Kungsholmen brinner

Åh, nej en av mina favoritrestauranger brinner igen..!! Den här gången Restaurang Kungsholmen som ligger vid Norr Mälarstand och har helt suverän mat. Bästa sashimin jag ätit och underbar sushi i Bentoboxen. Efter mycket snack och knappt någon verkstad blev det första besöket av i våras och det andra i somras. Kungsholmen gled snabbt upp som en av favoriterna jämte Smak. Den förra som brann var Grill – samma ägare. Den här branden ska ha startat i köket den här gången. Tänk om de var lika bra på brandskydd som de är på att laga underbart god mat..! Då skulle Kungsholmen omöjligt kunna brinna. Fy vad trist. Jag blir så ledsen.

Stackars Melker, Danyel och de andra..! Jag hoppas att restaurangen inte blev så skadad som det verkar och att den snabbt kan öppnas åter.

Restaurang Kungsholmen, Foto av Claudio Bresciani  ScanpixFoto av Claudio Bresciani , Scanpix.

Läs mer i Aftonbladet, Expressen, Aftonbladet igen, DN.

Etiketter: , , , , , , .

Restaurang Kungsholmen

Restaurang Kungsholmen – jättegod mat vid norr Mälarstrand i Stockholm.

Kungsholmen är en av F12-gruppens restauranger. Vi har hittills ätit på SmakGrill, Le Rouge och sist vi var på Kungsholmen var på vår 8-års dag. Nu blev det ett välkommet återbesök och det var bentoboxen som lockade.

Kungsholmen ligger vid norr Mälarstrand och nu på sommaren kan man även sitta ute utanför eller på Pontonen som har en barmeny. Det var dock så pass varmt att vi föredrog att sitta inne. Det enda minus är att man sitter lite väl nära andra matgäster då det är byggt som en modern foodcourt. Det beror ju lite på sällskapet naturligtvis. Konceptet är en foodcourt som består av 7 olika öppna kök så kallade barer med olika inriktning: Raw, Nordic, Organic, Fast food, Classic, Spice och Fruit bar. Beställning och servering sker ändå vid bordet, som tur är..

Något annat som är bra är att några av rätterna går att välja som halv eller hel. Nu var det ju bentoboxen som lockade oss tillbaka till Kungsholmen igen, men det fanns flera andra intressanta rätter. Anklevertaco med plommon, tonfiskburgare med lime och koriander eller en riktigt schysst Fish n’ chips med hummeraïoli var alternativ som var mer eller mindre svåra att ignorera. Kanske nästa gång…

 

Varmrätt
Bentobox
 
Efterrätter
Crème brûlée med jordgubbs- & rabarberkompott
Chokladmousse ”After Eight”

 

Återigen tog vi Bentoboxen från Raw bar, men den här gången tog vi varsin som huvudrätt. Det blev ganska mycket mat – på gränsen till för mycket… Men otroligt fräscht och gott.

Bentoboxen var från Raw Bar och bestod av flera av rätterna från Raw Bar. Det är en stor låda, så två bentoboxar täcker nästan hela bordet och glasen får man ställa bredvid varandra för att få plats. I bentoboxen fanns sashimi, tonfisktartar med yuzo, maki, nigiri, bläckfisksallad, sashimi new style, räkor i marinad, samt en bläckfisksallad som inte stod på menyn.

Sashimin var av tonfisk, lax, små räkor och en vitgrå fisk. Jag kommer inte ihåg vad det var för fisk. Det var ett namn jag aldrig hört förrut. Ha… något… Förra gången var det havsaborre så det verkar som de varierar på en sorts fisk och låter tonfisk, räka och lax vara standard.. Räkorna var sådär, lite för slemmiga i konsistensen för min smak. Tonfisken och laxen var fantastiska som sist. Den vitgrå fisken var också mycket god, fast och fin med mer fiskig smak. Härlig variation. Sashimi är min nya favoritmat! Till det en liten sallad av krispig rättika typ riven fast ändå var de långa som nudlar och pepprig vattenkrasse.

Tonfisktartaren var i miniatyr av minibitar toppad med någon kaviar och stående i en syrlig juice i en vit kopp.

Maki, risrullar inrullade med typ nori (sjögräsrullar) med grönsaker och olika fisksorter: lax, tonfisk och den gråvita fisken. Nigiri var av fyra sorter med lax, tonfisk, den gråvita fisken och kokta räkor, två av varje vilket förra gången var perfekt att dela på och nu blev riktigt mycket. 

Bläckfisksalladen var hur god som helst och det var även någon sorts mörk svamp i, förmodligen shitake och sesamfrön. Bläckfisken är det som är tillagat i bentoboxen och räkorna.

Sashimi new style var både av fisk i form av underbart god tonfisk och kött i form av mör  oxfilésom låg i någons sorts kryddig syrlig marinad överströdda med någon ört samt hackad nöt. Eventuellt cashew. Sedan var det ett fat med räkor i marinad överströdda med svarta och vita sesamfrön.

I bentolådan fann också ett fat med inlagd ingefära i tunna skivor samt wasabi. Till alla godbitar serverades ett fat indelat i tre sektioner med olika dippsåser varav den vanliga sojan är bäst. Den majonösliknande såsen är god, men tar över smaken på allt som doppas i den vilket är dumt.

Sist jag var där drack jag ett glas Protos Verdejo, ett spanskt vitt vin som passade bra till fisken, så det fick bli samma igen. Mycket gott vin..!!

bentoboxsashimitonfisktartarmakisushibläckfisksalladsashimi new styleräkorinlagd ingefära och wasabi

Trots den stora huvudrätten valde vi varsin dessert. Står det crème brûlée på menyn går det inte att lämna restaurangen utan att ha en sådan i magen… Till crème brûlée serverades ingefärsfrukt som jag inte var intresserad av och bad att få jordgubbs- & rabarberkompotten som serverades till yoghurtsorbeten. Det gick bra. Jag gillar när det är flexibelt. Dock var inte kompotten något vidare… Crème brûléen däremot var utmärkt..med härligt knäckigt tak.

Jonas letade efter äppelpaj, som vanligt. Det närmaste som fanns var cheesecake med äppel och kanel vilket lät gott, men nja det var ju inte äppelpaj. Så efter äppelpaj kommer chokladefterrätter och det blev en chokladmousse ”After Eight”.  Om jag inte minns fel var det både en chokladmousse och chokladglass på en liten chokladkaka samt en bit tillagat päron under det fina chokladtaket. Mycket gott!

creme brueejordubbs- och rabarberkompottchokladmousse after eight

 

Etiketter: , , , , , .


Le Rouge

Restaurang Le Rouge – god rustik fransk mat i Gamla Stan, förmodligen en av de mysigaste restaurangerna i Stockholm.

Le Rouge är en av F12-gruppens restauranger. Vi har tidigare besökt Smak, Grill och Kungsholmen, vilka alla är mycket bra. F12-gruppens restaurangrea fick mig att boka bord fortast möjligast på Le Rouge och först idag var första lediga bordet på en ojämn vecka så att det passade lilla familjen. Vi älskar att gå ut och äta alla tre och detta var värt att vänta på.. och en bra öppning på veckan! Bästa måndagen i år..!! Den absolut mysigaste restaurangen i F12-gruppen vi ätit på. Mysig, ombonat, avslappnat med god mat och utmärkt service.

Le Rouge ligger i en smal gränd, Brunnsgränd, i Gamla stan mot vattnet till. Ganska anonymt och utanför ett gäng röda glödlampor typ. Idag låg gränden vit av snö med snömodd på vägen från bilen, kallt och ruskigt. Men så fort vi öppnade dörren in till Rouge slog värmen emot oss i dubbel bemärkelse. det var lite som att kliva in i en annan värld. Mysigt! Lite av gammal biokänsla eller museum…med det röda, varma… Garderobiären klädd i röd klänning liknande cancan och med massor av glitter och hårt sminkad – som teater eller nja Moulin Rouge kanske..

Restaurangen ligger en trappa ner, i källaren Dianas gamla lokaler. Jag läste på alltomstockholm om källaren Diana att ”under medeltiden var den stadsdelen ett fiskartorg där skärgårdsfolket lastade av sina varor”  och att ”efter den stora eldsvådan 1525 byggdes hus där torget stått, och på 1600-talet fick kvarteret namnet Diana”. Hela restaurangen är som klädd eller snarare drapperad i varma tyger, rött och creme sidenliknande samt röd sammet. Under det tegel varav en del målat i rött och även tack är draperat med tyg. Stolarna är sköna och stoppade med tyg – vilket känns lyxigt. Bokar man bord för tre står det också bara tre stolar vid bordet. Ganska trevligt faktiskt. Servitriserna är klädd i typ cancan-klänningar och när det inte spelades dämpad musik i bakgrunden var det sång.

De skriver själva på sin webbplats ”Le Rouge ska designmässigt föra tankarna till en fransk sekelskiftesrestaurang; en levande, varm, luxuös miljö à la Moulin Rouge med starka färger, tunga textiler och många tidstypiska detaljer”. Åh, webbplatsen är ett kapitel för sig, måste ses. En av oss tycker den är riktigt ascool och den andra är kritisk till användarbarheten… Äh och den andre har givetvis rätt ur användarbarhetsperspektiv. Men, sidan är grymt läcker, kul och störtskön – användbarhetskatastrof eller ej. Härliga bilder inifrån restaurangen finns där att se också, plus menyn med priser och så har de ett bokningssystem online.

Menyerna är även de klädda i något som påminner om sammet och naturligtvis röda. Det finns en femrättersmeny, Menu du Marché, som sätts i ihop var 14:e dag samt en à la carte meny, La Cuisine Ancienne. Vi hade spanat på menyerna flera gånger sedan vi bokade för ett par veckor sedan. Där fanns mycket gott och det var svårt att välja.

Förrätter
Anklever La Terrine Maison Rouge med aprikoser och pistage
Anklever La Terrine Maison Rouge med aprikoser och pistage
Carpaccio Placa Élysée med kronärtskocka, olivkaviar och parmesan

Huvudrätter
Bouillabaisse Maison Rouge, fisk och skaldjur med rouille och krutonger
Oxrygg Facon Béarn, grillad med sauce Bearnaise och sydfranska grönsaker
Bouillabaisse Maison Rouge, fisk och skaldjur med rouille och krutonger
Efterrätter
Crème Brûlée med körsbär och sorbet
Choklad Chaud Froid, fondant med hallonsorbet
Choklad Chaud Froid, fondant med hallonsorbet

Innan maten serverades ett fat med tapenade och kikärtsröra tillsammans med gurkstavaroch friterade tunna skivor baguette. Amuser kallas en sådan rätt, från franskans amuse. Trevligt och mycket god tapenade. Sedan serverades rågbaguette i miniform, som små små bröd tillsammans med smör. De bröden var smakrika och mumsiga och när brödtallriken var tom kom servitören och lade upp ett nytt bröd. Jag kunde lagt bröd efter bröd i knät – så goda var de. Men det gjorde jag inte.

Carpaccion var perfekt. Mycket vackert upplagd och underst en skiva friterad surgdeg Levain. Kronärtskockskrämen smakade lite rostat och var delikat. Lite här och där ett kronärtskockschips samt en del  fräsch sallad.

Ankleverterinnen serverades som en tunn skiva överströdd med hackad pistage och bredvid syltade fikon och inte aprikoser tillsammans med lite frisésallad och kanske små rödbetsblad. Härligt med sötman från fikonen. Rätten var ljuvlig..! Tänk att anklever är så gott när lever annars inte är ätbart.

Bouillabaisse var en ordentlig portion minst sagt. Första gången jag åt det och tyckte det var läge att prova på det på en restaurang med franskt kök. På en djup tallrik låg alla godsaker i form av fisk och skaldjur med fina primörer. Det var hummerstjärt, pilgrimsmussla, en havskräfta, hjärtmusslor, stekt vit skir fisk, ett gäng blåmusslor och större bitar av bläckfisk samt goda grönsaker som små fina morötter, färskpotatis och en bit härlig fänkål. I en anna djup tallrik serverades den släta soppan – som var helt underbart god och mustig. På ett fat bredvid serverades stora brödkrutoner i en liten skål samt rouille i en annan liten skål. Det var utsökt och otroligt mycket mat. Vi orkade faktiskt inte äta upp trots att vi matade Jonas litegrann. Enda tråkiga var bläckfisken. Jag blev glad när jag såg bläckfiskbitarna och det var det första jag högg in på. Men när jag skar i den armbiten poppade det ut som vita kulor, som sedan visade sig vara mjuka. De såg oaptitliga ut. Undrar vad det var..? Jag tror den kom från sughålen på armen eller vad det heter. Men Erik sa att det var gott och åt bläckfiskbitarna rakt av och möra och fina var de också. Men jag kunde inte. Tyvärr.

Grillad oxrygg med sydfranska grönsaker vilket serverades tillsammans med en skål läckra pommes frites samt en hyfsat stor såskanna bearnaisesås. Ett mycket mört och smakrikt kött som var tillagat exakt enligt beställningen. Bearnaisesåsen var kanske lite för syrlig men ändå mycket god!

Jag valde min vana trogen crème brûlée, denna gång med körsbär och körsbärssorbé. Crème brûléen var likadan som på Kungsholmen och Smak – enkel och mycket god. Jag är barnsligt förtjust i pudding. Härligt med riktigt vanilj i. Sorbén som serverades till var dödsgod. Otroligt god. Jag är ingen glassälskare – om det inte handlar om italiensk glass förstås – och klarar mig fint utan glass. Men den här sorbén var helt underbar – ja som italiensk..!! Körsbären var syltade på något sätt och mycket goda, syrliga & härliga. Den bästa sidekicken till crème brûlée hittills..! Ja det skulle gå att kalasa bara på körsbärssorbén, helt i klass med italienska citronsorbé..! Fick också smaka hallonssorbén som även den var god, men inte som körsbärssorbén.

När det inte fanns äppelpaj…fastän det fanns förra veckan fick det bli chokladfondant. Chokladfondanten serverades på hallonspegel med ett par färska hallon i kanten och med en kula hallonsorbé på ett litet fat bredvid. Vi har gjort chokladfondant hemma och den blev minst lika god, men jag tyckte det vara godare med hallon till än karamelliserad mango.

Anklever La Terrine Maison Rouge med aprikoser och pistage till förrätt.Bouillabaisse Maison Rouge, fisk och skaldjur med rouille och krutonger till huvdrätt, med den djupa tallriken med fisk och skaldjur.Bouillabaisse Maison Rouge, fisk och skaldjur med rouille och krutonger till huvudrätt, själva släta soppan.Oxrygg Facon Béarn, grillad med sauce Bearnaise och sydfranska grönsaker till huvudrätt.Oxrygg Facon Béarn, grillad med sauce Bearnaise och sydfranska grönsaker till huvudrätt. Läckra pommes frites serverades naturligtvis till.Crème Brûlée med körsbär och sorbet som dessert.Crème Brûlée med körsbär och sorbet till dessert med den läckra körsbärssorbén och körsbären i bild.Choklad Chaud Froid, fondant med hallonsorbet till dessert.Damtoaletten på Le Rouge - även den mysig och lyxig med små riktiga frottéhanddukar.
Carpaccion såg verkligen god ut, men blev tyvärr mörk på bild…och så mörk att den inte fick vara med.

Etiketter: , , , , , .

Restaurang Kungsholmen

Restaurang Kungsholmen – jättegod mat vid norr Mälarstrand i Stockholm.

