Kycklinggryta med gröna oliver & tomat

Kycklinggryta med tomat & oliver – frästa kycklinglår med lök, tomat, en skvätt vitt vin, gröna oliver smaksatt med lagerblad, vitlök och timjan.

Mycket god enkel saltsyrlig gryta med en hel drös av gröna oliver som är god till pasta.

4 portioner

Ingredienser
1 kg kycklinglår med ben (6 st)
1 st gul lök
4 st vitlöksklyftor
2 dl vitt vin
1 dl vatten
400 g passerade tomater
1 hönsbuljongtärning
1 st lagerblad
1 tsk torkad timjan
3 dl gröna oliver, utan kärna med pimento
salt & peppar

Beskrivning
Skär bort överflödigt kycklingskinn och släng det.

Skala löken och hacka den. Tryck till vitlöksklyftorna hårt med bredsidan av kniven och hacka dem sedan.

Hetta upp ett par matskedar olivolja i en stekpanna Bryn kycklingdelarna på båda sidor tills de får en gyllene färg. Tillsätt lök och vitlök och låt fräsa med utan att löken tar färg.

Tillsätt vitt vin, vatten, smulad hönsbuljongtärning, lagerblad, passerad tomat och oliverna. Låt koka i 15-20 minuter tills kycklingen är färdig.

Smaka av med salt och peppar.

Servera med fettucine, den bredare bandpastan samt riven parmesan alternativt grana padano

Semesterfrukost

Lyxig dessertfrukost i sängen, bästa sättet att starta semestern.

Som jag har längtat efter semestern. Inte för att den här semestern kommer bli den bästa men speciell kommer den allt bli. Semester har fått ett nytt namn: hemester i den tid av begränsningar under den pandemi vi befinner oss i. Jag hade sett framemot sol- & badsemester med familjen, häng med fina vänner, utflykter med att spana efter gamla vackra ting och goda luncher på stan förutom ett par efterlängtade sovmornar. Det som återstår är de efterlängtade sovmornarna…hur många som helst.

Det kändes som att den här semestern var den mest efterlängtade och då efter vila efter 3 helvetiskt intensiva veckor på jobbet, tills jag påminde mig om förra året och 2017.

Jag sade att jag skulle ta mina sista krafter och baka en cheesecake när jag slutade jobba på fredagen för att kunna unna mig en lång sovmorgon och sedan en underbar cheesecakefrukost i sängen som en drottning. Så blev det.

 

Karamellikör från Rushkinoff

Karamellikör från Rushkinoff – en vodkabaserad likör med smak av smörkola.

Vodka & Caramel är en vodkabaserad likör från Rushkinoff med smak av smörkola på 18%. Den är trots namnet en spansk vodkalikör, tillverkad på Mallorca.

Min brorson köpte en liten flaska för att smaka och den var så pass god att jag köpte med mig en flaska hem. Den smakar lite som kolasnören smälta i sprit. Rätt söt, men mycket god. Sedan är jag mycket förtjust i kola och karamell. Jag antar att det skulle fungera fint att låta smörkolor från Werther’s original lösa upp sig i vanlig vodka som dock skulle bli en starkare likör.

Karamellikören är klar och bärnstensfärgad.

På Systembolaget finns ett par likörer med kolasmak men de är gräddlikörer, t.ex. Dooley´s Original Toffee Liqueur, Baileys Caramel Flavour och Amarula Marula Fruit Cream och den smaksatta spriten Stoli Salted Karamel. På taxfree finns också Baileys Salted Caramel, även den en gräddlikör. Hoppas på att de tar in Smirnoff Kissed Caramel som ligger på 30%.

Dirty Vegan

Dirty Vegan – vegansk restaurang med snabbmat, Södermannagatan, Södermalm.

Dirty Vegan är en relativt nyöppnad restaurang och ligger precis vid ingången till lilla Blecktornsparken, korsningen Ringvägen/Södermannagatan på Södermalm bara några kvarter ner från mamma och pappas första lya. Runt huset finns uteservering med en liten stenmur runt som avdelar området till Thaikioskens uteservering.

