Stroh Rum

Stroh Rum – starkt kryddad rom tillverkad i Österrike, en favorit från mina unga år.

Jag har nog alltid varit en romtjej. Tidigare en Coca Cola tjej. Så rom & cola blev naturligtvis min favoritdrink när de bästa kombinerades. Jag minns inte när jag trillade över vad jag då såg som romen rom, Stroh Rum. Kanske smakade jag den inte ens innan jag köpte den utan att 80% var lockande nog och det faktum att det räknades som narkotikainnehav att ta in drycken i Sverige. Ekonomiskt kanske med en liter istället för 2 och så spänningsmomentet. Men god var den, ljuvlig – den godaste spriten jag druckit. Äcklig sa somliga och ganska snabbt framkom det att de groggat på den och tyckte den var för starkt. Jo jädrar, blandar en som att det är vanlig sprit när den har dubbel alkoholhalt blir det för starkt.

Så fort jag var utanför Norden försökte jag få tag i den och lyckan var stor när jag hittade den på Finlandsbåtarna då med den lägre alkoholhalten på 60%. Jag kan inte minnas hur många gånger jag önskat att det framställts 40 &-ig så att den kunde finnas på Systembolaget.

Sist jag råkade på en flaska var på landet i Norrtälje. Minns att jag använde den i ett par härliga havrekakor med russin i, Stroh Rumrussinkakor med kokos, och det doftade fantastiskt i hela köket och kanske hela stugan till och med och framförallt av kakorna i burken.

Döm om min förvåning när en kollega plötsligt började prata om Stroh Rum och sen hävdade att den finns i beställningssortimentet på Systembolaget. Jag förhöll mig skeptisk och ännu mer när han hävdade att de hade den på 80%. Han skickade länken och ändå trodde jag knappt mina ögon. Efter jobbet tog jag mig en repa in på Systembolaget och mycket riktigt där fanns den att beställa i 80% 60% och även 40%. Jag blev nästan golvad av lyckad och kunde inte bestämma mig för vilken procent.

Nu visade det sig att det var lite tillspetsat, för att inte säga en myt. Att på den tiden ta in 80% sprit var smuggling, inget mer än så. Det hade varit skönt att veta, särskilt första gången jag tog in den på en tågresa från Hannover. Det kan ha varit det mest spännande inslaget under resan jämte transitresan till och från VästBerlin och överträffades bara upplevelsemässigt av konserten med Nina Hagen. Sedan att Berlinmuren började rivas och övergångar forcerades märktes inget av i centrala Berlin. Väl hemma bannade pappa mig för ”narkotikainnehavet” men när det stod klart att jag tänkte mig dela med honom delade han muntert minnen av Jägerte i Österrike och vi mumsade glatt tysk salami och bryggde te tillsammans.

Nu undrar jag hur den kommer stå sig mot rom som jag nu dricker. Rom som kommer från var den ska tillverkas, som Kuba. Rom som är så god att jag avnjuter den i små fina glas. Kommer den hålla måttet? Troligtvis inte. Men på den tiden serverades det enbart vit rom och mörk var som okänd här.

Annonser

Blossa 16

Årets smak för Blossas glögg 2016 är Kråkbär. Glögg med en bärton lär fungera fint.

Blossas årgångsglögg har blivit en populär jultradition med en ny smak för varje år sedan 2003. Förra året var det Earl Grey. Den var god, men inte så god att jag drack upp allt i flaskan som bara den var så himla fin. I år hämtar Blossa smakinspiration från norra Sveriges skogar där kråkbäret växer och sedan har de adderat björksirap som görs av björksav. Flaskan är vacker, mörkt grön med grönt lövmönster och guld.

blossa-16-1

blossa-16-2

blossa-16-3

Kråkbär växer framförallt i Norrlands skogar men finns i stora delar av Sverige. De kråkbär som växer i Norrland kallas nordkråkbär. Bäret är mörkblått, nästan svart, och växer på lågt ris med nästan barrliknande blad, oftast på myrar eller i kanten av sandstränder. Bären är lite mindre än blåbär och med större, hårdare kärnor med viss sötma  samt torrare än blåbär. Kråkbären kan plockas från augusti fram tills snön kommer och de är härdiga. Kråkbär är nyttigt och innehåller mycket antioxidanter.

krakbarBildkälla: Mitt kök

Glöggen var god, lite mindre söt, klassisk glöggsmak och där finns en syra, men smaken av kråkbär framträder inte som jag hade hoppats. Stort plus ändå att smaken hämtas från Sverige.

blossa-16-flaskanBildkälla: Blossa

Min favorit bland alla är vinteräpple, nej pomerans…eller nej vinteräpple. Jag önskar att de fanns att köpa i miniatyr som ett litet kitt. Det har funnits förut och jag hoppas att det kommer tillbaka. Lite som skärgårdssnapsarna.

Blossas smaker 2003-2015Bildkälla: Blossa

Blossa 15

Årets smak för Blossas glögg 2015 är Earl Grey. Glögg med en ton av te – det kan nog funka och låter riktigt gott.

”Blossas årgångsglögg har blivit en populär jultradition och i år hämtar Blossa sin smakinspiration från England. Te av sorten Earl Grey med bergamott från London har blandats med tre noga utvalda viner, Blossas traditionella glöggkryddor, apelsin och pomerans. Blossa 15 har en framträdande doft av citrus, te och glöggkryddor. Smaken är söt och frisk med glöggtoner som dröjer sig kvar i munnen för att avslutas med en klar citrus- och tesmak.”

Åh, nu blev jag glöggsugen! Vilken underbart vacker flaska också.

Förra årets smak ides jag inte ens testa. Lavendel. Jomen hejsan vad snarrigt med en doftpåsen i glöggen. Eller som året innan, otroligt vacker flaska med kurbitsmotiv men då avslöjades inte smaken förrän till Lucia. Jodå, det året skulle vi gissa vad den smakade. Jag var inte så sugen. Men den var ialla fall smasaktt med nypon och hallon, så jag tror att jag verkligen gick miste om något. Det har blivit så populärt med årets smak så att när jag kommer till Systembolaget är det slutsålt. Dåligt! Jag gav upp det där ett tag och körde på Blossas trestjärniga som är så himla bra och sedan har jag grejat själv med smaker.

Blossa 15Bildkälla: Blossa

 

Min favorit bland alla är vinteräpple, nej pomerans…eller nej vinteräpple. Jag önskar att de fanns att köpa i miniatyr som ett litet kitt. Det har funnits förrut och jag hoppas att det kommer tillbaka. Lite som skärgårdssnapsarna.

Blossas smaker 2003-2015Bildkälla: Blossa