Texas Longhorn

Texas Longhorn vid Odenplan, Stockholm – restaurangen där man vet vad man får.

När vi är inne i stan och i närheten av Vasastan sugna på en riktig biff är Texas ett givet alternativ. Maten är alltid bra på Texas Longhorn. Köttet är inte i absolut högsta klass – men riktigt riktigt bra!

När jag beställer biffen blodig – då får jag biffen blodig med härlig mörk stekyta och ändå ljummet rå i mitten. Helt underbart! Om någon i sällskapet vill ha biffen ordentligt denomstekt – ja då får de biffen just så. Överhuvudtaget är servicen bra med trevlig personal. Det går inte att boka bord, men det löser sig ändå snabbt på plats.

Det blir oftast samma meny. Kanske trist att inte variera, men vi varierar oss annars och Texas går vi till när vi vill äta just biff med pommes frites ute.

Fredagens val var ingen undantag: New York cut striploin, dvs. biff, pommes frites, en bit majskolv samt cheddarsås och vitlökssmör. Till det finns Texas egen sås till samt jalapenoketchup. Sticky fingers barbecue sås är ett bra alternativ hemma. Det svåraste beslutet står mellan om vi ska ta 200 gram eller 300 gram biff. Jag gillar verkligen att man själv får välja hur mycket kött i gram; 200, 300 eller 400 gram. Den utsvultna kan välja Sitting Bull och mätta sig med ett helt kilo biff. Undrar hur många som beställt den, någonsin?!

Just det med valmöjligheterna gör det till en restaurang för alla köttätare. Förutom att välja typ av kött, mängd kött väljs typ av potatis; pommes frites eller bakad potatis. Sedan kan såser väljas till som extra; t.ex vitlökssmör, ostsås, guacamole, svarta bönor.

För en gångs skull åt jag majskolven som visade sig vara riktig god med vitlökssmöret på. Jag lärde mig en ny teknik att få i moig majsen utan att behöva kladda ner mig. Vanligtvis äter jag majskolv med händerna eller med två små minigalfflar instuckna i majskolsvändarna i klassisk gnagarstil, ungefär som på Kalle Ankas husvagnssemester som visas på julafton. En kille vid bordet bredvis skar snabbt och lätt bort majs från majskolven med bordskniven, längs kolven. Jag provade och det gick verkligen lätt. Bra sätt att använda på restaurangen där jag inte har någon lust att slabba. Jo om det är revbensspjäll  – då äter jag med händerna rakt av.

Innan huvudrätten serveras en liten dinner salad besttående av isbergssallad, en stor tomatskiva och en riktigt stor snedskuren tjock gurkskiva. En tämligen menlös sallad om det inte vore för den gräddiga dressing med nerklikppt gräslök i. Undrar hur de gjort den? Kan det vara grädde i?

Ibland har det hänt att det blivit entrecôte och då antingen en Ladies eller Beltbuster. Även här kan köttet väljs i gram. 

Kolla Texas Longhorns meny. Mums!

Vi vet om vi blivit känsliga, men i fredags var det så himla bullrigt där… Lite stressande faktiskt. Efter ett glas rött vin blev det lite bättre, men jag hade nog behövt ännu ett glas. Kanske har vi bara blivit gamla.

Etiketter: , , , , , , .

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: