Gnocchi med salsiccia, spenat, tomat och salvia

Gnocchi med salsiccia, spenat, tomat och salvia – italienska kokta & frästa potatisklimpar med salviasmör blandad med  fräst italiensk råkorv av fläsk, körsbärstomatsås med  bladspenat kryddat med vitlök, färsk citronsaft, citronzest toppat med parmesan.

Milda gnocchi med sötma från körsbärstomat, syra från citron, sälta från salsiccia och liten beska från citronzest med min favoritört salvia i smör. Hur gott som helst.

Ännu godare att värma upp dagen efter, mer syrlig. Mums!

4 portioner

Ingredienser
500 g gnocchi
300 g salsiccia
175 g bladspenat
200 g körsbärstomater
30 blad färsk salvia
1 st citron
1 st solovitlök
50 g smör
1,5 dl riven parmesan
salt & peppar
Olivolja

Beskrivning
Halvera tomaterna.

Dela vitlöken i kvartar, tryck till med bredsidan av kniven så de krossas något och skär sedan i grova bitar.

Riv av citronskalet med ett zestjärn.

Dra bort skinnet från korven och smula den i mindre bitar i en varm stekpanna. Stek på medelvärme tills korvbitarna får lite färg. Lägg över i en skål, försöka att inte få med allt fett som släppt.

Koka gnocchi i lättsaltat vatten enligt förpackningen. De flyter upp när de är klara. Häll av dem och låt dem ånga av. Stek dem sedan i olivolja på medelvärme tills de får lite färg.

Hetta upp en skvätt olivoljan i en kastrull. Lägg ner tomathalvorna och vitlöken och lått puttra på medelvärme. När de kokat ihop något till en sås, tillsätt spenaten och rör om. Låt puttra ett par minuter.

Bryn smöret i en kastrull tillsammans med salviablad.

Häll salviasmöret över gnocchin, tillsätt tomatsåsen med spenat och vänd runt. Pressa över citron, salta och peppra och vänd runt.

Toppa med citronzest och riven parmesan.

Focaccia med salvia

Focaccia med salvia – ett italienskt luftigt vitt platt bröd bakat med durumvete, vanligt vetemjöl, honung, olivolja, salt och färsk jäst toppat med flingsalt och färsk salvia.

Focaccia är ett platt ugnsbakat italiensk bröd men inte platt som ett tunnbröd utan cett par centimeter högt, men ett av flatbröden och focaccia betyder just platt bröd på italienska. Focaccia kan serveras som tillbehör, antipasto eller som smörgåsbröd. Focaccia anses ibland vara en slags pizza, även om focaccia lämnas att jäsa upp efter att ha bakats ut, medan pizza bakas omedelbart.

Jag har bearbetat ett gammalt standardrecept som jag brukade baka i långpanna till att istället göra en fördeg med kort jäsning och minska ner mängden och grädda i en mindre rund springform på 23 cm i diameter form som passar ett självsamhushåll.

Grundreceptet på Focaccia anses ha sitt ursprung från etruskerna i norra centrala Italien före det romerska riket  eller de antika grekerna. Focaccia var historiskt osyrat men i rätt klimat jäser och stiger brödet naturligt och det rätta klimatet med en mindre tät luft finns i inlandet. Vid kusterna däremot behövs en liten mängd jäst i bröd som inte ska vara helt platta.

I forntida Rom var panis focacius ett platt bröd bakat på härden – bröd bakat i askan. Ordet härstammar från det latinska ordet focis som betyder härd (plats för bakning). Panis focacius betyder på romerska bröd och focacius är det latinska ordet för centrum eller öppen spis dvs. här. Romarna blandade ihop grovt mjöl, salt, olivolja, vatten, en mycket liten mängd jäst och kan ha kryddats med örter men och sedan bakade de det i focacius. De åt brödet som ett doppbröd och drog det i bitar och doppade i soppor eller grytor.

Grundreceptet på focaccia spreds med romarna till Frankrike och Spanien där det blev ett populärt bröd att baka i första hand i mindre välbärgade områden. I Spanien är pan de hogaza, bondebrödet som tillverkas på samma sätt som romerska panis focacius, också känt som pan rustica, ett hemlagat bröd som vanligtvis bakas på landsbygden bland de mycket fattiga. I Frankrike heter det fougasse, fouaisse eller foisse och betraktas som ett dagligt bröd av en betydande del av befolkningen och i bagerier är det fortfarande ett av de mest populära säljande bröden.

Focaccia nämns i skrift sedan 1300. Konsumtion av enkel focaccia med olja var i Genua på 1500-talet bekant och utbredd även i kyrkan, särskilt under bröllop. I

Senare hävdas det att ursprunget är Ligurien och att det skapades i Genua. Brödet har blivit associerat med ligurisk mat och i Genua kallas brödet fügassa. I modern tid finns det både salta och söta focaccia och det finns många regionala varianter och namn för brödet, filascetta i Lombardiet, stiacciata i Toskana och schiacciata i Emilia Romagna & Toskana, fecàzze i Bari, strazzato i Lukanien,  Focaccia smaksätts på olika sätt som med lök, anis, salvia, honung, rosmarin, druvor.

Den söta varianten stötte vi på Panzano där den låg som en läckerbit i ett av butiksfönstren och var omöjlig att gå förbi, Sciacciatta Panzanese som var himmelsk god med vindruvor, valnötter och socker ovanpå.

Schiacciata Panzanese

1 bröd

Ingredienser
15 g jäst
1,5 tsk honung
2 dl vatten, ljummet
1,5 dl durumvetemjöl
2,5-3 dl vetemjöl
2 msk olivolja
1 tsk tsk salt
ca 0,5 dl vetemjöl special till utbakning
olivolja till pensling

Garnering till focaccia:
flingsalt
färsk salvia

Beskrivning
Lös upp jäst och honung i ljummet vatten. Blanda i olivoljan. Blanda i durumvetet och rör till en jämn smet. Täck med backhandduk eller platsfolie och låt jäsa på dragfri plats i 1 timme.

Blanda ner vetemjölet i omgångar. Ta upp den något kladdiga degen på mjölat bakbord och försök knåda in mer mjöl, cirka 0,5 deciliter. Knåda degen ordentligt ett par minuter.

Tillsätt saltet och knåda degen ett par minuter till så att saltet går in i degen.

Smörj en rund form, cirka 23 centimeter i diameter, med olivolja. Lägg degen i långpannan och platta ut den jämt. Den ska fylla hela form. Pensla ovansidan med olivolja och täck med plastfolie. Låt jäsa 2 timmar på dragfri plats.

Sätt ugnen på 250 grader.

Ta av plastfolien. Tryck ner några av salviabladen i degen. Pensla ovansidan med olivolja eller fördela med händerna. Se till att salviabladen är täckta av olivolja. Tryck håll med fingrarna i brödet. Strö över flingsalt och ringla eventuellt över mer olja.

Grädda i mitten av ugnen till brödet får en fin yta, cirka 12-14minuter. Det blev 12 minuter.

Lossa kanterna på springformen och lossa brödet ur från botten och flytta till ett galler att svalna på. Skär focaccian i bitar och servera!

Gnocchi alla sorrentina

Gnocchi alla sorrentina – italienska kokta potatisklimpar med tomatsås kryddad med lite chilifrukt och färsk salvia gratinerade i ugn under mozzarella och riven parmesan.

Enkelt och mycket gott. Doftar fantastiskt i hela köket och en rätt som är tacksam att värma upp till lunch. Jag brukar vanligtvis äta gnocchi som i Verona med smör och salvia med lite riven parmesan, men med tomatsås och gratinerad blir det en än matigare rätt.

En av de mest kända rätterna från Kampanien i Italien och utomlands är gnocchi alla sorrentina. Sorrentina som i Sorrento, en stad och kommun i storstadsregionen Neapel i Kampanien. I originalet används basilika, men jag valde salvia som är en örtfavorit och som fanns hemma. Ja det finns nästan alltid hemma. Jag valde att koka ihop en tomatsås istället för passerade tomater allena och att koka färdiga gnocchi.

Gnocchi är plural av gnocco som betyder klimp. Det är en mycket gammal maträtt, men tidigast från 1500-talet för det var först då importen av potatis till Europa från Amerika började. Det sägs att den riktiga potatisgnocchin härstammar just från Kampanien och det finns en legend om det att det en dag var en abbot som var så pass förtjust i gnocchi att han glupskt föråt sig och svalde fler hela och kvävdes. Från legenden kommer smeknamnet strangulaprievite från neapolitanskan som betyder ungefär att strypa en präst. Men det finns en annan version som går ut på att det smeknamnet kommer från det antika Grekland från termerna strongulos och preptos, som borde betyda ett runt objekt. Gnocchi görs på kokt potatis som blandas med vetemjöl, ägg och salt och formas till små runda klumpar som kokas.

Gnocchi skiljer sig från vår klimp är sättet de äts då vi låter klimpen koka med och vara en del av soppan och så har vi inte heller potatis i. Men det är varierande mellan de italienska regionerna om potatis är en del men också vilken typ av mjöl där majsmjöl kan vara en ingrediens och i Piemonte ingår smör och ost i degen. Just gnocchi med majsmjöl är väl originalgnocchin från romartiden där polenta var stapelvara inom legionerna där gröt kokades på den och resterna i bitar var en sorts gnocchi. Flera regioner hävdar att gnocchi härstammar från deras region. I Kampanien åts gnocchi traditionellt på söndagar, medan i Rom i Latium på torsdagar som en stadig rätt inför den magra fredagen då fisk serverades. Det senare inte helt olikt hur vi traditionellt åt en stabbig ärtsoppa med fläsk på torsdagar inför den köttfria fredagen kopplat till dåvarande religion.

4 portioner

Ingredienser
500 g gnocchi
1 st rödlök
4 st vitlöksklyftor
1 burk krossad tomat, à 400 g
0,5 röd chilifrukt (efter smak)
1 msk tomatpuré
1 msk vitt vin
0,5-1 tsk torkad oregano
0,5-1 tsk socker
salt & peppar
15 blad färsk salvia
125 g mozzarella
2 dl riven parmesan

Beskrivning
Finhacka rödlöken och stek på i olivolja utan att löken får färg.

Hacka vitlöken grovt och låt steka med löken till se löken blir mjuk och glansig.

Tillsätt krossad tomat, hackad chili, tomatpuré, oregano och socker i kastrullen med löken. Låt tomatsåsen sjuda i 20-30 minuter, Smaka av med salt & peppar.

Sätt ugnen på 250 grader.

Koka gnocchin i salt vatten enligt anvisningar på paketet. När gnocchin är färdigkokt flyter de upp till ytan och kan tas ur med hålslev. Slå annars av i durkslag.

Tillsätt 10 av de färska salviabladen och låt såsen sjuda i ytterligare 5 minuter.

Lägg den färdigkokta gnocchin i en ugnsfast smord form. Fördela tomatsåsen över.

Skär mozzarellan i stora bitar och fördela över tomatsåsen. Strö över den rivna parmesanen.

Ändra tull grillvärme på ugn och ställ in formen i mitten eller högre upp och kåt gratinera i cirka 5 minuter tills parmesanen fått en gyllenbrun färg.

Garnera med de återstående salviabladen.

Servera med enkel grönsallad.

Gratinerad potatis med tomat & lök

Gratinerad potatis med tomat och lök – potatisgratäng där potatisskivor varvas med skivor av lök och skållad tomat med vitt vin och färsk oregano gratinerad med riven parmesan.

Det är som en sommargratäng även om den fungerar året om, men den är lite lättare än en vanlig potatisgratäng med det vita vinet istället för grädde och färsk oregano gör sitt till. Det doftade fantastiskt i köket, av vindoften tillsammans med tomat. Vacker var den också. Den gula löken tog slut så det fick bli ett par skivor rödlök då det låg en halva och väntade i kylen. Men en timme i ugnen räckte fan inte utan en och halv timme behövdes.

Bäst blir nog att tomaterna är lite mindre så att skivorna av potatis, tomat och lök är ungefär lika stora.

Helt klart en ny favorit – en sommarfavorit! God allena och matigare med ett maffigt hembakt bröd till.

I min favoritkokbok Det Italienska köket finns receptet i kapitlet med rätter från Apulien där rätten heter Patate al forno, potatis i ugn, och beskrivs som ett gott tillbehör till lamm, killing och fågelrätter men också som egen varmrätt tillsammans med en stor blandsallad.