Kungsholmen är en av F12-gruppens restauranger. Vi gillar Smak och Grill så Kungsholmen borde vara i vår smak. Vi har åkt förbi den många gånger och ofta sagt att dit ska vi gå och äta. När vår 8-års dag kröp närmare, som infaller på alla hjärtans dag av alla dagar, bokade jag bord. Annars hade vi väl fortsatt att åka förbi den. Rätt passande att vi åt bland annat sushi till förrätt eftersom det var det vi åt första gången vi träffades, då på Shogun i Gamla stan efter en drink i baren på Mårten Trotzig. Det blir lite olika varje år, förra året åt vi en kanonmiddag på PerLei.

Från utsidan såg Kungsholmen faktiskt inte så mysigt ut, utan mer som en food court fast mysigare än den i Kista Galleria. Ingången ligger på baksidan mot vattnet till. Så fort vi kom in och satt oss i de låga bruna fåtöljstolarna och i soffan med dämpad belysning ovan bordet blev det mysigt. Trots att man sitter rätt tätt är det ändå okej. De beskriver den själva som en blandning mellan matsal och lounge. Kungsholmen är en restaurang där det verkligen passar att gå ut flera med helt skild smak, för det finns lite för alla här. Nja, kanske inte för vegitarianen ändå. Konceptet är food court fast beställning vid bord i lugn och ro. Kungsholmen består av 7 olika öppna kök så kallade barer med olika inriktning: Raw, Nordic, Organic, Fast food, Classic, Spice och Fruit bar. 

 

Förrätt
Bentobox
  
Huvudrätter
Fläskkarré Korean BBQ
Röding med pepparrot och sparris
  
Efterrätter
Äppelsmulpaj med kanelglass
Ingefärpäron med crème brûlée

 

Vi fick en mycket utåtriktad servitör. Själv är jag inte särskilt utåtriktad… Men i alla fall – han var bra och vi är glada att han rekommenderade bentoboxen till förrätt. Den var en riktig pärla. Precis som på restaurangen Smak presenteras maträtterna ordentligt vid servering. Jättebra!

Bentoboxen kom från Raw bar och bestod av alla rätter från den baren plus en bläckfisksallad och minus pilgrimsmusslorna. I bentoboxen var det nigri, maki, sashimi, sashimi new style, koreansk biffcarpaccio med avrugakaviar, tonfisktartar med yuzo samt en bläckfisksallad som inte stod på menyn. Till det serverades varsitt fat indelat i tre sektioner med soja, någon slag majonäsliknande god sås och ytterligare nån typ av sojasås fast söt och med skivad vårlök eller liknande i.

Sashimin var av havsaborre, tonfisk och lax. Jag föredrar tonfisk, men laxen var fantastisk – perfekt. Bitarna var rätt tjocka och större än jag förväntat mig. Sagolikt gott! Till det en liten sallad av krispig dekorativ rättika typ riven fast ändå var de långa som nudlar. Tonfisktartaren var i miniatyr av minibitar toppad med någon kaviar och stående i saft av yuzu..(?) Yuzu är nytt för mig och är tydligen en citrusfrukt. Liten men naggande god och vi kunde ätit flera. Maki, risrullar inrullade med typ nori (sjögräsrullar) med grönsaker och olika fisksorter: lax, tonfisk och havsaborre. Nigiri var av fyra sorter med lax, tonfisk, havsabborre och kokta räkor, två var vilket var helt perfekt att dela på, som serverades med inlagd ingefära i tunna skivor samt wasabi. Bläckfisksalladen var hur god som helst och det var även någon sorts mörk svamp i, förmodligen shitake. Sashimi new style var både av fisk och kött som låg i någons sorts kryddig marinad med bland annta färsk röd chili och den koreanska biffcarpaccion var små bitar av lättbrynt nötkött även  det i marinad. Allt var fräscht och supergott och det var helt perfekt att dela en bentobox till förrätt.

Fläskkarré Korean från Spice Bar bestod av rökt fläskkarré, ja ganska kraftig röksmak, skuren i tunna skivor med kimchi, groddar, svamp samt en BBQ sås. Det var gott men lite för ensidigt i smak. Allt utom fläskkarrén hade samma grundsmak. En ganska syrlig smak som jag normalt älskar men blir det bara den blir det mycket i en hel varmrätt. Jag hade balanserat det mer med till exempel lite sötma i BBQ såsen.

När vi satt oss vid bordet fick jag syn på grannens tallrik med rester av fisk och med massor av kapris. Efter det var jag helt inne på fisk. Ett tag lutade jag åt Fish n’ chips med hummeraïoli och åt en köttbit med bearnaisesås. Jag tänkte här gör de säkert en god bearnaise. Men, men sparar det till Le Rouge. Med lite vägledning av servitören blev det röding med pepparrot och sparris från Nordic bar. Det var en mild fin rätt uppdukad på en oval vit tallrik med den vackra ljusrosa fisken i mitten, en ljusgul skummig sås runt, riven färsk pepparrot i ett burr ovanpå och parallellt med fisken låg grön sparris, dekorativa tunt skurna blad av rädisa och en del kaviar. Till det serverades en liten skål med små dillkokta potatisar. Milt och delikat!