Min brorsdotter föreslog att vi skulle äta middag här, berättade att hon hört att det var fantastiskt gott särskilt blomkålen och jag nappade direkt. Vi hade tur med vädret, efter ett antal kyliga julidagar hade värmen kommit åter, och satte oss på uteserveringen. Menyn var sparsmakad med lockande rätter av snabbmatskaraktär. Den var uppdelad på mindre portioner och stora större portioner, ett par sidrätter, dipsåser och desserter.

Menyn

Buffalo wings
crispy battered cauliflower  wings in buffalo sauce with ranch dipping sauce

***

Kebab roll
spicy shawarma-style, fresch tomatoes & onions, pickled chili & red cabbage, coriander, parsley, garlic sauce, chili sauce & tzatziki

***

Mac’n’cheese
with crispy onion bits

***

Dirty chick’n burger
chick’n fillet, pickled slaw, lettuce & schriacha mayo

***

Jag tänkte mig att de mindre rätterna skulle räknas som förrätter men allt vi beställt kom in samtidigt på en plåtpricka. Färgglatt, vackert och otroligt gott.

Jag valde en Mac’n’cheese vilken var god men ja inte så smakrik. Som större rätt valde jag kycklingburgaren där kycklingen var gjord av bland annat tofu, jäst och seitan. Brödet var så himla gott, burgaren krispig och oväntat god och sedan var det en typ av kålsallad i som var lite rinnig men god. Tänk om de hade sådana burgare i frysdisken, det skulle vara ett lätt val. Tyckte det var roligt att få prova seitan och jäst i som jag enbart läst om tidigare på Vegansidor. En riktig höjdarburgare totalt sett.

Brorsdottern valde buffalo wings av blomkål. Härligt syrligt starka och den absolut godaste rätten. Krispig, smöriga och ljuvligt gyllene. En så pass god rätt att det är värt en avstickare för att äta dem igen, och då med pommes frites till. Yummie.

Som större rätt valde hon kebab rullen, en typ av större wrap snedkuret delad med shawarma-style kebab som görs av soja och veteprotein kryddat med en blandning av örter och andra kryddor. Mycket god den med.

Till dessert hade vi ställt in oss på munkarna som skulle vara särskilt delikat, men å andra sidan är munkar alltid särskilt delikat. Tyvärr var vi så mätta så det var omöjligt. Det får bli ett nytt besök helt enkelt.

 

Toaletterna. Jag brukar inte kommentera toaletter, men fan här är det nödvändigt. Noterar till mig själv – gå på toa innan du går hit för inne på toaletten ser du fan knappt någonting. Fick ta en längre bit toapapper och dippa ner mot toaletten för att se om det var lock på eller ej. Inte ok.

StikkiNikki

StikkiNikki – glassbar och glasstillverkare av ekologisk gelato och sorbet, Skånegatan, Södermalm.

StikkiNikki har jag hört många gånger, men då jag inte är någon fantast av glass såvida den inte är italiensk har jag inte lystrat.

Namnet kommer av att grundarinnan Nicole Pepper kallades StikkiNikki. Det är ett litet familjeföretag som växt från att för cirka 10 år sedan tillverkad glassen i en liten kiosk vid vattnet mitt i Stockholm till att nu ha produktionen förlagt i Norra Djurgårdsstaden med morgonleverans till deras 9 butiker. Det finns möjlighet att boka glassprovning och och under åren har 500 recept utvecklats, en del har utgivits i bokform, Stikkinikkis ice pops : Glass på pinn.

Nu så här en ljummen julidag när jag och min brorsdotter flanerade på Söder ett par timmar innan det var dags för middag på Dirty Vegan kom det sig så att vi hamnade utanför StikkiNikki på Skånegatan. Och gick in. Jag de väl trott att de skulle ha löjligt många sorter att välja bland, men det var runt 12 och däribland flera lockande. Jag valde min favoritsmak, citron, och hoppades den skulle vara riktigt syrligt och så caffe latte då kaffeglass är bland det bästa som finns och det i en våffla. Tänka att 2 kulor var som lagom innan middagen. Det var mer som 2 smaker och en ordentligt mängd av båda. Som en liten lunch.

Citronglassen var långt över förväntan, den var som på min favoritglassbar nästan. Jag kommer hålla utkik efter StikkiNikki fortsättningsvis. 9 stycken glassbarer finns det i Stockholm.

MAX – växtbaserad burgare

MAX – växtbaserad burgare på den svenska burgerkedja, Barkaby.