2-3 portioner

Ingredienser
500 g potatis, fast
300-400 g tomater
2 st lökar, medelstora gula eller röda
0,25 dl olivolja
salt & peppar
färsk oregano
2 dl riven parmesan (100g )
0,75 dl vitt vin
1 msk smör

Beskrivning
Skala och skiva potatisen i cirka 0,5 centimeter tjocka skivor.

Skålla, skala och skiva tomaterna.

Skär lökarna i tunna skivor.

Sätt ugnen på 175 grader.

Smörj en mindre ugnsfast form med lite olivolja.

Varva skivorna av potatis, tomat och lök lite omlott i flera lager. Salta, peppra, repa av ett par oreganoblad och strö över samt lite riven ost på varje lager. Spara 2 matskedar ost.

Slå över vinet, droppa över olivoljan och strö över små bitar av smöret.

Grädda i mitten av ugnen tills potatisen är mjuk, cirka 1-1,5 timme.

När potatisen är klar, strö över 2 matskedar riven ost och ställ in gratängen i ytterligare 2 minuter.

Ta ut gratängen och garnera med färsk oregano.

Gratäng med potatis & svamp

Gratäng med potatis & svamp – Ugnsform med skivad potatis och svamp med med lite syra av citron, gratinerad med bladpersilja, rivet vitt bröd, riven parmesan och olivolja.

I min favoritkokbok Det Italienska köket finns receptet i kapitlet med rätter från Apulien och heter där Tortiera di patate e funghi och beskrivs som ett gott tillbehör till helstekt kött. Jag använde champinjoner men i Apulien används olika svampar där Cardoncelli  är en sort som används och som växer som tusan i regionen särskilt i Murgiaområdet. Cardoncelli har en fast, köttig konsistens, vitt kött med en mörkare keps och en subtil smak och doft, inte helt olikt champinjoner när det gäller köttet och dess färg. Svampen växer vilt men odlas också. Det var en svamp som var uppskattad redan under antiken och som under medeltiden ansågs vara ett afrodisiakum. Tror att det svenska namnet är kungsmussling, men är ingen svamp som växer här.

Ibland används fänkålsfrön i gratängen och gillar en det frasiga dubbla upp bröd och örtblandningen och lägg som ett täcke över gratängen.

En ganska mild rätt som passar bäst med en enkel sallad eller till ett ljusare kött. Tyckte den var lite väl mild, men dagen efter när jag värmde upp gratängen var den hur god som helst och gillade den milda citronsmaken.

2 portioner

Ingredienser
400 g potatis, fast
250 g färska champinjoner eller annan skogssvamp
0,5 st citron, saften
1 knippa bladpersilja
0,5 dl riven parmesan (25 g)
0,5 dl rivet vitt bröd alternativt ströbröd
0,5 dl olivolja
salt & peppar

Beskrivning
Skala potatisen och skär den i en 0,5 centimeter tjocka skivor.

Rensa svampen, skär av skaften och skiva hattarna i tjocka skivor och droppa omedelbart på citronsaft.

Skär persiljan i tunna strimlor och blanda med osten och brödsmulorna i en bunke.

Sätt ugnen på 175 grader.

Smörj en mindre ugnssäker form med lite olivolja. Gärna en form med högre kanter.

Varva omväxlande skivor av potatis och svamp i flera lager. Salta, peppra, strö över ört-ostblandningen och droppa på olivolja på varje lager.

Tryck till skivorna, så det packas hårt då det sjunker ihop i ugnen.

Grädda gratängen i mitten av ugnen i cirka en timme tills potatisen är mjuk.


Bild ur kokboken.

Pesto

Pesto – röra av färsk basilika, rostade pinjenötter, vitlök, salt, grana padano och olivolja.

Pesto kommer av det italienska ordet pestare som betyder störa. Pesto kommer från hamnstaden Genua som är huvudstad i regionen Ligurien, Norra Italien, som också är Italiens 6:e största stad. Pesto ska som ordet antyder störas och det i mortel och Genovese kommer från staden, pesto alla Genovese.

Pesto passar bra till pasta. Allra helst serverad till den platta spaghettin Trenette,  från staden,  som är något smalare än tagliatelle.

