Höstig grynotto med smörstekta kantareller, soltorkade cocktailtomater & parmesan på endivebädd

Höstig grynotto med smörstekta kantareller, soltorkade cocktailtomater & parmesan på endivebädd  – buljongkokta matgryn av havre, vete och råg med smörstekta gula kantareller, morotsslantar, soltorkade cocktailtomater, röd lök och grana padano serverat på en bädd av olivoljefräst endivesallad.

Kvarngryn från Frebaco är en fullkornsblanding bestående av vete, havre och råg med en proteinhalt på nästan 10%. De går snabbt att tillaga och är goda som de är, kan ätas både kalla och varma och blir mumsiga som en en grynotto. Matiga och tuggiga – de gillar jag.

Mycket god rätt att äta som ensamrätt vilket ger 2 portioner. Som del av rätt räcker det till 4 portioner. Det blir ungefär en liter grynotto.

2 portioner

Ingredienser
3 dl grynkvarn
3,5 dl vatten
1 st grönsaksbuljongtärning

300  g gula kantareller, rensade och rivna i bitar (ca 1 liter)
1 st morot, i tunna slantar ca 100 g
1 st röd lök, skivad ca 100 g
0,5 dl soltorkade cocktailtomater + en del av oljan
1 dl riven parmesan eller grana padano
salt & peppar

endivesallad, skivad
olivolja

Beskrivning
Koka upp vattnet och smula ner buljongtärningen. Lägg i kvarngrynen.

Koka kvarngrynen under lock på svag värme i cirka 20 minuter. Kolla av att det är färdigkokta annars låt de sjuda ytterligare några minuter.

Stek under tiden kantarellerna gyllene i smör tillsammans med morotsslantarna i en stekpanna. Sänk värmen och stek med rödlöken.

Skär de soltorkade cocktailtomaterna i bitar.

Dra kastrullen med kvarngrynen åt sidan när de är färdigkokta. Häll av eventuellt överflödigt vatten.

Rör om kvarngrynen med gaffel. Blanda ner kantareller, morot, rödlök, soltorkade tomater, osten samt lite av oljan de soltorkade tomaterna låg i. Smaka av med salt och peppar.

Hetta upp en stekpanna med en skvätt olivolja. Fräs endivesalladen ett par minuter.

Lägg upp den olivoljefrästa endivesalladen som en bädd på 2 tallrikar och därefter grynotton. Servera!

 

Annonser

Bakformar

Bakformare – 2 sockerkaksformar i mindre format.

Jag tog en sväng på Ikea med brorsdottern för att reka terräng. Dessvärre föll det mesta. Högst upp på listan befann sig en mörkrosa eller cerise ryamatta att ha i vardagsrummet, då den vackra guldiga som skulle vara där hittade sig en bättre plats i sovrummet. I verkligheten var färgen inte riktigt rätt men det avgörande var att den var lite kal. Tänk att det ska vara så svårt att hitta en matta. Minns att för några år sedan var det helt omvänt och svårt att välja mellan röd, guld, orange, brun osv.. Täta härliga ryamattor.

Formarna däremot var som jag trodde. Bäst tycker jag dock de med avtagbar kant är, för det är så enkelt att få ut kakan. Jag sökte efter ett par mindre formar, typ sockerkaksformar, till de gånger jag bakar lite till mig själv.

De här rymmer en halv liter och har en diameter på 13-13,5 cm. De är tillverkade av anodiserat aluminium som ska göra att bakformen får en extra tålig och slitstark yta. Anodisering är en typ av ytbehandling som förstärker materialets korrosionsskydd som görs på metaller som t.ex. aluminium. Anodisering går ut på att metallen oxideras i en sur elektrolyt med hjälp av växelström. Därmed skapas en tjockare oxid som är hårdare, tål nötning bättre och förbättrar metallens korrosionsskydd.

Först ut blir nog en mjuk chokladkaka med Guiness i.

Svarta nypon

Svarta nypon, finns det?

Utanför finns det buskar vid parkeringen. Det är det jag noterat. Häromdagen såg jag att det växte något på buskarna och gick närmare. Det såg precis ut som nypon, men de var helt svarta. Jag fick inte ihop det. Jag har varken sett det förut eller hört att det finns. Jag tog ett par bilder och gick upp och Googlade. Jojomen, svarta nypon finns och är ätliga. De heter Pimpinella eller något.

Dagen efter beslöt jag mig för att plocka ett par och se om de också är orangea inuti och om de smakar som vanliga nypon. Jag var så nyfiken. Vore coolt att göra en svart nyponsoppa, eller mörklila skulle den nog bli.

Men, då jävlar är buskarna borta. De har dragits upp för att ge plats åt nya husbygget. Så besviken.

Linsbågar

Linsbågar – ostbågar där hälften av majsmjölet byts ut till linsmjöl, smaksatta ta med cheddarost.

För ett par månader sedan kom det linschips. Det intressanta med dem är att det innehåller en högre del protein än andra chips med sina 13% jämför mot 6-7%. Det är också mer än i falukorv. Det smaker som lanserats tilltalar inte mig så jag har inte provat dem.

Men så dök jag på linsbågar och snacksfavoriten är just ostbågar. Så de fick hoppa direkt ner i korgen. Linsbågarna ligger på 16% protein mot 10%, samt lite lägre med kolhydrat och fett.

Tänk att ostbågar bara har tillverkats sedan 1964 och först 4 år senare kom de till Sverige. Så i år är det 50-års jubileum!

Jag tycker att de var riktigt bra både smakmässigt och konsistensmässigt. Vanliga ostbågar är nog godare ändå. Funderar på att köpa hem båda nästa gång och jämföra. Mums!