Focaccia med salvia

Focaccia med salvia – ett italienskt luftigt vitt platt bröd bakat med durumvete, vanligt vetemjöl, honung, olivolja, salt och färsk jäst toppat med flingsalt och färsk salvia.

Focaccia är ett platt ugnsbakat italiensk bröd men inte platt som ett tunnbröd utan cett par centimeter högt, men ett av flatbröden och focaccia betyder just platt bröd på italienska. Focaccia kan serveras som tillbehör, antipasto eller som smörgåsbröd. Focaccia anses ibland vara en slags pizza, även om focaccia lämnas att jäsa upp efter att ha bakats ut, medan pizza bakas omedelbart.

Jag har bearbetat ett gammalt standardrecept som jag brukade baka i långpanna till att istället göra en fördeg med kort jäsning och minska ner mängden och grädda i en mindre rund springform på 23 cm i diameter form som passar ett självsamhushåll.

Grundreceptet på Focaccia anses ha sitt ursprung från etruskerna i norra centrala Italien före det romerska riket  eller de antika grekerna. Focaccia var historiskt osyrat men i rätt klimat jäser och stiger brödet naturligt och det rätta klimatet med en mindre tät luft finns i inlandet. Vid kusterna däremot behövs en liten mängd jäst i bröd som inte ska vara helt platta.

I forntida Rom var panis focacius ett platt bröd bakat på härden – bröd bakat i askan. Ordet härstammar från det latinska ordet focis som betyder härd (plats för bakning). Panis focacius betyder på romerska bröd och focacius är det latinska ordet för centrum eller öppen spis dvs. här. Romarna blandade ihop grovt mjöl, salt, olivolja, vatten, en mycket liten mängd jäst och kan ha kryddats med örter men och sedan bakade de det i focacius. De åt brödet som ett doppbröd och drog det i bitar och doppade i soppor eller grytor.

Grundreceptet på focaccia spreds med romarna till Frankrike och Spanien där det blev ett populärt bröd att baka i första hand i mindre välbärgade områden. I Spanien är pan de hogaza, bondebrödet som tillverkas på samma sätt som romerska panis focacius, också känt som pan rustica, ett hemlagat bröd som vanligtvis bakas på landsbygden bland de mycket fattiga. I Frankrike heter det fougasse, fouaisse eller foisse och betraktas som ett dagligt bröd av en betydande del av befolkningen och i bagerier är det fortfarande ett av de mest populära säljande bröden.

Focaccia nämns i skrift sedan 1300. Konsumtion av enkel focaccia med olja var i Genua på 1500-talet bekant och utbredd även i kyrkan, särskilt under bröllop. I

Senare hävdas det att ursprunget är Ligurien och att det skapades i Genua. Brödet har blivit associerat med ligurisk mat och i Genua kallas brödet fügassa. I modern tid finns det både salta och söta focaccia och det finns många regionala varianter och namn för brödet, filascetta i Lombardiet, stiacciata i Toskana och schiacciata i Emilia Romagna & Toskana, fecàzze i Bari, strazzato i Lukanien,  Focaccia smaksätts på olika sätt som med lök, anis, salvia, honung, rosmarin, druvor.

Den söta varianten stötte vi på Panzano där den låg som en läckerbit i ett av butiksfönstren och var omöjlig att gå förbi, Sciacciatta Panzanese som var himmelsk god med vindruvor, valnötter och socker ovanpå.

Schiacciata Panzanese

1 bröd

Ingredienser
15 g jäst
1,5 tsk honung
2 dl vatten, ljummet
1,5 dl durumvetemjöl
2,5-3 dl vetemjöl
2 msk olivolja
1 tsk tsk salt
ca 0,5 dl vetemjöl special till utbakning
olivolja till pensling

Garnering till focaccia:
flingsalt
färsk salvia

Beskrivning
Lös upp jäst och honung i ljummet vatten. Blanda i olivoljan. Blanda i durumvetet och rör till en jämn smet. Täck med backhandduk eller platsfolie och låt jäsa på dragfri plats i 1 timme.

Blanda ner vetemjölet i omgångar. Ta upp den något kladdiga degen på mjölat bakbord och försök knåda in mer mjöl, cirka 0,5 deciliter. Knåda degen ordentligt ett par minuter.

Tillsätt saltet och knåda degen ett par minuter till så att saltet går in i degen.

Smörj en rund form, cirka 23 centimeter i diameter, med olivolja. Lägg degen i långpannan och platta ut den jämt. Den ska fylla hela form. Pensla ovansidan med olivolja och täck med plastfolie. Låt jäsa 2 timmar på dragfri plats.

Sätt ugnen på 250 grader.