Av de hamburgerkedjor som finns föredrar jag MAX. Ändå var det säkert ett år sedan jag åt här. Nu är personalmatsalen på jobbet stängd och laga matlådor är något jag inte prioriterar. Så idag fick det blir årets första besök på MAX.

MAX har verkligen fortsatt att arbeta på veggoutbudet och det tycker jag är positivt. Jag blev sugen på burgare med Avokado så det fick bli deras Spicy Avocado Plant Beef. Spicy Avocado-temat är tydligen tidsbegränsat men Plant Beef finns i ordinarie sortiment går att byta ut till i alla deras Grand Deluxe-burgare. et beskrivs som kött men växtbaserat innehåller bland annat texturerat soja. & veteprotein.

Hamburgaren bestod av hamburgerbröd med sesam, smält cheddarost, Delifresh Plant Beef, tomat, tärnad avokado, överdrivet mycket picklad rödlök, färsk jalapeño, sourcream ‘n’ onion-dressing.

Om jag inte vetat att det inte var kött hade jag inte märkt något. Däremot när jag smakade på den allena var konsistensen något mjukare och var liten smakskillnad.

Bra med flera alternativ och klimatsmartare sådana!

Bildkälla: MAX

Citronvåfflor

Citronvåfflor- våffelsmet till frasiga våfflor med mild smak av citron.

Istället för våffeldagen blev det en våffelmånad. Dessa våfflor med smak av citron både från saften och från finrivet skal blev favoriterna. Frasiga och härliga som vanliga frasvåfflor men smaken av citron gör dem ljuvliga. De var goda som de var, festliga med en klick hemgjord skagenröra, fantastiska med en klick creme fraiche, en sked rom och finhackad röd lök och desseriga med en liten näve amerikanska blåbär överpudrade med florsocker.

4 portioner

Ingredienser
125 g smör
2 ägg
2 dl mjölk
4 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
1 nypa socker
1 nypa socker
1 st citron, finrivet skal och saften (ca 0,75 dl)
1,25 dl iskallt vatten

Beskrivning
Smält smöret i en liten kastrull och låt det sedan svalna något.

Vispa ihop ägg och mjölk i en bunke.

Blanda mjöl och bakpulver i en annan mindre bunke och tillsätt i äggvispet i flera omgångar under vispning.

Vispa i socker, salt, smält smör och finrivet citronskal.

Mät upp den pressade saften av citronen och tillsätt kallt vatten så att den totala mängden vätska blir totalt 2 deciliter. Blanda ner i våffelsmeten.

Låt smeten svälla i tjugo minuter.

Hetta upp våffeljärnet. Smörj laggen innan du häller i smet till den första våfflan. Ta cirka 0,75-1 dl smet per lagg.

Grädda våfflorna gyllene. Lägg dem på galler så håller de sig frasiga eller servera direkt vartefter de blir klara.

Våfflor

Våfflor – våffelsmet till frasiga våfflor av ägg, mjölk, vetemjöl, bakpulver, smör och iskallt vatten.

Missade själva våffeldagen så det fick bli en egen våffeldag. Provade ett recept på frasvåfflor från Aftonbladet och jo jävlar de blev frasiga som utlovat.

4 portioner

Ingredienser
125 g smör
2 ägg
2 dl mjölk
4 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
1 nypa socker
1 nypa socker
2 dl iskallt vatten

Beskrivning
Smält smöret i en liten kastrull och låt det sedan svalna något.

Vispa ihop ägg och mjölk i en bunke.

Blanda mjöl och bakpulver i en annan mindre bunke och tillsätt i äggvispet i flera omgångar under vispning.

Vispa i socker, salt och smält smör.

Blanda ner riktigt kallt vatten i våffelsmeten och låt smeten svälla i tjugo minuter.

Hetta upp våffeljärnet. Smörj laggen innan du häller i smet till den första våfflan. Ta cirka 0,75-1 dl smet per lagg.

Grädda våfflorna gyllene. Lägg dem på galler så håller de sig frasiga eller servera direkt vartefter de blir klara.

Limerutor

Limerutor – syrligt goda rutor av limepaj på mördegsbotten med syrlig kladdig limefyllning av både färskpressade limefrukter samt det rivna skalet med ägg, pudrad med florsocker.

Jag bakade citronrutor förra året som blev så härligt syrliga och goda, så när det var dags för jobbfika tänkte jag att jag bakar dem igen för de är goda och blir många. Men då jag har svårt att hålla mig till recept gled mina tankar iväg på att lime borde bli lika gott och så fick det bli en plåt med limerutor också.

Jag blev osäker på om de var lika kladdiga sist jag bakade så var lite orolig för jobbfikat. Inte blev det bättre av att jag skulle transportera dem gåendes på glashala trottoarer till bussen så försökte packa dem bra i 2 lager i ugnsformen med bakplåtspapper emellan och sedan ner i en Ikeakassa. De är rätt kladdiga så förväntade mig en katastrof. Men men lite av skorpan fastnade i bakplåtspappret men florsockret som jag pudrade över innan jag dukade fram dolde allt. Florsocker är bästa räddaren!

Uppdatering: Jobbarkompisarna tyckte verkligen om limerutorna och frågade om hur jag fick till den intensiva limesmaken och bad om receptet. Det var verkligen roligt att höra. Jag har inte berättat för någon på jobbet att jag matbloggar. Jag vet inte om jag ska göra det. Är något irriterad över att det blev problem vid överföringen från den gamla bloggen så att bilderna inte visas och har inte orkat gå igenom alla gamla inlägg och uppdatera. Det senaste året har jag skrivit inlägg och sedan är det något som ska fixas innan publicering…och så skjuts publicering upp eller glöms bort.


24 st

Ingredienser
Mördegsbotten:
5 dl mjöl
2,5 dl osaltat smör vid rumstemperatur (230 g)
1,25 dl florsocker
2 tsk vaniljsocker
0,5 tsk salt

Citronlagret:
4 st ägg (mellan)
2 st äggula (mellan)
5 dl strösocker
4 msk mjöl
0,5 tsk bakpulver
1,25 dl färskpressad limesaft (saft från ca 4 st)
färskrivet limeskal från limefrukterna som pressats på saft

Att pudra över
2 tsk florsocker

Beskrivning
Placera ett ugnsgaller i mitten av ugnen och värm ugnen till 175 grader.

Klä en ugnsform, 35 x 24 centimeter, med 2 lager bakplåtspapper varav det översta smörat.

Blanda mjöl, florsocker, vaniljextrakt och salt i en bunke. Tillsätt smöret och mosa ihop till en smulig kakdeg.

Häll över smulorna i ugnsformen, fördela ut jämt och tryck ut smulorna till ett jämnt lager i botten av formen. Använd en gaffel och stick hål över hela kakbottnen.

Förgrädda kakskalet i mitten av ugnen tills skalet är gyllene, cirka 22 minuter.

Vispa ägg och äggulor i en bunke med socker tills det blir ljust och fluffigt.

Blanda mjöl med bakpulver i en liten bunke. Tillsätt mjölblandningen i äggvispet och blanda ihop till en slät smet.

Tillsätt limesaft och limeskal och fortsätt vispa i 2 minuter. Häll limesmeten över kakbottnen.

Grädda kakan i mitten av ugnen tills limelagret har stelnat och toppen har en tunn söt skorpa, cirka 25 minuter. Flytta ner gallret ett steg i ugnen och grädda i ytterligare cirka 10-12 minuter. Ska inte finnas någon dallrighet.

Låt kakan svalna helt innan den skärs i bitar.

När kakan ska skäras, lyft upp kakan på en skärbräda. Doppa en kniv i mycket varmt vatten och skär först bort fula kanter. Skär kakan i rutor om cirka 5 x 5 cm. Kniven kan behöva rengöras emellan då citronfyllningen är kladdig.

Servera limerutorna väl kylda och pudra rutorna precis innan servering..

Fylld gratinerad portabello

Fylld gratinerad portabello – Portabello fylld med vitlök, persilja, pankoströbröd, parmesan och lite smör strösslade med pinjenötter serverad på en bädd av späd grönkål och ugnsbakade cocktailtomater.

God och enkel svamprätt som kan ätas som en förrätt på salladsbädd eller som ett tillbehör till varmrätten.

Portabello är något så enkelt som en brun trädgårdschampinjon, även kallad kastanjechampinjon som fått växa på sig ordentligt. Coolare än så är det inte. Det är lite som äggplantan som lanserades senare som aubergine, squash som zucchini och senapskål som ruccola. Den här typen av champinjonsvamp har lite fylligare smak än vanliga vita champinjoner.