Till bentoboxen och rödingen blev det ett glas vin som beskrevs vara av Chablis typ – vilket är den enda beskrivningen jag behöver. Protos Verdejo – ett spanskt vin. När det gäller vit vin är jag feg, Chablis får det bli. Protos Verdejo var mycket bra – det ska jag komma ihåg.

Trots att vi var mätta blev det efterrätt. Jag hade fått syn på körsbär och crème brûlée på menyn…från Fruit Bar. fruit bar är efterrättsköket. Tiramisu med körsbär eller crème brûlée med ingefärspäron… Svårt val, men pudding är verkligen min typ av efterrätt. Så pudding igen..! Jag försvarar mig med att jag smakar av F12-gruppens olika restaurangers crème brûlée. Ändå lättare blir det då Jonas återigen tog äppelpaj. Vi ångrade oss inte, då. Det var gott – enkelt & gott. Men huuh vad mätta vi blev. Crème brûlée funkar – jag blir glad när jag äter den. Det var typ samma som på Smak men med annat tillbehör som passade något bättre. Det var ingefärpäron i bitar. Gott med några stycken, sen blev det för mycket. Men så var vi övermätta, stinna…

 

Bentobox till förrätt, med nästan alla förrätter från Raw bar i samma låda.Närbild på nigiri och bläckfisksalladen till höger som var några av godsakerna i bentoboxen.Fläskkarré Korean BBQ till huvudrätt var Jonas val.Röding med pepparrot och sparris till huvudrätt var Jessikas val.Äppelsmulpaj med kanelglass till efterrätt var Jonas val. Äppelpaj är lite av Jonas grej.Ingefärspäron med crème brûlée till efterrätt var Jessikas val - då pudding är lite av hennes grej.

 

Kolla här, vilka vackra maki. Sådana skulle jag vilja göra. Steg-för-steg-beskrivning. Om vi skulle göra huvudrätten till middag här hemma är det lite som den panerade rödspättan fast med örter i såsen och då skulle man skumma till såsen, servera råriven pepparrot på samt ångkokt sparris med fint skuren rädisa. 

Etiketter: , , , , , .

Restaurangen SMAK

Restaurang SMAK – riktigt bra mat alldeles vid Hötorget i centrala Stockholm.

Det var lite mer än ett år sedan sist och det har blivit några besök genom åren. Smak är en gammal favorit och senast vi var där var var det en julklapp som Erik önskat sig. Det är också en av de första restaurangerna som Jonas bjöd ut mig på när vi dejtade för många år sedan… Nu passade vi på att boka vårt besök under F12-gruppens restaurangrea – ett dundererbjudande..! Så naturligtvis gav vi oss på en 7-rätters – 7 små olika smaker som tillsammans motsvarar en 3-rätters middag. Då finns det naturligtvis plats för två desserter..!

Sedan sist hade de bytt ut pappersmenyerna till plast som sedan fungera fint som underlägg. Men borden i sig är fina att titta på. De ser ut som på framsidan av Smaks hemsida, det vill säga ett bord i mörkt trä där bordsskivan är uppdelad i ett helt gäng fyrkantiga fack som var och en innehåller någon krydda. Över dem en glasskiva. Åh – tänk om det vara små luckor så att man kunde dofta runt på bordet.. Men, nja hur skulle det se ut?! På menyn kryssar man för de smaker man vill ha. 3, 5 eller 7 smaker. Finns enstaka smaker att lägga till i fall man vill det. 3 smaker motsvarar en varmrätt, 5 motsvarar 2 rätter och 7 en 3-rätters middag. Till varje smak finns dryckrekommendation som man kan beställa som smakglas eller vanligt glas.

Maten på Smak är för det mesta otroligt god..! Det bästa med Smak är att restaurangbesöket inte bara handlar om att äta utan vi blir så inspirerade. Det är spännande att äta där och smakerna är internationella. Allt faller en inte i smaken, men det är okej. För det är så roligt att se hur smaken kommer serveras och vad det faktiskt är. En råbiff behöver inte vara en råbiff på det klassiska sättet utan en skiva capaccio runt kapriskräm. Det är också råbiff fast i en annan form. Roligt..! Dessutom ett ypperligt tillfälle att prova något nytt. De måste ha hur mycket porslin som helst därinne. Eller flyttar den runt bland F-12 gruppens olika restauranger…

Meny 1 (Jonas)

Mynta – "Crème ninon" röding, forellrom
Pimiento – "Fritters" krabba, mojo rojo
Ingefära – "Hot pot" oxbringa, dumpling
Ras el Hanout – "Pastilla" lamm, myntayoghurt
Sesam – "Beef satay" soya, cashewnöt
Kardemumma – "Cake" äpple, calvados
Svartpeppar – "Baba au ruhm", ananas, kokos

Meny 2 ( Jessika)
Mynta – "Crème ninon" röding, forellrom
Wasabi – "Tataki" tonfisk, melon, avruga
Pimiento – "Fritters" krabba, mojo rojo
Kapris – "Anglais" anklever, rökt anka, betor
Ingefära – "Hot pot" oxbringa, dumpling
Stjärnanis – "Crème brûlée" citrussallad
Kaffe – "Lollipop" choklad, körsbär, kaffeglass

Meny 1
Mynta – Creme ninon är i grunden en fransk grön ärtsoppa. Här serverad med en skvätt champagne i samt ett par minibrödkrutonger, någon förrymd ärta och små pyttesmå gurktärningar. Kanske kanske lite schalottenlök i. Soppan serverades i en stor och hög djup tallrik med bara en liten fördjupning ungefär som en liten mugg. På ett tefat bredvid serverades lätt gravad röding i 2 bitar (drygt 1 cm tjocka) stående i forellrom dekorerad med en större kvist mynta överringlad med lite olja och ett par varv på svartpepparkvarnen. Rödingen var perfekt gravad men hade varken sälta eller sötma som vanlig gravad lax. Den var len och fin. Den gröna ärtsoppan tyckte jag påminde om gazpacho.