Ta av plastfolien. Tryck ner några av salviabladen i degen. Pensla ovansidan med olivolja eller fördela med händerna. Se till att salviabladen är täckta av olivolja. Tryck håll med fingrarna i brödet. Strö över flingsalt och ringla eventuellt över mer olja.

Grädda i mitten av ugnen till brödet får en fin yta, cirka 12-14minuter. Det blev 12 minuter.

Lossa kanterna på springformen och lossa brödet ur från botten och flytta till ett galler att svalna på. Skär focaccian i bitar och servera!

Gnocchi alla sorrentina

Gnocchi alla sorrentina – italienska kokta potatisklimpar med tomatsås kryddad med lite chilifrukt och färsk salvia gratinerade i ugn under mozzarella och riven parmesan.

Enkelt och mycket gott. Doftar fantastiskt i hela köket och en rätt som är tacksam att värma upp till lunch. Jag brukar vanligtvis äta gnocchi som i Verona med smör och salvia med lite riven parmesan, men med tomatsås och gratinerad blir det en än matigare rätt.

En av de mest kända rätterna från Kampanien i Italien och utomlands är gnocchi alla sorrentina. Sorrentina som i Sorrento, en stad och kommun i storstadsregionen Neapel i Kampanien. I originalet används basilika, men jag valde salvia som är en örtfavorit och som fanns hemma. Ja det finns nästan alltid hemma. Jag valde att koka ihop en tomatsås istället för passerade tomater allena och att koka färdiga gnocchi.

Gnocchi är plural av gnocco som betyder klimp. Det är en mycket gammal maträtt, men tidigast från 1500-talet för det var först då importen av potatis till Europa från Amerika började. Det sägs att den riktiga potatisgnocchin härstammar just från Kampanien och det finns en legend om det att det en dag var en abbot som var så pass förtjust i gnocchi att han glupskt föråt sig och svalde fler hela och kvävdes. Från legenden kommer smeknamnet strangulaprievite från neapolitanskan som betyder ungefär att strypa en präst. Men det finns en annan version som går ut på att det smeknamnet kommer från det antika Grekland från termerna strongulos och preptos, som borde betyda ett runt objekt. Gnocchi görs på kokt potatis som blandas med vetemjöl, ägg och salt och formas till små runda klumpar som kokas.

Gnocchi skiljer sig från vår klimp är sättet de äts då vi låter klimpen koka med och vara en del av soppan och så har vi inte heller potatis i. Men det är varierande mellan de italienska regionerna om potatis är en del men också vilken typ av mjöl där majsmjöl kan vara en ingrediens och i Piemonte ingår smör och ost i degen. Just gnocchi med majsmjöl är väl originalgnocchin från romartiden där polenta var stapelvara inom legionerna där gröt kokades på den och resterna i bitar var en sorts gnocchi. Flera regioner hävdar att gnocchi härstammar från deras region. I Kampanien åts gnocchi traditionellt på söndagar, medan i Rom i Latium på torsdagar som en stadig rätt inför den magra fredagen då fisk serverades. Det senare inte helt olikt hur vi traditionellt åt en stabbig ärtsoppa med fläsk på torsdagar inför den köttfria fredagen kopplat till dåvarande religion.

4 portioner

Ingredienser
500 g gnocchi
1 st rödlök
4 st vitlöksklyftor
1 burk krossad tomat, à 400 g
0,5 röd chilifrukt (efter smak)
1 msk tomatpuré
1 msk vitt vin
0,5-1 tsk torkad oregano
0,5-1 tsk socker
salt & peppar
15 blad färsk salvia
125 g mozzarella
2 dl riven parmesan

Beskrivning
Finhacka rödlöken och stek på i olivolja utan att löken får färg.

Hacka vitlöken grovt och låt steka med löken till se löken blir mjuk och glansig.

Tillsätt krossad tomat, hackad chili, tomatpuré, oregano och socker i kastrullen med löken. Låt tomatsåsen sjuda i 20-30 minuter, Smaka av med salt & peppar.

Sätt ugnen på 250 grader.

Koka gnocchin i salt vatten enligt anvisningar på paketet. När gnocchin är färdigkokt flyter de upp till ytan och kan tas ur med hålslev. Slå annars av i durkslag.

Tillsätt 10 av de färska salviabladen och låt såsen sjuda i ytterligare 5 minuter.

Lägg den färdigkokta gnocchin i en ugnsfast smord form. Fördela tomatsåsen över.

Skär mozzarellan i stora bitar och fördela över tomatsåsen. Strö över den rivna parmesanen.