4 portioner

Ingredienser
4 stora portabellosvampar (ca 40 g styck)
olivolja till pensling
1 liten klyfta vitlök, finhackad
2 msk smör, rumsvarmt
1 msk pankoströbröd
2 msk persilja, finhackad
2 msk parmesan, finriven
salt och peppar

30 g pinjenötter

späda grönkålsblad
cocktailtomater

Beskrivning
Sätt ugnen på 150 grader.

Smörj en ugnsfast form med olivolja, lägg i cocktailtomaterna och låt baka i mitten av ugnen i cirka 2 timmar.

Höj värmen på ugnen till 200 grader.

Blanda alla ingredienserna till fyllningen utom pinjenötterna i en bunke. Smaka av med salt och peppar.

Fördela fyllningen jämn i alla svampar och strö över pinjenötterna.

Grädda svamparna i cirka 12-15 minuter i mitten av ugnen till svamparna och fyllningen har fin färg och är lite mjuk.

Servera på en bädd av grönkålen och de ugnsbakade tomaterna.

Parmesankex

Parmesankex – smöriga vetekex med italiensk ost rullade i svarta vallmofrön.

Snabbakade goda kex utan jästid smaksatta med min favoritost.

20 st

Ingredienser
1 dl riven finriven parmesan
2 dl vetemjöl
75 g smör
0,5 tsk salt
0,25 dl vispgrädde
0,5 tsk bakpulver
0,5 krm bikarbonat

Garnering:
vallmofrön

Beskrivning
Blanda alla ingredienserna i en bunke och knåda ihop till en deg.

Forma degen till en 10 centimeter lång rulle.

Häll ut vallmöfrön och rulla degrullen i sesamfröna.

Rulla in degrullen i plastfolie och lägg i frysen en kort stund.

Sätt ugnen på 200 grader.

Skär degrullen i en halv centimeter tjocka skivor och lägg dem på en bakpappersklädd plåt. Platta till dem något.

Grädda kexen mitt i ugnen i cirka10-12 minuter tills kexen är gyllene.

Låt parmesankexen svalan på galler.

Blossa 18

Årets smak för Blossas glögg 2018 är Citron med örter, närmare bestämt likören Limoncello och medelhavskryddorna rosmarin, timjan och basilika.

Blossas årgångsglögg har blivit en populär jultradition med en ny smak för varje år sedan 2003 och sedan 2011 har smaker hämtats från runt om i världen. Förra året var det med smaka av solmogen mango, het chili och kryddig spiskummin och gick under namnet Blossa 17 Old Delhi. Inspirationen kom från Indien, närmare bestämt från Old Dehli och kryddmarknaden Khari Baoli. Jag missade den helt eller så var det att mango inte alls lockade, medan chili skulle kunna funka men inte spiskummin.

I år hämtar Blossa smakinspiration från av den italienska Amalfikusten. Årets glögg heter Blossa 18 di Limone och har smak av den klassiska likören Limoncello som ska ge en mild, närmast sötaktig syrlighet. Smaken ska tydligen gifta sig väl med Blossas traditionella glöggkryddor och tonerna från rosmarin, timjan och basilika. Blossa18 är menad att vara en spännande kombination av soligt medelhav och klassisk svensk jul.

Flaskan är somrigt turkos och för mina tanker till solblekta turkosa trädörrar till det vita små husen och de härliga turkosa vattnet utanför Naxos, men ska föra tankarna till den glittrande delen av Medelhavet vid Amalfikusten i södra Italien där Limoncello traditionellt produceras samt i kringområdet vid Neapelbukten, på Capri, Sicilien och Sardinien. Årets design är inspirerad av klassiska italienska delikatessförpackningar och futurismens geometriska formspråk från början av 1900-talet. Den solgula korken är en hyllning till citronen och Limoncellon som inspirerat till smaken på Blossa 18 di Limone. Själv får korken mig att tänka på Grekland igen.

Jag läste att det rekommenderas att inte dricka glöggen alltför varm, då citronen riskerar att ta över glöggsötman för mycket och kännas mer som en kopp citronte.

Jag tog med glöggen till julfirandet med familjen. Det positiva med den här glöggen är just att det är en engångsglögg så ingen behöver utsättas för denna igen. Den var inte god! Eftersmaken var inte ok alls. Ingen tyckte om den. Jag tror inte det hänt någonsin! Flaskan är dock fin.