Pimiento – Tre stora (2 cm i diamter) friterade bollar med hackad krabba serverade i en skål tillsammans med en klyfta inlagd limequat på bricka. Runt krabbbollarna var det ett tunt lager frityrsmet. Till dem severades en liten liten skål mojo rojo. Mojo rojon hade en tydlig röksmak som kanske kommer från Pimienta della Vera eller Pimiento L’Espette. Mojon var jättegod och vi får smaka oss fram hemma till en liknande mojo.

Ingefära – Soppa med dumplings. Buljongen till soppan hade tydlig smak av ingefära utan någon som helst syrlighet som annars kan vara vanlig i sådana soppor. Lite som te fast ingefära. I buljongen låg tunt huvlad morot och ingefära i breda skivor men nästan papperstunna. Det var dekorativt och fint. I buljong låg det två dumplings fyllda med oxbringa och kanske någon ost.(?). Dumplingarna var för sladdriga, ungefära som det var överkokta. Middagens minst goda rätt.

Ras el Hanout – Två avlånga små smala bitar av ganska segt, trådigt och torrt lamm inbakad i filodeg på ett litet litet fat på en större tallrik ackompanjerad av en liten smal kaffekopp fylld med myntayoghurt dekorerad med en kvist mynta. Myntayoghurten var yoghurt med någon slags myntaolja samt grovriven gurka. Under lammet låg såsen, en slags tomatsås med smak av Ras el Hanout som är en kryddblandning. Det var mycket god smak, men det totala intrycket drogs ner av det sega lammet. När det kom in trodde Jessika att det var fel, för det såg ut som en efterätt och påminde om marsipanlimprna från i julas.

Sesam – Tre små grillspett av lättgrillade nötköttskuber garnerad med sesamfrön och någon sojagrej. Till dem serverades i en liten dippkopp innehållande såsen med stort S – en satay fast med cashewnötter och med japansk smak. Troligen japansk soja och kanske en aning mirin samt sesamfrön. Troligen även sesamolja och kanske kokosmjölk. Till det serverade en liten sallad av riven rättika(?). Det var riktigt riktigt gott. Såsen vill vi absolut göra hemma..!

Kardemumma – En typ av äppelkaka av en tjock skiva äpple och på det ett täcke av typ smulpaj. Kanske inte så enkelt, men vad vet jag. Äppelkakan låg på en bädd av vaniljsås som egentligen var kardemummasås, men smakade i alla fall vaniljsås och helt underbart gott. I såsen var det tydligen calvados. På äppelkakan tronade en oval kula äppelsorbé. Mycket, mycket gott och välkomponerat. Äppelkaka är lite av min efterrätt. Jessika blev stormförtjust i sorbén som var läskande.

Svartpeppar – Baba au Rhum i Piña Colada version serverade i stor sjup tallrik. Det var en grillad ananasskiva(0,5 cm tjock) och ovanpå det låg själva baban i miniatyr, fast ej i rom, toppad med en oval kula kokosglass med lite svartpeppar på. Troligen var det svartpeppar på ananasen också. I botten, under ananasskivan, låg en sorts sockerlag. Jag tyckte inte att svartpepparsmaken var framträdande alls. Det var en lagom efterrätt, inget som stack ut. Men klart god. Kokosglassen tyckte Jessika särskilt mycket om. Baba var en dessert vi upptäcke under en semester i Terracina och den är svår att konkurrera med, lagad av napolitanare som den var på en av de bästa restaurangerna vi ätit på.

Varje gång vi är där levererar de. Det är bra men lite stel service. Det flyter på, man får mat snabbt trots att restaurangen är full. Maten är fräsch och varm när den ska vara varm. Mycket bra!

Meny 2
Mynta – Mild och frisk som en bris. Underbart god
a bitar av lättgravad röding med härlig len konstisten och perfekt tuggighet. Första gången jag åt röding på det sättet. Den här soppan vill jag verkligen prova att göra hemma..! En riktig sommarsoppa med härlig mild syra.

Wasabi – Två längre skivor(ca 3 mm tjock) tonfisk cirka 2,5 cm breda serverades i en djup tallrik, bredvid varandra. I mitten på tonfisken låg det en kub vattenmelon och en fyrkantig skiva tofu under tonfiskskivan så att skivan fick en rundad form på höjden. Ovanpå tronade en klick wasabikräm, typ lättvispad grädde smaksatt med wasabi och över det är par romkulor. I utkanten av tallriken låg krossade wasabiärtor. Under en fiskbuljong, en saltig sådan liknande fiskås men ändå inte… En vacker rätt..! Mycket mycket gott. Inte alls stark som jag kunde tro. Jag är galet förtjust i rå fisk.