Ändra tull grillvärme på ugn och ställ in formen i mitten eller högre upp och kåt gratinera i cirka 5 minuter tills parmesanen fått en gyllenbrun färg.

Garnera med de återstående salviabladen.

Servera med enkel grönsallad.

Focaccia

Focaccia – ett italienskt luftigt vitt bröd i långpanna smaksatt med salvia & timjan.

Focaccia är ett gott saltigt italienskt bröd. I Toscana heter det schiacciata. När vi var i Toscana fick vi schiacciata i olika varianter. På restaurang i små små fyrkantiga bitar ibland med grillad zucchini inbakad överst på brödet. I mataffären var schiacciatan rund, betydligt plattare och riktigt flottig – den godaste varianten. I Panzano fick vi en sorts dessertvariant med vindruvor och valnötter på; Schiacciata Panzanese.

Hemma i Sverige har jag mest stött på focaccia i form av varm grillad macka. Aldrig hade jag hört namnet schiacciata på focaccia innan vi var i Toscana.

Receptet på focaccia som jag utgick från är ur kokboken Bar Italia som vi snubblade över i somras. En liten trevlig bok med recepten uppdelade över dagen från den tidiga morgonen till kvällen. Kul grepp med en annan kapiteluppdelning. T.ex. kapitlet tidiga morgonen behandlar kaffe och espresso på 14 hela sidor. Bar Italia innehåller en del recept på glass, smörgåsar – dock ingen av focaccia, inlagda grönsaker, panforte, pizza, risotto, pastarätter samt en del om italienska charkuterier & ostar.

Tyvärr var receptet från början rätt kasst, i synnerhet beskrivningen. Onödigt omständigt och med en deg som var för besvärlig – men med provbak och ändringar är det nu ett topprecept och ett av våra nya standardbröd.

Jävligt god, tyckte Jonas. Ovanpå, precis innan gräddning, strös flingsalt efter smak samt färska örter. Första gången blev det salvia som jag är stormförtjust i samt timjan. Andra gången valde jag rosmarin, varav en del finhackades och andra var i minikvistar. Dekorativt att trycka ner några rosmarinblad som sitter ihop. Tryck ner goda svarta eller gröna oliver, kalamataoliver, stora kapris, bitar av soltorkad tomat… efter smak. Vackert & gott!

Focaccia kan skäras i större fyrkanter för att sedan halveras och fyllas med diverse godsaker: en skiva prosciutto, utplattad mozzarella, en soltorkad tomat eller två och färska ärter för att sedan grillas i smörgåsjärn. Skär den färdiga smörgåsen i trekanter och servera med en sallad av ruccola, spenat och vattenkrasse som en lätt god lunch.

Ingredienser
ca 37 g jäst
1 msk honung
5 dl vatten, ljummet
3 dl durumvetemjöl
8 dl vetemjöl special
0,75 dl olivolja
2,5 tsk salt
ca 1 dl vetemjöl special till utbakning
olivolja till pensling

Garnering till focaccia:
flingsalt
örter; salvia, timjan, rosmarin, oregano …. Välj en eller blanda.

Beskrivning
Lös upp jäst och honung i ljummet vatten. Blanda i olivoljan. Blanda ner mjölet i omgångar. Ta upp den något kladdiga degen på mjölat bakbord och försök knåda in mer mjöl, ca 1 dl. Knåda degen ordentligt ett par minuter. Ta hjälp av degskrapa i höger hand om degen fastnar.

Tillsätt saltet och knåda degen ett par minuter till så att saltet går in i degen.

Smörj en långpanna med olivolja. Lägg degen i långpannan och platta ut den jämt. Den ska fylla hela långpannan. Pensla ovansidan med olivolja och täck med plastfolie. Låt jäsa 1,5-2 timmar på dragfri plats. Hittills har det blivit 2 timmar och mer…

Sätt ugnen på 250 grader.

Hacka eventuellt örterna till garneringen.

Ta av plastfolien. Tryck hål med fingrarna i brödet. Pensla ovansidan återigen med olivolja. Är det svårt, använd händerna och kleta ut olivoljan. Bred på ordentligt med olivolja. Strö över flingsalt och hackad timjan och salvia. Tryck ner några av salviabladen i degen. Ringla eventuellt över mer olja…

Spruta (skvätt) in lite vatten i ugnen innan gräddning. Grädda i mitten av ugnen till brödet får en fin yta, ca 8-12 minuter. Det blev 12 minuter.

Lossa brödet ur långpannan med en stekspade (ej av plast). Ta sedan ur focaccian ur långpannan och låt svalna på galler. Skär focaccian i bitar och servera!

Focaccia

Etiketter: mat, recept, focaccia, schiacciata, bröd, matbröd, italienskt.