 

Bildkälla: Blossa

Min favorit bland alla är vinteräpple, nej pomerans…eller nej vinteräpple. Jag önskar att de fanns att köpa i miniatyr som ett litet kitt. Det har funnits förut och jag hoppas att det kommer tillbaka. Lite som skärgårdssnapsarna.

Bildkälla: Blossa

Nygårda lagrad julmust på cognacsfat

Nygårda lagrad julmust – lagrad på cognacfat  i 6 månader.

Nygårda har levererat den godaste julmusten någonsin, den lagrad på ekfat, lagrad på bourbonfat, lagrad på Calvadosfat och favoriten lagrad på romfat. Jomen så har jag alltid varit en romtjej. Ja inte nu längre då.

Förra året kom 5:e varianten, lagrad på cognacfat och jäklar vad god den också var när jag nu testade den. Den gick nog upp på andraplatsen. Efter den här julmusten kommit har jag slutat köpa vanlig julmust.

Glad också att de andra fyra varianterna finns på små glasflaskor i mataffären och köpte hem dem alla. Den stora buteljen är för stor för mig, men perfekt när en är flera och festligt med champagnekorken.

 

Bildkälla: Systembolaget

Torsdagsfika

I torsdags på fikat blev det hembakade finska julstjärnor i två varianter. Jag kände inte till dessa sedan tidigare, så det var extrakul att prova något nytt och ändå traditionellt för våra grannar.

De var vackra bakade av smördeg med en klick mörk plommonsylt i mitten och överpudrade med florsocker som blev som snö på stjärnan. De var lika delikata som vackra, inte så söta och med en härlig katrinplommonsylt i mitten. De andra julstjärnorna hade en sylt bestående av hallon & lingon i mitten.

Stroh Rum

Stroh Rum – starkt kryddad rom tillverkad i Österrike, en favorit från mina unga år.

Jag har nog alltid varit en romtjej. Tidigare en Coca Cola tjej. Så rom & cola blev naturligtvis min favoritdrink när de bästa kombinerades. Jag minns inte när jag trillade över vad jag då såg som romen rom, Stroh Rum. Kanske smakade jag den inte ens innan jag köpte den utan att 80% var lockande nog och det faktum att det räknades som narkotikainnehav att ta in drycken i Sverige. Ekonomiskt kanske med en liter istället för 2 och så spänningsmomentet. Men god var den, ljuvlig – den godaste spriten jag druckit. Äcklig sa somliga och ganska snabbt framkom det att de groggat på den och tyckte den var för starkt. Jo jädrar, blandar en som att det är vanlig sprit när den har dubbel alkoholhalt blir det för starkt.

Så fort jag var utanför Norden försökte jag få tag i den och lyckan var stor när jag hittade den på Finlandsbåtarna då med den lägre alkoholhalten på 60%. Jag kan inte minnas hur många gånger jag önskat att det framställts 40 &-ig så att den kunde finnas på Systembolaget.

Sist jag råkade på en flaska var på landet i Norrtälje. Minns att jag använde den i ett par härliga havrekakor med russin i, Stroh Rumrussinkakor med kokos, och det doftade fantastiskt i hela köket och kanske hela stugan till och med och framförallt av kakorna i burken.

Döm om min förvåning när en kollega plötsligt började prata om Stroh Rum och sen hävdade att den finns i beställningssortimentet på Systembolaget. Jag förhöll mig skeptisk och ännu mer när han hävdade att de hade den på 80%. Han skickade länken och ändå trodde jag knappt mina ögon. Efter jobbet tog jag mig en repa in på Systembolaget och mycket riktigt där fanns den att beställa i 80% 60% och även 40%. Jag blev nästan golvad av lyckad och kunde inte bestämma mig för vilken procent.

Nu visade det sig att det var lite tillspetsat, för att inte säga en myt. Att på den tiden ta in 80% sprit var smuggling, inget mer än så. Det hade varit skönt att veta, särskilt första gången jag tog in den på en tågresa från Hannover. Det kan ha varit det mest spännande inslaget under resan jämte transitresan till och från VästBerlin och överträffades bara upplevelsemässigt av konserten med Nina Hagen. Sedan att Berlinmuren började rivas och övergångar forcerades märktes inget av i centrala Berlin. Väl hemma bannade pappa mig för ”narkotikainnehavet” men när det stod klart att jag tänkte mig dela med honom delade han muntert minnen av Jägerte i Österrike och vi mumsade glatt tysk salami och bryggde te tillsammans.