Pimiento – Gott och nytt för mig att äta krabba varm.

Kapris – I en djup tallrik serverades en skiva brynt anklever på ett par bitar av betor, både gula och röda, ett gäng små kaprisar samt två tunna miniskivor av rökt ankbröst. Anklevern var delikat. Men jag tycket betorna och kaprisen blev för dominanta mot den milda, mjälla anklevern. Jag åt dem separat och de var i sig själva goda. Anklevern påminde om vår förlovningsmiddag i Toscana då vi åt gåslever med apelsinsås och anklevermousse med marsalasås i den pittoreska staden Volterra.

Ingefära – God buljong och vackert med grönsakerna. Dumplingen var god med saltig fyllning, men något överkokta.

Stjärnanis – "Crème brûlée" citrussallad . Crème brûlée med mild smak av stjärnanis och med ett tunt fint knäckigt lager bränt socker i en liten vit form. Form i vanlig storlek, ungefär som de vi har hemma. Dags att prova brännaren hemma..!Till det serverades en sallad av blandade citrusfrukter i en liten mugg bredvid, även en mangobit hade smygit sig in där. Båda sakerna stod på en liten rektangulär vit bricka. Fint serverat. Puddingen var helt underbar. Pudding är min typ av dessert… Jag var lite tveksam till stjärnanis när jag läste menyn, men kunde ändå inte låta bli att beställa in pudding när den fanns på menyn. Jag blev inte beskviken..! Den var underbar. Citrussalladen var god, men jag tyckte inte den passade till – den tog över smaken av puddingen. Och det ville jag inte vara med om..!

Kaffe – På en stor vit djup tallrik med en mindre urgröpning i mitten serverades min sista smal. I fördjupning låg en nästan svart chokladsås med mycket chokladmak. I den stod två spröt (grillspett) och på dem satt det två större kuber chokladkaka, typ brownie och därefter två körsbär inlagda i något smarrig. På tallrikens breda kant stod en liten smal kaffekopp med kaffeglassi och med två "sugrör" av mörk choklad. Otroligt dekorativt..! Kaffeglassen var jättegod. Allt var gott. Det kunde dock drällt av körsbär, för när jag ser körsbär då vill jag ha körsbär i en större mängd än så här. Blev lite mindre eftersom jag delade med Jonas… Annars är det här lite mer av Jonas grej med chokladkaka och mörk choklad. Men körsbären – de är mina..!

Till de första tre smakerna drack jag ett smakglas vitt vin, Witardus Xarel-lo, Masia Freixe, Penedès, Spanien. Det var gott och rekomenderades till smaken Pimiento. Saké och ett japansk fruktvin rekomenderades till mina första två rätter, men jag är ingen vän av saké och rätt försiktig med vin. Rödvin är lättare…

Till nästa två smaker blev det ett glas rött vin, Casamatta, Bibi Graetz, från Toskana i Italien. Det var rekommenderat till smaken ingefära och var mycket mycket gott. Ett vin i min smak…

Flera av rätterna skulle vi gärna prova på att laga hemma..!! Vi längtar redan till nästa gång vi ska gå ut och äta..!!

Mynta - Ingefära - Ras el Hanout - Sesam - Svartpeppar - Wasabi - Kapris - Stjärnanis - Kaffe -

Etiketter: , , , , , , , .

Restaurangrea

Restaurangrea, kan det bli bättre? Knappast.

Halva priset på maten fram till 1:a mars. Och inte på vilka restauranger som helst utan på Smak, Fredsgatan 12, Le Rouge och Kungsholmen. Toppen..! Jag kastade mig på bokningen som smidigt nog är online. En bokning för lilla familjen på Le Rouge som vi aldrig besökt men som vi varit lite nyfikna på ett tag. Smak är en gammal favorit och senast vi var där var var det en julklapp som Erik önskat sig. Första gången jag provade oxkind som var förvånande gott. Dessförinnan har vi varit med hela Jonas familj och ätit gott. Smak var en av de första restaurangerna som Jonas bjöd ut mig på när vi träffades för ungefär 8 år sedan och då hette den Restaurangen restaurangen. Nu bokade jag in en middag där på tu man hand…och det blir nog en 7-rätters den här gången. Mysigt..!! Kungsholmen var redan bokat för vår 8-års dag.

Vi älskar att gå ut och äta..! Helt perfekt nu under januari och februari som är de månader som är deprimerande kalla, gråa och allmänt trista. Men nu finns de en del att se fram emot. Mer sånt…! Mer guldkant på tillvaron önskas.

Hoppas Esperanto och LUX hoppar på med restaurangrea under mars-april, och Per Lei under maj där vi åt vår 7-årsmiddag förra året, Operakällaren under juni och där är det definitivt desserterna som lockar efter att då och då dreglat över desserter på Daniels blogg. Under sommaren önskar vi halva priset på Kyrkbyns Kök & Matsal i Luleå där vi åt förra sommaren och på Grill som det var alltför länge sedan vi besökte. Mmm, där åt jag en gång pilgrimsmusslor till förrätt som jag fick grilla själv vid bordet. Men, sedan kom det en brand emellan. I somras slank vi in där på Cecilias möhippa och jag drack en av det godaste drinkarna någonsin.. Juicy Fruit – vaniljvodka, butterscotchsnapps, mynta, citron och passionsfrukt.

