Nygårda lagrad julmust på cognacsfat

Nygårda lagrad julmust – lagrad på cognacfat  i 6 månader.

Nygårda har levererat den godaste julmusten någonsin, den lagrad på ekfat, lagrad på bourbonfat, lagrad på Calvadosfat och favoriten lagrad på romfat. Jomen så har jag alltid varit en romtjej. Ja inte nu längre då.

Förra året kom 5:e varianten, lagrad på cognacfat och jäklar vad god den också var när jag nu testade den. Den gick nog upp på andraplatsen. Efter den här julmusten kommit har jag slutat köpa vanlig julmust.

Glad också att de andra fyra varianterna finns på små glasflaskor i mataffären och köpte hem dem alla. Den stora buteljen är för stor för mig, men perfekt när en är flera och festligt med champagnekorken.

 

Bildkälla: Systembolaget

Annons

Torsdagsfika

I torsdags på fikat blev det hembakade finska julstjärnor i två varianter. Jag kände inte till dessa sedan tidigare, så det var extrakul att prova något nytt och ändå traditionellt för våra grannar.

De var vackra bakade av smördeg med en klick mörk plommonsylt i mitten och överpudrade med florsocker som blev som snö på stjärnan. De var lika delikata som vackra, inte så söta och med en härlig katrinplommonsylt i mitten. De andra julstjärnorna hade en sylt bestående av hallon & lingon i mitten.

Stroh Rum

Stroh Rum – starkt kryddad rom tillverkad i Österrike, en favorit från mina unga år.

Jag har nog alltid varit en romtjej. Tidigare en Coca Cola tjej. Så rom & cola blev naturligtvis min favoritdrink när de bästa kombinerades. Jag minns inte när jag trillade över vad jag då såg som romen rom, Stroh Rum. Kanske smakade jag den inte ens innan jag köpte den utan att 80% var lockande nog och det faktum att det räknades som narkotikainnehav att ta in drycken i Sverige. Ekonomiskt kanske med en liter istället för 2 och så spänningsmomentet. Men god var den, ljuvlig – den godaste spriten jag druckit. Äcklig sa somliga och ganska snabbt framkom det att de groggat på den och tyckte den var för starkt. Jo jädrar, blandar en som att det är vanlig sprit när den har dubbel alkoholhalt blir det för starkt.

Så fort jag var utanför Norden försökte jag få tag i den och lyckan var stor när jag hittade den på Finlandsbåtarna då med den lägre alkoholhalten på 60%. Jag kan inte minnas hur många gånger jag önskat att det framställts 40 &-ig så att den kunde finnas på Systembolaget.

Sist jag råkade på en flaska var på landet i Norrtälje. Minns att jag använde den i ett par härliga havrekakor med russin i, Stroh Rumrussinkakor med kokos, och det doftade fantastiskt i hela köket och kanske hela stugan till och med och framförallt av kakorna i burken.

Döm om min förvåning när en kollega plötsligt började prata om Stroh Rum och sen hävdade att den finns i beställningssortimentet på Systembolaget. Jag förhöll mig skeptisk och ännu mer när han hävdade att de hade den på 80%. Han skickade länken och ändå trodde jag knappt mina ögon. Efter jobbet tog jag mig en repa in på Systembolaget och mycket riktigt där fanns den att beställa i 80% 60% och även 40%. Jag blev nästan golvad av lyckad och kunde inte bestämma mig för vilken procent.

Nu visade det sig att det var lite tillspetsat, för att inte säga en myt. Att på den tiden ta in 80% sprit var smuggling, inget mer än så. Det hade varit skönt att veta, särskilt första gången jag tog in den på en tågresa från Hannover. Det kan ha varit det mest spännande inslaget under resan jämte transitresan till och från VästBerlin och överträffades bara upplevelsemässigt av konserten med Nina Hagen. Sedan att Berlinmuren började rivas och övergångar forcerades märktes inget av i centrala Berlin. Väl hemma bannade pappa mig för ”narkotikainnehavet” men när det stod klart att jag tänkte mig dela med honom delade han muntert minnen av Jägerte i Österrike och vi mumsade glatt tysk salami och bryggde te tillsammans.

Nu undrar jag hur den kommer stå sig mot rom som jag nu dricker. Rom som kommer från var den ska tillverkas, som Kuba. Rom som är så god att jag avnjuter den i små fina glas. Kommer den hålla måttet? Troligtvis inte. Men på den tiden serverades det enbart vit rom och mörk var som okänd här.

Nergi – kiwibäret

Nergi (Actinidia arguta) heter det som är som en rakad kiwifrukt i miniatyr och kallas just minikiwi, räknas som ett superbär men som kiwi är en frukt. Nergi kallas på svenska för krusbärsaktinidia och kiwi kallades som bekant tidigare för kinesiskt krusbär innan den under 60-talet fick sitt nuvarande namn.

Äntligen hittade jag kiwibäret, som funnits i Sverige sedan 2016, i handeln här ute i Stockholmsförorten. Jag har varit så sugen förut att jag övervägt att handla en matkasse på nätet för att få hem dem. En liten ask på 25 för 30 riksdaler. Lite att jämföra med andra bär, som hallon. Det blir ca 10-20 kiwibär.

Smakmässigt som en sötare kiwi med mindre syra, fast något intensivare smak. Det är något mjukare än kiwin, ungefär som att den är mer mogen. Skillnaden är störst i utseendet och då främst storleksmässigt, men även skalet skiljer sig åt Kiwibäret är något större än ett körsbär och inte helt olik i formen med en längd på 1,5 – 3 cm och  och 1-2 cm i diameter. Skalet är grönt, slätt och hårlöst och frukten ätes med skalet kvar, precis som den är. Skalet är något tjockare än ett plommons fast mjukare att bita igenom. Inuti är den lika klargrön som en kiwi. Nu slår det mig om jag även är allergisk mot bäret… För sent dock!

Nergi odlas främst i Frankrike, Italien, Portugal och Ukraina och försök görs i Belgien. Frukten härstammar från Asien där Japan, Kina och Korea är hemländerna. Den växer vilt som en klängväxt sedan århundraden. På klängväxterna växer kiwibären som klasar efter att blommat i maj. Växten är riktigt tålig och klarar långsamma temperaturfall på ner till 34 minusgrader, men kan senare i stadiet vara känslig.

Nergi är rikt på C-vitamin och E-vitamin samt en mängd mineraler såsom fosfor, kalcium, kalium och magnesium. 100 gram motsvarar 87,5% av det rekommenderade dagliga intaget av C-vitamin, så en hel ask är dagsbehovet.

Tidigare försök att kommersialisera frukten har misslyckats, troligtvis har den korta säsongen i hylltid räknat spelat in samt den korta hållbarhet.

Säsongen för frukten: slutet av augusti till mitten av november.

Mycket mumsiga & det blir en repa till Coop i morgon för en ny kartong att snacksa.

Gelateria Italiana Verderosa

Gelateria Italiana Verderosa – italiensk glasseria på Playa Bianca, Lanzarote, Spanien.

Plötsligt händer det oväntade. Jag snubblar över en italiensk glasseria på en av shoppinggatorna, Calle Limones, på Lanzarote och italiensk glass är något jag har svårt att motstå. Det blev 3 besök och det var det godaste jag åt på hela veckan. Lyckoruset var totalt.

Kanske inte den bästa italienska glassen jag ätit, men nog kändes det så där och då. Totalt utsvulten på goda saker var det som en hägring. Choklad och citron var som vanligt de givna smakerna och så en tredje som variation.

Tog med glassen och avnjöt den blickande över det vackra havet med utsikt mot Forte Ventura längs strandpromenaden.