Spaghetti con pomodori Scattarisciati

Spaghetti con pomodori Scattarisciati – spaghetti med små olivoljestekta spräckta tomater med kapris kryddade med vitlök, chilifrukt och oregano toppat med riven parmesan.

Den enkla traditionella tomaträtten från Salento här med spaghetti. En ny favorit!

Spaghetti med tomat, godare kan det inte bli. Doftar och smakar himmelskt. Drar mig till minnes en sommardag på stranden i Terracina när vi åt på ett litet enkelt ställe vid stranden som inte såg mycket ut men den spaghettin var helt fantastisk, så enkel men fullkomligt perfekt.

4 portioner

Ingredienser
spaghetti
500 g körsbärstomater eller andra små tomater
olivolja efter smak
1 st vitlöksklyfta
en nypa torkad oregano
0,25 st färsk chili, efter smak
2 msk kapris
salt

Några matskedar riven parmesan

Beskrivning
Laga tomaterna först. Värm olivolja i en gryta med höga kanter. Fräs vitlök utan att den tar färg.

Lägg i tomaterna och en nypa oregano. Höj värmen, rör om och lägg på locket innan tomaterna börjar knäppa, det vill säga skalet spricker.

Tillsätt salt och lite hackad chilipeppar efter 10 minuter och låt tomaterna fortsätta koka på medelvärme i 20 minuter.

Lägg i någon matsked kapris emellan någonstans så att de blir varma.

Koka under tiden upp rejält saltat pastavatten. När cirka 10 minuter återstår av tillagningstiden på tomaterna, lägg i spaghettin i pastavattnet. Koka al dente och häll av pastavattnet.

Häll av lite av såsen från tomaterna i spaghettin och rör om.

Lägg upp spaghettin, lägg på tomaterna och toppa med lite riven parmesan.

Spaghetti con pomodori Scattarisciati

Knäppta tomater

Knäppta tomater- Små olivoljestekta spräckte tomater med kapris kryddade med vitlök, chilifrukt och oregano.

Pomodori Scattarisciati  – knäppta tomater är ett enkelt recept men rikt på smak och en del av Salentos kulinariska tradition. Den enkla, rustika rätten är något av en symbol för Salentoköket. Knäppta tomater serverades ihop med några skivor gammalt bröd och friselle och representerade måltiden som bönderna snabbt åt till lunch ute på åkrarna innan de fortsatte arbeta. Skördade tomater hängdes i ett snöre och de var de mogna och kanske lite torkade tomaterna användes. Tomaterna kokas i en kastrull med lock i lite olivolja, de måste knäppa och spricka för att  skalet ska släppa en doftande och välsmakande sås.

När de är färdiga kan de serveras, både varma och kalla, som tillbehör eller som ett härligt pålägg friselle, eller till pasta eller ris.

Doftar så gott, ser så gott ut och smakar ännu bättre. Fantastiskt med kaprisen i.

4 portioner

Ingredienser
400 g körsbärstomater eller andra små tomater
olivolja efter smak
1 st vitlöksklyfta
en nypa torkad oregano
0,25 st färsk chili, efter smak
salt
1-2 msk kapris

Beskrivning
Värm olivolja i en gryta med höga kanter. Fräs vitlök utan att den tar färg.

Lägg i tomaterna och en nypa oregano. Höj värmen, rör om och lägg på locket innan tomaterna börjar knäppa, det vill säga skalet spricker.

Tillsätt salt och lite hackade chilipeppar efter 10 minuter och låt tomaterna fortsätta koka på medelvärme i 20 minuter.

Lägg i någon matsked kapris emellan någonstans så att de blir varma

Focaccia med salvia

Focaccia med salvia – ett italienskt luftigt vitt platt bröd bakat med durumvete, vanligt vetemjöl, honung, olivolja, salt och färsk jäst toppat med flingsalt och färsk salvia.