Nu undrar jag hur den kommer stå sig mot rom som jag nu dricker. Rom som kommer från var den ska tillverkas, som Kuba. Rom som är så god att jag avnjuter den i små fina glas. Kommer den hålla måttet? Troligtvis inte. Men på den tiden serverades det enbart vit rom och mörk var som okänd här.

Nergi – kiwibäret

Nergi (Actinidia arguta) heter det som är som en rakad kiwifrukt i miniatyr och kallas just minikiwi, räknas som ett superbär men som kiwi är en frukt. Nergi kallas på svenska för krusbärsaktinidia och kiwi kallades som bekant tidigare för kinesiskt krusbär innan den under 60-talet fick sitt nuvarande namn.

Äntligen hittade jag kiwibäret, som funnits i Sverige sedan 2016, i handeln här ute i Stockholmsförorten. Jag har varit så sugen förut att jag övervägt att handla en matkasse på nätet för att få hem dem. En liten ask på 25 för 30 riksdaler. Lite att jämföra med andra bär, som hallon. Det blir ca 10-20 kiwibär.

Smakmässigt som en sötare kiwi med mindre syra, fast något intensivare smak. Det är något mjukare än kiwin, ungefär som att den är mer mogen. Skillnaden är störst i utseendet och då främst storleksmässigt, men även skalet skiljer sig åt Kiwibäret är något större än ett körsbär och inte helt olik i formen med en längd på 1,5 – 3 cm och  och 1-2 cm i diameter. Skalet är grönt, slätt och hårlöst och frukten ätes med skalet kvar, precis som den är. Skalet är något tjockare än ett plommons fast mjukare att bita igenom. Inuti är den lika klargrön som en kiwi. Nu slår det mig om jag även är allergisk mot bäret… För sent dock!

Nergi odlas främst i Frankrike, Italien, Portugal och Ukraina och försök görs i Belgien. Frukten härstammar från Asien där Japan, Kina och Korea är hemländerna. Den växer vilt som en klängväxt sedan århundraden. På klängväxterna växer kiwibären som klasar efter att blommat i maj. Växten är riktigt tålig och klarar långsamma temperaturfall på ner till 34 minusgrader, men kan senare i stadiet vara känslig.

Nergi är rikt på C-vitamin och E-vitamin samt en mängd mineraler såsom fosfor, kalcium, kalium och magnesium. 100 gram motsvarar 87,5% av det rekommenderade dagliga intaget av C-vitamin, så en hel ask är dagsbehovet.

Tidigare försök att kommersialisera frukten har misslyckats, troligtvis har den korta säsongen i hylltid räknat spelat in samt den korta hållbarhet.

Säsongen för frukten: slutet av augusti till mitten av november.

Mycket mumsiga & det blir en repa till Coop i morgon för en ny kartong att snacksa.

Gelateria Italiana Verderosa

Gelateria Italiana Verderosa – italiensk glasseria på Playa Bianca, Lanzarote, Spanien.

Plötsligt händer det oväntade. Jag snubblar över en italiensk glasseria på en av shoppinggatorna, Calle Limones, på Lanzarote och italiensk glass är något jag har svårt att motstå. Det blev 3 besök och det var det godaste jag åt på hela veckan. Lyckoruset var totalt.

Kanske inte den bästa italienska glassen jag ätit, men nog kändes det så där och då. Totalt utsvulten på goda saker var det som en hägring. Choklad och citron var som vanligt de givna smakerna och så en tredje som variation.

Tog med glassen och avnjöt den blickande över det vackra havet med utsikt mot Forte Ventura längs strandpromenaden.

Höstig grynotto med smörstekta kantareller, soltorkade cocktailtomater & parmesan på endivebädd

Höstig grynotto med smörstekta kantareller, soltorkade cocktailtomater & parmesan på endivebädd  – buljongkokta matgryn av havre, vete och råg med smörstekta gula kantareller, morotsslantar, soltorkade cocktailtomater, röd lök och grana padano serverat på en bädd av olivoljefräst endivesallad.