4 dl

Ingredienser
3 krukor basilika
6 st vitlöksklyftor
3 krm salt
50 g pinjenötter
150 g grana padano, ca 1,5 dl riven
3 dl olivolja

Beskrivning
Rosta pinjenötterna i torr stekpanna. Vänd dem då och då.  Passa noga!

Skala vitlöksklyftorna, tryck till dem med bredsidan av kniven och hacka dem grovt.

Nyp av basilikabladen och lägg dem i en mortel, tillsammans med pinjenötterna, vitlökshacket och salt. Mortla till en pasta.

Riv osten, det mest fint och en del grovt och tillsätt i basilikapastan.

Rör ner olivolja någon halvdeciliter i taget och rör till en simmig kräm.

Klart!

Ärtfusilli med grön sparris fräst i salviasmör med citron & parmesan

Ärtfusilli med grön sparris fräst i salviasmör med citron & parmesan – fusilli av gröna ärtor med fräst grön färsk sparris fräst i olivolja och smör kryddat med färska salviablad överströdd med riven parmesan & riven citron.

Inte mycket till recept, men så himla god, enkel och snabb middag när man inte orkar. Känns vårigt! Veggorätt där pastan innehåller lika mycket protein som kött.

2 portioner

Ingredienser
200 g grön ärtfusilli från à la eco
250 g grön sparris
25-50 g smör
olivolja
8-10 salviablad
salt & peppar
1 dl riven parmesan
1 st citron, skalet

Beskrivning
Koka upp pastavattnet med salt. Koka pastan.

Bryt nedersta delen av varje sparris och dela dem på längden. Hetta upp en stekpannan med en skvätt olivolja och lite av smöret. Lägg i sparrisen och låt fräsa så att den tar färg på båda sidor. Tillsätt resten av smöret och salviabladen. Fräs runt så smöret smälter och salvians smak går ut. Vänd ner och runt pastan. Salta och peppra.

Lägg upp på tallrikar, strö över parmesan och rivet citronskal.

Rödbetsbröd med chèvre & rosmarin

Rödbetsbröd med chèvre & rosmarin – focaccialiknande rosa bröd fyllt med rivna färska rödbetor gratinerat med fransk getost samt strösslat med färsk rosmarin och flingsalt.

Helt fantastisk vackert knallrosa innan det ugnsbakas, rena barbiedegen!! Fortfarande vackert rosa efter gräddning och otroligt smaskig. Ska prova dinkelmjöl nästa gång som ingick i originalreceptet. Tänker på att värma upp brödet i bitar igen, ringla över lite honung, strö över valnötter och äta till ruccolasallad.

Tyckte Kolibries chèvre från Wernerssons ost var riktigt bra och god som den var. Lite krämigare än den jag brukar köpa.

 ca 30 bitar

Ingredienser
2,5 dl vatten, fingerljummet
25 g jäst
1 msk salt
0,5 dl olivolja
1 msk strösocker
3 dl färska rödbetor, rivna (ca 3 mellanstora)
4 dl durumvete
4,5 dl vetemjöl special
150 g chèvre
3 kvistar rosmarin
1-2 tsk flingsalt

Beskrivning
Blanda alla ingredienserna till en smidig deg och arbeta degen i 5-10 minuter. Låt jäsa under bakduk i bunken cirka 30 minuter.

Sätt ugnen på 200 grader.

Platta till degen på en bakpappersklädd ugnsplåt och låt jäsa under bakduk cirka 15 minuter.

Smula chèvren. Strö chèvre, rosmarin och flingsalt över degen. Ringla över lite olivolja. Grädda i mitten av ugnen i cirka 20 minuter. Låt brödet svalna på ett galler och skär sedan upp i bitar.

Skaldjursörtsås

Skaldjursörtsås – underbar örtsås av skaldjursbuljong med gräslök, vattenkrasse, persilja och dill med grädde, syra av citron och vitt vin till fisk.

I kontrast till all starkt kryddad mat som blir en smakexplosion i munnen kommer här en mild sås som är mer subtil i sina smaker men så rätt och så god tillsammans med fisk!

Ingredienser
Smör                                         50 g + 1 mskskaldjursortsas
Schalottenlök                           2 st
Mjöl                                            1 msk
Fisk- eller skaldjursbuljong  4 dl
Vitt vin                                        1 dl
Gräslök                                     1/2 kruka
Vattenkrasse                           1 kruka
Persilja                                     1/2 kruka
Dill                                             1/2 kruka
Vispgrädde                              2 dl
Citron                                        1/4
Salt
Vitpeppar

Beskrivning
Finhacka schalottenlöken. Frös schalottenlöken i 50 g smör. Låt den inte få färg. Tillsätt mjölet och rör ihöp smör, schalottenlök och mjöl till en krämig konsistens.

Tillsätt fisk- eller skaldjursbuljong och vitt vin och låt det koka upp och sjud till det återstår ca 2/3 av vätskan. Tillsätt vispgrädden, koka upp och sjud några minuter.

Tillsätt de finhackade örterna, pressad citron och smaka av med salt och peppar.

Såsen är nu färdig att avnjutas!

skaldjursortsas

Focaccia

Focaccia – ett italienskt luftigt vitt bröd i långpanna smaksatt med salvia & timjan.

Focaccia är ett gott saltigt italienskt bröd. I Toscana heter det schiacciata. När vi var i Toscana fick vi schiacciata i olika varianter. På restaurang i små små fyrkantiga bitar ibland med grillad zucchini inbakad överst på brödet. I mataffären var schiacciatan rund, betydligt plattare och riktigt flottig – den godaste varianten. I Panzano fick vi en sorts dessertvariant med vindruvor och valnötter på; Schiacciata Panzanese.

Hemma i Sverige har jag mest stött på focaccia i form av varm grillad macka. Aldrig hade jag hört namnet schiacciata på focaccia innan vi var i Toscana.

Receptet på focaccia som jag utgick från är ur kokboken Bar Italia som vi snubblade över i somras. En liten trevlig bok med recepten uppdelade över dagen från den tidiga morgonen till kvällen. Kul grepp med en annan kapiteluppdelning. T.ex. kapitlet tidiga morgonen behandlar kaffe och espresso på 14 hela sidor. Bar Italia innehåller en del recept på glass, smörgåsar – dock ingen av focaccia, inlagda grönsaker, panforte, pizza, risotto, pastarätter samt en del om italienska charkuterier & ostar.

Tyvärr var receptet från början rätt kasst, i synnerhet beskrivningen. Onödigt omständigt och med en deg som var för besvärlig – men med provbak och ändringar är det nu ett topprecept och ett av våra nya standardbröd.

Jävligt god, tyckte Jonas. Ovanpå, precis innan gräddning, strös flingsalt efter smak samt färska örter. Första gången blev det salvia som jag är stormförtjust i samt timjan. Andra gången valde jag rosmarin, varav en del finhackades och andra var i minikvistar. Dekorativt att trycka ner några rosmarinblad som sitter ihop. Tryck ner goda svarta eller gröna oliver, kalamataoliver, stora kapris, bitar av soltorkad tomat… efter smak. Vackert & gott!

Focaccia kan skäras i större fyrkanter för att sedan halveras och fyllas med diverse godsaker: en skiva prosciutto, utplattad mozzarella, en soltorkad tomat eller två och färska ärter för att sedan grillas i smörgåsjärn. Skär den färdiga smörgåsen i trekanter och servera med en sallad av ruccola, spenat och vattenkrasse som en lätt god lunch.

Ingredienser
ca 37 g jäst
1 msk honung
5 dl vatten, ljummet
3 dl durumvetemjöl
8 dl vetemjöl special
0,75 dl olivolja
2,5 tsk salt
ca 1 dl vetemjöl special till utbakning
olivolja till pensling

Garnering till focaccia:
flingsalt
örter; salvia, timjan, rosmarin, oregano …. Välj en eller blanda.

Beskrivning
Lös upp jäst och honung i ljummet vatten. Blanda i olivoljan. Blanda ner mjölet i omgångar. Ta upp den något kladdiga degen på mjölat bakbord och försök knåda in mer mjöl, ca 1 dl. Knåda degen ordentligt ett par minuter. Ta hjälp av degskrapa i höger hand om degen fastnar.

Tillsätt saltet och knåda degen ett par minuter till så att saltet går in i degen.

Smörj en långpanna med olivolja. Lägg degen i långpannan och platta ut den jämt. Den ska fylla hela långpannan. Pensla ovansidan med olivolja och täck med plastfolie. Låt jäsa 1,5-2 timmar på dragfri plats. Hittills har det blivit 2 timmar och mer…

Sätt ugnen på 250 grader.

Hacka eventuellt örterna till garneringen.

Ta av plastfolien. Tryck hål med fingrarna i brödet. Pensla ovansidan återigen med olivolja. Är det svårt, använd händerna och kleta ut olivoljan. Bred på ordentligt med olivolja. Strö över flingsalt och hackad timjan och salvia. Tryck ner några av salviabladen i degen. Ringla eventuellt över mer olja…

Spruta (skvätt) in lite vatten i ugnen innan gräddning. Grädda i mitten av ugnen till brödet får en fin yta, ca 8-12 minuter. Det blev 12 minuter.

Lossa brödet ur långpannan med en stekspade (ej av plast). Ta sedan ur focaccian ur långpannan och låt svalna på galler. Skär focaccian i bitar och servera!

Focaccia

Etiketter: mat, recept, focaccia, schiacciata, bröd, matbröd, italienskt.

Salsa verde

Salsa verde – kall grön örtig sås av persilja och persilja med kapris, sälta av sardeller, lite vitlök, fransk senap, syra av citron och olivolja som såsbas.

Salsa verde (”grönsås”) är från början en spansk läckerhet som har spridit sig över världen. Den är enkel att göra och passar utmärkt till fisk och skaldjur men kan också serveras till kött.

Ingredienser
Persilja                           2 krukor
Mynta                              1/2 kruka
Kapris                             3-4 msk
Sardeller                        8 fileér
Vitlöksklyftor                  1-2
Dijon senap                  1-1,5 msk
Citron                               1/2
Olivolja                            1,5-2 dl
Salt

Beskrivning
Salsa verde kan göras en liten stund i förväg. Du kan hacka alla ingredienserna för hand eller använda en matberedare men låt i så fall inte den vara på för länge. Det ska vara små bitar. Hacka persilja, mynta, kapris, sardeller och vitlök. Hacka det om möjligt tillsammans på samma skärbräda.

Sätt det hackade i en skål och rör i senap, citronsaft, olivolja och smaka av med salt.

Friterade salviablad

Friterade salviablad – färska salviablad doppade i frityrsmet och friterade i solrosolja.

Ett underbart frasigt på-stående-fot-snacks. Ät dem direkt eller ljumma.

Riktigt enkelt snacks att göra och hur gott som helst. Ingredienserna till frityrsmeten är väl tilltagna och skulle lätt räcka till 60 salviablad eller kanske till och med till 90 salviablad… Ingredienserna till frityrsmeten finns redan hemma, så om det mot förmodan inte skulle räcka – så är det bara att blanda till mer när den tar slut.

Jag skulle kunna tänka mig att prova att fritera aubergine i den här enkla frityrsmeten. Men troligtvis inte ost som jag tror behöver en mer robust dubbelpanering.

Kanske andra örtblad. Men salvia är nog godast. Den lite bittra smaken i salvian försvinner lite i och med friteringen. Jag skulle annars inte kunna tänka mig att tugga i mig 15 salviablad rakt upp och ner. Annars använder vi mest salvia till saltimbocca.

Riktigt gott var det med slushad Martini Bianco till.

30 st , 2-4 portioner

Ingredienser
ca 30 stora Salviablad
1 st äggula
1 st äggvita
3 msk vetemjöl
1 dl mjölk
ca 2,5 dl solrosolja till fritering

1-2 krm salt för servering

Beskrivning.
Blanda samma äggula, mjöl och mjölk till en smet. Vispa om smeten klumpar sig.

Vispa äggvitan till hårt skum och blanda ner smeten.

Hetta upp oljan 180 grader i en kastrull. Doppa Salviabladen i smeten och fritera dem i oljan cirka 1 minut tills de är gyllenbruna. Salviabladen med smet pöser upp och flyter på oljeytan, så hjälp dem att vända sig i oljan. Fritera i omgångar eller dubbla mängden olja.

Låt dem rinna av hushållspapper, salta försiktigt och servera dem frasiga och ljumma.

friterade-salviablad