Focaccia är ett platt ugnsbakat italiensk bröd men inte platt som ett tunnbröd utan cett par centimeter högt, men ett av flatbröden och focaccia betyder just platt bröd på italienska. Focaccia kan serveras som tillbehör, antipasto eller som smörgåsbröd. Focaccia anses ibland vara en slags pizza, även om focaccia lämnas att jäsa upp efter att ha bakats ut, medan pizza bakas omedelbart.

Jag har bearbetat ett gammalt standardrecept som jag brukade baka i långpanna till att istället göra en fördeg med kort jäsning och minska ner mängden och grädda i en mindre rund springform på 23 cm i diameter form som passar ett självsamhushåll.

Grundreceptet på Focaccia anses ha sitt ursprung från etruskerna i norra centrala Italien före det romerska riket  eller de antika grekerna. Focaccia var historiskt osyrat men i rätt klimat jäser och stiger brödet naturligt och det rätta klimatet med en mindre tät luft finns i inlandet. Vid kusterna däremot behövs en liten mängd jäst i bröd som inte ska vara helt platta.

I forntida Rom var panis focacius ett platt bröd bakat på härden – bröd bakat i askan. Ordet härstammar från det latinska ordet focis som betyder härd (plats för bakning). Panis focacius betyder på romerska bröd och focacius är det latinska ordet för centrum eller öppen spis dvs. här. Romarna blandade ihop grovt mjöl, salt, olivolja, vatten, en mycket liten mängd jäst och kan ha kryddats med örter men och sedan bakade de det i focacius. De åt brödet som ett doppbröd och drog det i bitar och doppade i soppor eller grytor.

Grundreceptet på focaccia spreds med romarna till Frankrike och Spanien där det blev ett populärt bröd att baka i första hand i mindre välbärgade områden. I Spanien är pan de hogaza, bondebrödet som tillverkas på samma sätt som romerska panis focacius, också känt som pan rustica, ett hemlagat bröd som vanligtvis bakas på landsbygden bland de mycket fattiga. I Frankrike heter det fougasse, fouaisse eller foisse och betraktas som ett dagligt bröd av en betydande del av befolkningen och i bagerier är det fortfarande ett av de mest populära säljande bröden.

Focaccia nämns i skrift sedan 1300. Konsumtion av enkel focaccia med olja var i Genua på 1500-talet bekant och utbredd även i kyrkan, särskilt under bröllop. I

Senare hävdas det att ursprunget är Ligurien och att det skapades i Genua. Brödet har blivit associerat med ligurisk mat och i Genua kallas brödet fügassa. I modern tid finns det både salta och söta focaccia och det finns många regionala varianter och namn för brödet, filascetta i Lombardiet, stiacciata i Toskana och schiacciata i Emilia Romagna & Toskana, fecàzze i Bari, strazzato i Lukanien,  Focaccia smaksätts på olika sätt som med lök, anis, salvia, honung, rosmarin, druvor.

Den söta varianten stötte vi på Panzano där den låg som en läckerbit i ett av butiksfönstren och var omöjlig att gå förbi, Sciacciatta Panzanese som var himmelsk god med vindruvor, valnötter och socker ovanpå.

Schiacciata Panzanese

1 bröd

Ingredienser
15 g jäst
1,5 tsk honung
2 dl vatten, ljummet
1,5 dl durumvetemjöl
2,5-3 dl vetemjöl
2 msk olivolja
1 tsk tsk salt
ca 0,5 dl vetemjöl special till utbakning
olivolja till pensling

Garnering till focaccia:
flingsalt
färsk salvia

Beskrivning
Lös upp jäst och honung i ljummet vatten. Blanda i olivoljan. Blanda i durumvetet och rör till en jämn smet. Täck med backhandduk eller platsfolie och låt jäsa på dragfri plats i 1 timme.

Blanda ner vetemjölet i omgångar. Ta upp den något kladdiga degen på mjölat bakbord och försök knåda in mer mjöl, cirka 0,5 deciliter. Knåda degen ordentligt ett par minuter.

Tillsätt saltet och knåda degen ett par minuter till så att saltet går in i degen.

Smörj en rund form, cirka 23 centimeter i diameter, med olivolja. Lägg degen i långpannan och platta ut den jämt. Den ska fylla hela form. Pensla ovansidan med olivolja och täck med plastfolie. Låt jäsa 2 timmar på dragfri plats.