Kvarngryn från Frebaco är en fullkornsblanding bestående av vete, havre och råg med en proteinhalt på nästan 10%. De går snabbt att tillaga och är goda som de är, kan ätas både kalla och varma och blir mumsiga som en en grynotto. Matiga och tuggiga – de gillar jag.

Mycket god rätt att äta som ensamrätt vilket ger 2 portioner. Som del av rätt räcker det till 4 portioner. Det blir ungefär en liter grynotto.

2 portioner

Ingredienser
3 dl grynkvarn
3,5 dl vatten
1 st grönsaksbuljongtärning

300  g gula kantareller, rensade och rivna i bitar (ca 1 liter)
1 st morot, i tunna slantar ca 100 g
1 st röd lök, skivad ca 100 g
0,5 dl soltorkade cocktailtomater + en del av oljan
1 dl riven parmesan eller grana padano
salt & peppar

endivesallad, skivad
olivolja

Beskrivning
Koka upp vattnet och smula ner buljongtärningen. Lägg i kvarngrynen.

Koka kvarngrynen under lock på svag värme i cirka 20 minuter. Kolla av att det är färdigkokta annars låt de sjuda ytterligare några minuter.

Stek under tiden kantarellerna gyllene i smör tillsammans med morotsslantarna i en stekpanna. Sänk värmen och stek med rödlöken.

Skär de soltorkade cocktailtomaterna i bitar.

Dra kastrullen med kvarngrynen åt sidan när de är färdigkokta. Häll av eventuellt överflödigt vatten.

Rör om kvarngrynen med gaffel. Blanda ner kantareller, morot, rödlök, soltorkade tomater, osten samt lite av oljan de soltorkade tomaterna låg i. Smaka av med salt och peppar.

Hetta upp en stekpanna med en skvätt olivolja. Fräs endivesalladen ett par minuter.

Lägg upp den olivoljefrästa endivesalladen som en bädd på 2 tallrikar och därefter grynotton. Servera!

 

Bakformar

Bakformare – 2 sockerkaksformar i mindre format.

Jag tog en sväng på Ikea med brorsdottern för att reka terräng. Dessvärre föll det mesta. Högst upp på listan befann sig en mörkrosa eller cerise ryamatta att ha i vardagsrummet, då den vackra guldiga som skulle vara där hittade sig en bättre plats i sovrummet. I verkligheten var färgen inte riktigt rätt men det avgörande var att den var lite kal. Tänk att det ska vara så svårt att hitta en matta. Minns att för några år sedan var det helt omvänt och svårt att välja mellan röd, guld, orange, brun osv.. Täta härliga ryamattor.

Formarna däremot var som jag trodde. Bäst tycker jag dock de med avtagbar kant är, för det är så enkelt att få ut kakan. Jag sökte efter ett par mindre formar, typ sockerkaksformar, till de gånger jag bakar lite till mig själv.

De här rymmer en halv liter och har en diameter på 13-13,5 cm. De är tillverkade av anodiserat aluminium som ska göra att bakformen får en extra tålig och slitstark yta. Anodisering är en typ av ytbehandling som förstärker materialets korrosionsskydd som görs på metaller som t.ex. aluminium. Anodisering går ut på att metallen oxideras i en sur elektrolyt med hjälp av växelström. Därmed skapas en tjockare oxid som är hårdare, tål nötning bättre och förbättrar metallens korrosionsskydd.

Först ut blir nog en mjuk chokladkaka med Guiness i.

Svarta nypon

Svarta nypon, finns det?

Utanför finns det buskar vid parkeringen. Det är det jag noterat. Häromdagen såg jag att det växte något på buskarna och gick närmare. Det såg precis ut som nypon, men de var helt svarta. Jag fick inte ihop det. Jag har varken sett det förut eller hört att det finns. Jag tog ett par bilder och gick upp och Googlade. Jojomen, svarta nypon finns och är ätliga. De heter Pimpinella eller något.

Dagen efter beslöt jag mig för att plocka ett par och se om de också är orangea inuti och om de smakar som vanliga nypon. Jag var så nyfiken. Vore coolt att göra en svart nyponsoppa, eller mörklila skulle den nog bli.

Men, då jävlar är buskarna borta. De har dragits upp för att ge plats åt nya husbygget. Så besviken.