Etiketter: , , , , .

Restaurangen restaurangen

I julklapp fick den minsta gourmeten i vår familj en händelsedag i form av en trestegsraket av oss, farmor & farfar och Kia. Vi återkommer strax till Kia, farmors lilla ”vovve”. Tyvärr kunde farmor & farfar inte följa med. Dagen började på Centralbadet med ett lugnt bad. Därefter såg vi filmen Guldkompassen tillsammans – en välgjord film med vackra miljöer och läckra manicker. Huvudrollsinnehavaren är den tolvåriga flickan Lyra som lever i en parallellvärld där människors själar lever i form av djur som följer människor överallt. De kallas daimoner. Du och din daimon är ett, allt som drabbar dig drabbar din själ, den smärta du känner upplever även din daimon. Vi förstod snabbt att Kia inte alls är en vovve utan farmors daimon..! Farfar verkar ha flera osynliga daimons, som han kallar Personalen.

Finalen på dagen var restaurangbesöket på Restaurangen, en av våra absoluta favoriter. Konceptet handlar om smaker och som gäst väljer man rätt efter smak för rätterna är just döpta till en smak. Man kan välja mellan tre, fem eller sju smaker. Alla smaker är i någorlunda samma storlek, där tre stycken motsvarar en huvudrätt, fem är som förrätt samt huvudrätt, och sju smaker som en trerättersmeny.

Vi valde fem rätter var, men jag hade nog behövt 2-3 rätter till för att bli mätt och J uppgav att i alla fall 5 rätter till…kanske 10? Rätterna är för små, men delikata. Varje smak är en fröjd för ögat, vacker i sig och vackert och finurligt serverad. Servicen är hög – personalen är uppmärksamma och vänliga.

Vi började med något gott att dricka och blev rekommenderade två drinkar som visade sig var otroligt goda. Ett stort plus för att det finns spännande alkoholfria drinkar!!

Fördrinkar
Passionsfrukt – ”Royale” champagne

Vattenmelon – Vattenmelon, citron

Lättöl

***

Meny 1

Pepparrot – ”Tartar” fjordlax, äpple, senap

Ingefära – ”Paté de Campagne” anklever, fikon

Kapris – ”Råbiff” oxrygg, betor

Svartpeppar – ”Bourguignon” oxkind, selleri
Brie – ”Fritters” hjortron

***

Meny 2

Pepparrot – ”Tartar” fjordlax, äpple, senap

Kapris – ”Råbiff” oxrygg, betor

Soja – ”Dim Sum” räkor, citrongräs

Dragon – ”Moules Frites” crudités

Brie – ”Fritters” hjortron

***

Meny 3

Citron – ”Strut” löjrom, blomkål, gräslök

Soja – ”Dim Sum” räkor, citrongräs

BBQ – ”Korean Bento” ribs, kimchi

Chili – ”Jambalaya” skaldjur, kyckling, chorizo

Kaffe – ”Semifreddo” körsbär

***

Kommentarer till menyerna:

Meny 1 – Pepparrot serverades i ett stort martiniglas på en liten assiett och bestod av små bitar av rå lax, äpple med senapssås med små senapskorn toppad med råriven färsk pepparrot. Smaken var frisk och pepprig. Ingefära var en liten portion där ingefära var i cumberlandsåsen som var ganska stark och mycket fräsch och god. Anklever är den enda lever som jag äter och därtill med nöje. Kapris var en ny variant av råbiff bestående av carpaccio lindad runt kapriskräm(?) med annars klassiska tillbehör. Ja, det kan inte bli fel. Gott med minibetor både röd och gul. Svartpeppar var mitt mest vågade val – oxkind. Brukar annars bli äcklad när jag läst om det, trots att det står att det ska vara delikat. Det var delikat..! Oerhört mört och fint. Smaken serverade i en liten liten kastrull med selleri, ”grytsås” och små lökar och minikrutonger. Glassen/sorbeten till Brie tål att omnämnas mer – otroligt god och något att försöka göra själva. Glassmeten måste ha silats för den var alldeles slät och fin.

Meny 2 – Jag är hungrig! Hälsningar J…

Meny 3 – Citron var favoriten förutom desserten bland smakerna. Två små härliga strutar i vårrulledeg som kan ätas som en glass eller med en gaffel och gröpa ur. Vi hittade receptet i kokboken Smak – så det ska vi prova. Soja serverad i en bambuinsats med pinnarna fastsatta i locket – coolt. BBQ serverad i en större svart låda med låga kanter som öppnades först vid bordet. Däri fanns 2 små benfria spjäll, wasabikryddat ris, sojabönscreme, kimchi och en stark barbecuesås. Chili var lite väl stark så byte över bordet gjordes mot Dragon – vars sås var så god att den kunde drickas. Efterrätten Kaffe var uppskattad, serverad i just en större kaffekopp med härligt skum av grädde(?) och därunder en härligt mörk körsbärssorbet med hela fina körsbär och i botten semifreddon. Menyn inleddes med vattenmelondrinken och avslutades med en ny.

 

restaurangen