Focaccia med salvia

Focaccia med salvia – ett italienskt luftigt vitt platt bröd bakat med durumvete, vanligt vetemjöl, honung, olivolja, salt och färsk jäst toppat med flingsalt och färsk salvia.

Focaccia är ett platt ugnsbakat italiensk bröd men inte platt som ett tunnbröd utan cett par centimeter högt, men ett av flatbröden och focaccia betyder just platt bröd på italienska. Focaccia kan serveras som tillbehör, antipasto eller som smörgåsbröd. Focaccia anses ibland vara en slags pizza, även om focaccia lämnas att jäsa upp efter att ha bakats ut, medan pizza bakas omedelbart.

Jag har bearbetat ett gammalt standardrecept som jag brukade baka i långpanna till att istället göra en fördeg med kort jäsning och minska ner mängden och grädda i en mindre rund springform på 23 cm i diameter form som passar ett självsamhushåll.

Grundreceptet på Focaccia anses ha sitt ursprung från etruskerna i norra centrala Italien före det romerska riket  eller de antika grekerna. Focaccia var historiskt osyrat men i rätt klimat jäser och stiger brödet naturligt och det rätta klimatet med en mindre tät luft finns i inlandet. Vid kusterna däremot behövs en liten mängd jäst i bröd som inte ska vara helt platta.

I forntida Rom var panis focacius ett platt bröd bakat på härden – bröd bakat i askan. Ordet härstammar från det latinska ordet focis som betyder härd (plats för bakning). Panis focacius betyder på romerska bröd och focacius är det latinska ordet för centrum eller öppen spis dvs. här. Romarna blandade ihop grovt mjöl, salt, olivolja, vatten, en mycket liten mängd jäst och kan ha kryddats med örter men och sedan bakade de det i focacius. De åt brödet som ett doppbröd och drog det i bitar och doppade i soppor eller grytor.

Grundreceptet på focaccia spreds med romarna till Frankrike och Spanien där det blev ett populärt bröd att baka i första hand i mindre välbärgade områden. I Spanien är pan de hogaza, bondebrödet som tillverkas på samma sätt som romerska panis focacius, också känt som pan rustica, ett hemlagat bröd som vanligtvis bakas på landsbygden bland de mycket fattiga. I Frankrike heter det fougasse, fouaisse eller foisse och betraktas som ett dagligt bröd av en betydande del av befolkningen och i bagerier är det fortfarande ett av de mest populära säljande bröden.

Focaccia nämns i skrift sedan 1300. Konsumtion av enkel focaccia med olja var i Genua på 1500-talet bekant och utbredd även i kyrkan, särskilt under bröllop. I

Senare hävdas det att ursprunget är Ligurien och att det skapades i Genua. Brödet har blivit associerat med ligurisk mat och i Genua kallas brödet fügassa. I modern tid finns det både salta och söta focaccia och det finns många regionala varianter och namn för brödet, filascetta i Lombardiet, stiacciata i Toskana och schiacciata i Emilia Romagna & Toskana, fecàzze i Bari, strazzato i Lukanien,  Focaccia smaksätts på olika sätt som med lök, anis, salvia, honung, rosmarin, druvor.

Den söta varianten stötte vi på Panzano där den låg som en läckerbit i ett av butiksfönstren och var omöjlig att gå förbi, Sciacciatta Panzanese som var himmelsk god med vindruvor, valnötter och socker ovanpå.

Schiacciata Panzanese

1 bröd

Ingredienser
15 g jäst
1,5 tsk honung
2 dl vatten, ljummet
1,5 dl durumvetemjöl
2,5-3 dl vetemjöl
2 msk olivolja
1 tsk tsk salt
ca 0,5 dl vetemjöl special till utbakning
olivolja till pensling

Garnering till focaccia:
flingsalt
färsk salvia

Beskrivning
Lös upp jäst och honung i ljummet vatten. Blanda i olivoljan. Blanda i durumvetet och rör till en jämn smet. Täck med backhandduk eller platsfolie och låt jäsa på dragfri plats i 1 timme.

Blanda ner vetemjölet i omgångar. Ta upp den något kladdiga degen på mjölat bakbord och försök knåda in mer mjöl, cirka 0,5 deciliter. Knåda degen ordentligt ett par minuter.

Tillsätt saltet och knåda degen ett par minuter till så att saltet går in i degen.

Smörj en rund form, cirka 23 centimeter i diameter, med olivolja. Lägg degen i långpannan och platta ut den jämt. Den ska fylla hela form. Pensla ovansidan med olivolja och täck med plastfolie. Låt jäsa 2 timmar på dragfri plats.

Sätt ugnen på 250 grader.

Ta av plastfolien. Tryck ner några av salviabladen i degen. Pensla ovansidan med olivolja eller fördela med händerna. Se till att salviabladen är täckta av olivolja. Tryck håll med fingrarna i brödet. Strö över flingsalt och ringla eventuellt över mer olja.

Grädda i mitten av ugnen till brödet får en fin yta, cirka 12-14minuter. Det blev 12 minuter.

Lossa kanterna på springformen och lossa brödet ur från botten och flytta till ett galler att svalna på. Skär focaccian i bitar och servera!

Rigatoni med salviakryddad salsicciasås

Rigatoni med salviakryddad salsicciasås – färsk salsicciakorv i bitar i tomatsås kryddad med fänkålsfrön och salviablad serverad med rigatoni och toppad med färskriven parmesan.

Smakrik supergod snabblagad pasta med smaker jag älskar, särskilt salvia. Det här är en variant på pastasåsen med salsiccia från härom veckan. Under pandemin har lusten att laga mat återkommit nu när det finns mer tid över då resandet till och från jobbet uteblivit sedan mars och allt som hör till med att jobba på plats. Ingen tid går heller åt att titta på mat och stå i kö på mataffären, då jag sedan februari haft matleverans hem. Bloggandet ligger dock fortsatt på låg nivå, men utkasten växer på kö liksom matbilderna.

Rigatoni är den vanligaste pastaformen i södra och centrala Italien och en rörpasta. Pastan är rakt avskuren med räfflor och något böjd. Namnet kommer av ordet för att rita en linje, rigare och har böjts till rigato. Rigatoni passar till köttsåser med små bitar, som det här receptet eller till ostsåser för att räfflorna gör att såsen fastnar och ligger kvar. Rigatoni är större i diameter än penne och i ihåligheten kan småbitar av kött fångas upp. Rigatoni sägs urpsprungligen vara från Rom.

4 portioner

Ingredienser

300 g färsk salsicciakorv
2 msk olivolja
1 burk körsbärstomater (à 400 g)
2 dl vatten
2 krm hela fänkålsfrön
12 st färska salviablad
0,5 tsk svartpeppar
salt
finriven parmesan eller grana padano
400 g pasta

Beskrivning
Dra bort skinnet från korven och smula den i mindre bitar i en varm stekpanna med olivolja.

Stek på låg värme i cirka 5 minuter så att det får lite färg.

Koka pastan under tiden.

Tillsätt tomater, vatten, salviablad och svartpeppar. Låt koka på svag värme i cirka 10 minuter.

Tillsätt mer vatten om det behövs. Smaka av med salt och peppar.

Slå vattnet av den nykokta pastan och blanda pastan med såsen. Toppa med riven parmesanost.

Ärtfusilli med grön sparris fräst i salviasmör med citron & parmesan

Ärtfusilli med grön sparris fräst i salviasmör med citron & parmesan – fusilli av gröna ärtor med fräst grön färsk sparris fräst i olivolja och smör kryddat med färska salviablad överströdd med riven parmesan & riven citron.

Inte mycket till recept, men så himla god, enkel och snabb middag när man inte orkar. Känns vårigt! Veggorätt där pastan innehåller lika mycket protein som kött.

2 portioner

Ingredienser
200 g grön ärtfusilli från à la eco
250 g grön sparris
25-50 g smör
olivolja
8-10 salviablad
salt & peppar
1 dl riven parmesan
1 st citron, skalet

Beskrivning
Koka upp pastavattnet med salt. Koka pastan.

Bryt nedersta delen av varje sparris och dela dem på längden. Hetta upp en stekpannan med en skvätt olivolja och lite av smöret. Lägg i sparrisen och låt fräsa så att den tar färg på båda sidor. Tillsätt resten av smöret och salviabladen. Fräs runt så smöret smälter och salvians smak går ut. Vänd ner och runt pastan. Salta och peppra.

Lägg upp på tallrikar, strö över parmesan och rivet citronskal.

Focaccia

Focaccia – ett italienskt luftigt vitt bröd i långpanna smaksatt med salvia & timjan.

Focaccia är ett gott saltigt italienskt bröd. I Toscana heter det schiacciata. När vi var i Toscana fick vi schiacciata i olika varianter. På restaurang i små små fyrkantiga bitar ibland med grillad zucchini inbakad överst på brödet. I mataffären var schiacciatan rund, betydligt plattare och riktigt flottig – den godaste varianten. I Panzano fick vi en sorts dessertvariant med vindruvor och valnötter på; Schiacciata Panzanese.

Hemma i Sverige har jag mest stött på focaccia i form av varm grillad macka. Aldrig hade jag hört namnet schiacciata på focaccia innan vi var i Toscana.

Receptet på focaccia som jag utgick från är ur kokboken Bar Italia som vi snubblade över i somras. En liten trevlig bok med recepten uppdelade över dagen från den tidiga morgonen till kvällen. Kul grepp med en annan kapiteluppdelning. T.ex. kapitlet tidiga morgonen behandlar kaffe och espresso på 14 hela sidor. Bar Italia innehåller en del recept på glass, smörgåsar – dock ingen av focaccia, inlagda grönsaker, panforte, pizza, risotto, pastarätter samt en del om italienska charkuterier & ostar.

Tyvärr var receptet från början rätt kasst, i synnerhet beskrivningen. Onödigt omständigt och med en deg som var för besvärlig – men med provbak och ändringar är det nu ett topprecept och ett av våra nya standardbröd.