Sätt ugnen på 250 grader.

Ta av plastfolien. Tryck ner några av salviabladen i degen. Pensla ovansidan med olivolja eller fördela med händerna. Se till att salviabladen är täckta av olivolja. Tryck håll med fingrarna i brödet. Strö över flingsalt och ringla eventuellt över mer olja.

Grädda i mitten av ugnen till brödet får en fin yta, cirka 12-14minuter. Det blev 12 minuter.

Lossa kanterna på springformen och lossa brödet ur från botten och flytta till ett galler att svalna på. Skär focaccian i bitar och servera!

Lökpizza

Lökpizza – Tjockare typ av pizzabotten täckt med tunna skivor av silverlök, riven parmesan, en gnutta oregano och sprinklad med olivolja.

Det doftade så fantastiskt gott av löken när pizzan gräddades i ugnen att jag knappt visste vad jag skulle ta vägen. Jag var ganska hungrig när pizzan gick in i ugnen när den underbara doften spred sig i hela köket gick jag till nivå utsvulten. Pizzan blev gyllene karamellig med löken och osten och det var gott med sältan mot den lite söta löken. Pizzan är mer av en brödpizza, ja en pan pizza. Det var oväntat. Jag pratade med min brorson i telefon tidigare som fyller år idag och nämnde att jag skulle baka pizza. Han frågade direkt om det var pan pizza och ja, nej nej. Så nu har jag bakat pan pizza ändå, helt ovetandes från början.

Jag hittade receptet i min favoritkokbok, Det italienska köket, där rätten heter Pizza Pugliese. Men en sökning på det ger andra resultat, så pizza pugliese con cipolla är närmare. Det är mer som en focaccia med lök, även om de i Apulien oftare fyller focaccian med lök och andra godsaker. Lök är dock en vanlig ingrediens och de har ett par specifika för regionen, den röda från Aquaviva delle fonti, den rosa vildväxande något bittra löken som är formad som en liten glödlampa som den fått sitt namn efter, Lampascioni och den större milda Cipolla di Zapponeta som är elfenbensvit och verkar vara en form av silverlök.

Det blir en pizza med en diameter på 26 centimeter. Så en middag för 2-4 portioner beroende på om en serverar sallad till.

4 portioner

Ingredienser
10 g jäst
1 krm socker
2 msk ljummet vatten
3,25 dl vetemjöl
0,5 tsk salt
1,25 dl ljummet vatten
vetemjöl till utbakningen

250 g silverlök
4 msk olivolja
100 g riven parmesan, ca 2 dl
1 tsk färsk oregano alt. 0,5 tsk torkad
salt & peppar

Beskrivning
Lös upp jästen med sockret och vattnet i en bunke. Rör ner 2 matskedar mjöl.

Häll resten av mjölet i en annan bunke och gör en grop i mitten. Häll i jästblandningen och dofta över lite mjöl. Låt jäsa på varm och dragfri plats i 30 minuter.

Tillsätt saltet och olivoljan och knåda till en blank deg genom att tillsätta vattnet, lite i taget. Stjälp upp degen på lätt mjölat bakbord och knåda igen degen med kraftiga tag. Lägg tillbaka degen i bunken och täcke över med bakhandduk och låt jäsa på nytt i 1 timme tills degen nått den dubbla storleken.

Skär löken i mycket tunna skivor.

Sätt ugnen på 250 grader. Smörj en rund form (26 cm i diameter) eller lägg ett bakplåtspapper på en ugnsplåt.

Knåda kraftigt igenom degen på lätt mjölat bakbord. Lägg degen i formen eller på plåten och tryck ut den jämnt och platt med händerna. Pensla ovansidan med olja.

Fördela löken jämnt över, strö över ost och oregano. Droppa över resten av oljan och ställ in i mitten av ugnen och grädda i 25 minuter.

Smaksätt den färdiga pizzan med lite salt och rikligt med nymalen svartpeppar. Servera direkt.