Jävligt god, tyckte Jonas. Ovanpå, precis innan gräddning, strös flingsalt efter smak samt färska örter. Första gången blev det salvia som jag är stormförtjust i samt timjan. Andra gången valde jag rosmarin, varav en del finhackades och andra var i minikvistar. Dekorativt att trycka ner några rosmarinblad som sitter ihop. Tryck ner goda svarta eller gröna oliver, kalamataoliver, stora kapris, bitar av soltorkad tomat… efter smak. Vackert & gott!

Focaccia kan skäras i större fyrkanter för att sedan halveras och fyllas med diverse godsaker: en skiva prosciutto, utplattad mozzarella, en soltorkad tomat eller två och färska ärter för att sedan grillas i smörgåsjärn. Skär den färdiga smörgåsen i trekanter och servera med en sallad av ruccola, spenat och vattenkrasse som en lätt god lunch.

Ingredienser
ca 37 g jäst
1 msk honung
5 dl vatten, ljummet
3 dl durumvetemjöl
8 dl vetemjöl special
0,75 dl olivolja
2,5 tsk salt
ca 1 dl vetemjöl special till utbakning
olivolja till pensling

Garnering till focaccia:
flingsalt
örter; salvia, timjan, rosmarin, oregano …. Välj en eller blanda.

Beskrivning
Lös upp jäst och honung i ljummet vatten. Blanda i olivoljan. Blanda ner mjölet i omgångar. Ta upp den något kladdiga degen på mjölat bakbord och försök knåda in mer mjöl, ca 1 dl. Knåda degen ordentligt ett par minuter. Ta hjälp av degskrapa i höger hand om degen fastnar.

Tillsätt saltet och knåda degen ett par minuter till så att saltet går in i degen.

Smörj en långpanna med olivolja. Lägg degen i långpannan och platta ut den jämt. Den ska fylla hela långpannan. Pensla ovansidan med olivolja och täck med plastfolie. Låt jäsa 1,5-2 timmar på dragfri plats. Hittills har det blivit 2 timmar och mer…

Sätt ugnen på 250 grader.

Hacka eventuellt örterna till garneringen.

Ta av plastfolien. Tryck hål med fingrarna i brödet. Pensla ovansidan återigen med olivolja. Är det svårt, använd händerna och kleta ut olivoljan. Bred på ordentligt med olivolja. Strö över flingsalt och hackad timjan och salvia. Tryck ner några av salviabladen i degen. Ringla eventuellt över mer olja…

Spruta (skvätt) in lite vatten i ugnen innan gräddning. Grädda i mitten av ugnen till brödet får en fin yta, ca 8-12 minuter. Det blev 12 minuter.

Lossa brödet ur långpannan med en stekspade (ej av plast). Ta sedan ur focaccian ur långpannan och låt svalna på galler. Skär focaccian i bitar och servera!

Focaccia

Etiketter: mat, recept, focaccia, schiacciata, bröd, matbröd, italienskt.

Friterade salviablad

Friterade salviablad – färska salviablad doppade i frityrsmet och friterade i solrosolja.

Ett underbart frasigt på-stående-fot-snacks. Ät dem direkt eller ljumma.

Riktigt enkelt snacks att göra och hur gott som helst. Ingredienserna till frityrsmeten är väl tilltagna och skulle lätt räcka till 60 salviablad eller kanske till och med till 90 salviablad… Ingredienserna till frityrsmeten finns redan hemma, så om det mot förmodan inte skulle räcka – så är det bara att blanda till mer när den tar slut.

Jag skulle kunna tänka mig att prova att fritera aubergine i den här enkla frityrsmeten. Men troligtvis inte ost som jag tror behöver en mer robust dubbelpanering.

Kanske andra örtblad. Men salvia är nog godast. Den lite bittra smaken i salvian försvinner lite i och med friteringen. Jag skulle annars inte kunna tänka mig att tugga i mig 15 salviablad rakt upp och ner. Annars använder vi mest salvia till saltimbocca.

Riktigt gott var det med slushad Martini Bianco till.

30 st , 2-4 portioner

Ingredienser
ca 30 stora Salviablad
1 st äggula
1 st äggvita
3 msk vetemjöl
1 dl mjölk
ca 2,5 dl solrosolja till fritering

1-2 krm salt för servering

Beskrivning.
Blanda samma äggula, mjöl och mjölk till en smet. Vispa om smeten klumpar sig.

Vispa äggvitan till hårt skum och blanda ner smeten.

Hetta upp oljan 180 grader i en kastrull. Doppa Salviabladen i smeten och fritera dem i oljan cirka 1 minut tills de är gyllenbruna. Salviabladen med smet pöser upp och flyter på oljeytan, så hjälp dem att vända sig i oljan. Fritera i omgångar eller dubbla mängden olja.

Låt dem rinna av hushållspapper, salta försiktigt och servera dem frasiga och ljumma.

friterade-salviablad