Thai Thai

Thai  Thai – thailändsk restaurang i Luleå.

Här har vi varit och ätit när det var i princip nyöppnat. Mycket mysigt inne och med en uteservering på sommaren ut mot huvudgatan i Luleå. Liknar inredningsmässigt Kho Phangan i Stockholm fast inte riktigt lika hysteriskt pyntat. I somras var det stängt men nu har det återigen öppnat sedan branden i våras. Egentligen skulle vi alla gått ut och ätit på kinesiskt på Waldorf. Men sedan blev det hämtmat och efter att alla bestämt vad de ville äta visade det sig att Österns Pärla var stängt, som det alltid är på måndagar. Då blev det hämtmat från Thai Thai.

Thai  Thai’s sida har menyer för både att äta där och för avhämtning med bilder på de flesta maträtterna. Just det med bilder på maträtterna är det bästa.


Rätter

Tom Yam Gong
Thailändsk soppa med tigerräkor, chili, champinjoner, lök, galangal & limeblad

Nua Pad Kaprow
Wokad biff med chili, ostronsås, thailändsk basilika & grönsaker

Gaeng Paneng Nua
Biff i panengcurry, kokosmjölk, limeblad & chili

Tom Ka Gai
Thailändsk soppa med kyckling, kokosmjölk, lök, champinjoner, koriander, citrongräs & galangal 

Gai Satay
Currymarinerade kycklingspett med jordnötssås 

Gai Chup Paeng Thao
Friterad kyckling med sötsursås

Phad Prik Nua
Biff med chilipeppar, lök & paprika 

Gai Pad Krapow
Wokad kyckling med ostronsås, chili, thailändsk basilika & grönsaker

Jag & Jonas delade på en Tom Yam Goong till förrätt, då det inte gick att beställa förrätter som avhämtning. Ibland är det kokosmjölk i sådan soppa, ibland inte. Tyvärr var det konserverade champinjoner i – färska vill jag naturligtvis ha. Minus för det. Hemma gör vi Tom Yam Goong utan kokosmjölk och då blir den så stark som vi vill ha den. Jag tog en panancurry med kött (Gaeng Paneng Nua), men den var inte så stark som jag trodde att den skulle kunna vara. Jonas åt wokad biff, Nua Pad Kaprow, som var mild trots att den var märkt med 3 chili. Erik åt en soppa, Tom Ka Gai, till huvudrätt som var för salt. Annars var det okej, förutom att de kunde skickat med mer jordnötsås.

Men visst är det bekvämt att hämta mat ibland…

Etiketter: , , , , , , , .

Moderna museets restaurang

Moderna museets restaurang – god mat på Stockholms mysigaste centrala holme, Skeppsholmen.

Efter pepparkakshusutställningenArkitekturmuseet hade vi bestämt oss för att äta lunch på Moderna museets restaurang för att sedan mätta i magen åka till Södertälje och kolla på hockey.

Menyn var lockande och det var lite svårt att bestämma sig. För mig fick det slutligen bli oxbringa… På väg till kassan fick jag syn på salamisalladerna som stod uppdukade. Det var fräscha och fina med ingredienser såsom valnötter och granatäpple. Jag är svag för granatäpple, mycket svag. Jag plockade för mig av bröd, både mjukt syrligt baguettebröd och hårt bröd. Det är något som alltid varit bra med Moderna, att de har andra brödsorter – godare sådana. Därefter öppnade jag locket till den stora soppgrytan med krämig svampsoppa och det doftade underbart. Men soppa var lite för lite mat för mig idag…Men oj vad den doftade gott och till det serverades konjaksspetsad timjankärm som lät otroligt gott..!

Vi valde

Senapsbakad oxbringa med kummin, vinägerbakade smålökar, belugalinser, morötter, flageolettebönor och kålrotskräm


Mycket, mycket god rätt och rikligt med mat framförallt oxbringa.! Påminde om rotmos och fläsklägg från när jag var liten fast med oxbringa. Linserna och bönorna var förvånande god och lite al dente. En riktig bra moderniserad husman. Oxbringa ska vi verkligen ge oss på att laga hemma. Kanske en gång också i hemgjord lappskojs med heminlagda rödbetor.

Citronbakad lax med syrad selleri och fänkål samt potatispuré smaksatt med rostade hasselnötter

Vackert upplagt med den rosa laxbiten tronande ovanpå potatispurén med skummig sås runt. Det var milt och välbalanserat. Hasselnötterna lade vi ej märke till men tyckte ej heller att de saknades.


Senapsbakad oxbringa med kummin, vinägerbakade smålökar, belugalinser, morötter, flageolettebönor och kålrotskräm.
Citronbakad lax med syrad selleri och fänkål samt potatispuré smaksatt med rostade hasselnötter

Genomgående har maten alltid varit både god, fräsch och känts modern.

Etiketter: , , , , .

Thai Lemon Grass

Thai Lemon Grass – thailändsk mat på trevlig kvarterskrog på Kungsholmen, Stockholm.

Lördagskvällen tillbringade vi med familjen. Först ishockey med fika på saftig butterkaka, mängder av godis och sedan restaurangbesök. Bjudna blev vi dessutom. Tack Hasse & Ulla..!! Texas Longhorn var givet. Men Texas går inte att boka och trots att vi var där tidigt fanns det inte plats. Att vänta 30-60 minuter i baren när man är sju stycken är inte kul.

Vi hamnade på Thai Lemon Grass, Kungstensgatan, som vi snubblade på. Det fanns gott om plats. Bra eller dåligt? Det kan vara ett riktigt varningstecken. Det visade sig vara bra! Mycket bra. Vilken tur..! Lugnt och trivsamt med bra service, trevlig engagerad personal. Kanske rentav ägarna..? Perfekt för en mysig middag med familjen!

Som en aptitretare räkchips. Härligt med något att knapra på medan man väljer mat. Plus för frågan om man ville ha starkt eller inte, trots att styrka på skala 1-3 stjärnor angavs efter varje maträtt på menyn. Utöver det har de ändå en egen skala, thaistarkt och det som är starkt för oss och en barnlek för thailändarna. Som Tam ska tydligen vara deras starkaste rätt, en papayasallad med valfritt antal chili – ja varför inte 100. Vi gör den inte särskilt stark.

Jag har svårt att inte välja stark räksoppa som förrätt när jag är på thailändsk restaurang. Mycket svårt. Jonas klarade det och valde friterade vårrullar, Po Pea Kung. De såg ut att vara fyllda med varsin hel räka. För mig blev det Tom Yam Kung. Jag är lite osäker, men det är väl samma som Tom Yam Goong? Den var dock sötare än vanligt och mindre syrlig – men god! Erik valde Tom Kha Kai, en soppa med kyckling och kokosmjölk men som verkar ha samma bas som Tom Yam Kung. Tydligen mycket mycket god..! Den friterade fiskfärsen med chilipasta och sötsur sås, Thod Man Pla, var också god.

Det var svårt att välja huvudrätt. Det fanns biff med grön curry och aubergine. Jag är svag för aubergine… Till sist valde jag biff med panangcurry, Kaeng Panang. Mycket god, söt och inte särskilt stark. Det stekta riset var inte uppskattat som beställdes i två varianter; med kyckling Khao Phat Kai och med krabbkött och jätteräkor, Khao Phat Pu & Kung. Det serverades som en stor kupol, säkert formade efter en skål. Tydligen inte särskilt smakrikt.

Till maten serverades både ris och risnudlar. Jag gillade risnudlarna, mer lik pasta. Tunnare än äggnudlar och glasnudlar. Otroligt tunna. Jag tror det droppat över seasoning, en fermenterad soja som är proteinrik utan massa kemiska tillsatser. Utöver det kom det in en bricka med 4 små skålar med lock innehållande olika chili, från någon sås till inlagda små tunna skivor chili.

Jonas valde kött stekt med ananas, chili, vitlök med söt basilika, Phat Prik Sapparot. Den var väldigt god och väldigt stark. Det kan bero på att han bad dem göra den stark… Eller att han valde att prova på den inlagda chilin i en av de små söta porslinsskålarna… Linda var mer måttfull och bad dem inte brassa på med styrkan. Jonas upplevde det som att de hade lite annorlunda rätter än de andra thailändska restaurangerna vi brukar gå till, Orkidé, Sala Thai, Sawadee(den första thairestaurangen jag åt på – ett alternativt julbord minns jag med Statstjänstemannaförbundets distriktstyrelse).

Anka valdes i två variationer, en var stekt ankbröst med chilipeppar, vitlök, basilikablad och grönsaker, Phat Kra-Phrao Ped, och den andra var grillat ankbröst med ingefära och honungsås, Ped Yang. Den första med friterad thaibasilika, mycket dekorativt men den smakade inte mycket. Den rätten innehöll så mycket chili att chilin var som en del av grönsakerna… Ahou!

Sushibar Kirin

Sushibar Kirin – sushi och annat japanskt i Bromma, Stockholm.

Skönt ibland att köpa med sushi hem till fredagsmiddag och ganska gott. Sushibar Kirin är okej, dessutom brukar det gå rätt snabbt fastän det alltid är folk i kö där. Deras medelbetyg ligger på fem stjärnor på Gastrogate, maxbetyg. Så långt skulle jag inte sträcka mig.

Roligt att de har Mamma sushi. Mamma sushi är för de som vill äta sushi men inte rå fisk. På Bromma blir det vege-rullar, tofukuddar, räka och avokado. Fast här hemma skulle vi nog kalla det för Farfar sushi..! Pappa min har i all fall provat och han gillade det. Kanske gillade han mest att det var helt okej att äta sushi med händerna i stället för pinnar. Han verkade i alla fall bli bra lättad då…!! Fast han kan äta med pinnar, snabbare än mig. Pappa använder pinnarna som spett och harpunerar matbitarna med det. Riset är förstås lite knepigare.

Vi brukar köpa samma sort varje gång, Sushi Moriwaise. Det är deras största sushi och med flest sorter. Sushi Moriwase är en 15-bitars med lax, räkor, svärdfisk, pilgrimsmussla, bläckfisk, red snapper, tonfisk och rullar. Erik tog en liten men vill gärna ha en sushi med avocado.

Sushi var en gång en favoriträtt. Dock fanns det ingen annan i min omgivning som åt sushi, så det blev inte ofta. Nästan aldrig. Men sedan träffade jag Jonas och på vår första date åt vi sushi..!! Sedan dess har det blivit mycket mer sushi. Nu har jag tröttnat. Jag kom på att det nog är sashimi och alger som gäller numera. För det är riset jag tröttnar på och vid middagen slutar det med att jag bara äter fisken och all alg. Jag är helt galet förtjust i den där rullen man kan köpa på Roppongi – en rulle av alg med fyllning. Vi har dissikerat en sådan, men än har det inte blivit av att göra den hemma. Algerna ligger i sin förpackning…i en låda..

Sashimi  finns ej på menyn på Bromma, fast det borde kunna gå att beställa för finns det sushi finns det sashimi. Idag var tonfisken inte god. Synd.

Jag tycker om rå mat, som sashimi, råbiff och carpaccio. Jag tycker även om bacon rå, men vet att det inte är bra att äta den så….men gott är det… Hemma åt vi rå köttfärs med ägg och svartpeppar på hårt bröd – det var mums. Men det törs jag inte äta längre. Vem vet var köttfärsen har legat eller malts av numera…efter ICAs välkända hantering. Blä.

I brist på rå mat går halvrå mat bra typ en riktigt blodig biff eller mat som har en rå konsistens som gravad lax. Gravad lax med ingefära, koriander & lime kan jag tänka mig i de där algrullarna istället för helt rå lax…

sushibar-kirin-bromma

Forno Romano i Kista

Forno Romano – vedugnspizzor i Kista foodcourt.

Efter ännu en utflykt förbi Smycka igår blev det middag i Kista foodcourt. Trots att jag varit där åtskilliga gånger har jag aldrig ätit på Forno Romano. Forno Romano serverar pasta och olika vedugnspizzor. Vi äter sällan pizza ändå…

Jag valde pizza napoletana – en av de godaste sorterna med härliga saltiga sardeller och oliver. På Forno Romano dessutom med riktig mozzarella på. Plus för det och för att det var ordentligt med fina sardeller samt svarta oliver med kärnorna kvar! Den var riktig god. Men det som slår mig är att lägsta nivån på pizzor i Italien är otroligt hög. Så trots att pizzan på Forno Romano var just riktigt god – så hmmm höll den inte italiensk nivå. Lite för klen tomatsås.

Åh, vad jag längtar tillbaka till Italien..

Jonas åt indiskt från Little India, kyckling i curry med naan-bröd. Hyffsat gott, men blev inte mätt. Men min pizza var mer än nog för mig, så vi blev båda ordentligt mätta. Ganska trist ändå att inte bli mätt….på en middag…

Etiketter: , , , , , , , .

Texas hamburgare i Kista

Texas Longhorns hamburgare finns nu äntligen i Kista foodcourt.

Efter en utflykt till Kista bestämde vi oss för att äta middag i foodcourten. Till vår stora lycka hittade vi nu Texas hamburgare där…! Våra favoritburgare ute, annars gör vi gärna hamburgare hemma. Kista foodcourt består av runt 15 olika restauranger samlade på samma ställe i Kista centrum. Riktigt bra när man är flera och vill äta olika maträtter. Det har blivit ett par luncher där genom åren och ibland någon middag. Texas är ett välkommet bidrag. Det finns ändå tre hamburgerställen i Kista sedan tidigare – men inte med lika goda hamburgare..!! Inte ens i närheten.

Vi kalasade på deras största hamburgare The Knock out – en härlig kryddig 250-grammare med salsa, bacon, jalapenõs, cheddar och den goda peppardressingen serverad med härliga pommes frites, saltgurka och coleslaw. Mums filibabba med cheddarostsås och Texas egen sås till. Kolla hamburgermenyn!

Texas i Kista foodcourt.

När vi på akademibokhandeln tittade efter en present ville en kokbok följa med hem. Två systrars söta – 170 frestelser från the Cookbook café. Ja – helt späckad av godsaker..! Devils cake lockade Jonas medan de små jordnötsläckerheterna i knäckformar trollband mig. I kokboken finns recept på After-Eight-kakor, mintkakor, kastanjeglass med rommandel, portvinsglass, avocadoglass, pekannötpaj, krämig citronpajpolkagrischeesecake, baklava och mycket mer… Mamma mia – vad gott!

Etiketter: , , , , , , , , .

Texas Longhorn

Texas Longhorn vid Odenplan, Stockholm – restaurangen där man vet vad man får.

När vi är inne i stan och i närheten av Vasastan sugna på en riktig biff är Texas ett givet alternativ. Maten är alltid bra på Texas Longhorn. Köttet är inte i absolut högsta klass – men riktigt riktigt bra!

När jag beställer biffen blodig – då får jag biffen blodig med härlig mörk stekyta och ändå ljummet rå i mitten. Helt underbart! Om någon i sällskapet vill ha biffen ordentligt denomstekt – ja då får de biffen just så. Överhuvudtaget är servicen bra med trevlig personal. Det går inte att boka bord, men det löser sig ändå snabbt på plats.

Det blir oftast samma meny. Kanske trist att inte variera, men vi varierar oss annars och Texas går vi till när vi vill äta just biff med pommes frites ute.

Fredagens val var ingen undantag: New York cut striploin, dvs. biff, pommes frites, en bit majskolv samt cheddarsås och vitlökssmör. Till det finns Texas egen sås till samt jalapenoketchup. Sticky fingers barbecue sås är ett bra alternativ hemma. Det svåraste beslutet står mellan om vi ska ta 200 gram eller 300 gram biff. Jag gillar verkligen att man själv får välja hur mycket kött i gram; 200, 300 eller 400 gram. Den utsvultna kan välja Sitting Bull och mätta sig med ett helt kilo biff. Undrar hur många som beställt den, någonsin?!

Just det med valmöjligheterna gör det till en restaurang för alla köttätare. Förutom att välja typ av kött, mängd kött väljs typ av potatis; pommes frites eller bakad potatis. Sedan kan såser väljas till som extra; t.ex vitlökssmör, ostsås, guacamole, svarta bönor.

För en gångs skull åt jag majskolven som visade sig vara riktig god med vitlökssmöret på. Jag lärde mig en ny teknik att få i moig majsen utan att behöva kladda ner mig. Vanligtvis äter jag majskolv med händerna eller med två små minigalfflar instuckna i majskolsvändarna i klassisk gnagarstil, ungefär som på Kalle Ankas husvagnssemester som visas på julafton. En kille vid bordet bredvis skar snabbt och lätt bort majs från majskolven med bordskniven, längs kolven. Jag provade och det gick verkligen lätt. Bra sätt att använda på restaurangen där jag inte har någon lust att slabba. Jo om det är revbensspjäll  – då äter jag med händerna rakt av.

Innan huvudrätten serveras en liten dinner salad besttående av isbergssallad, en stor tomatskiva och en riktigt stor snedskuren tjock gurkskiva. En tämligen menlös sallad om det inte vore för den gräddiga dressing med nerklikppt gräslök i. Undrar hur de gjort den? Kan det vara grädde i?

Ibland har det hänt att det blivit entrecôte och då antingen en Ladies eller Beltbuster. Även här kan köttet väljs i gram. 

Kolla Texas Longhorns meny. Mums!

Vi vet om vi blivit känsliga, men i fredags var det så himla bullrigt där… Lite stressande faktiskt. Efter ett glas rött vin blev det lite bättre, men jag hade nog behövt ännu ett glas. Kanske har vi bara blivit gamla.

Etiketter: , , , , , , .

Roppongi igen

Roppongi – vårt val av restaurang när vi vill äta sushi.

Roppongi, Stockholm, har vi ätit många gånger genom åren – vår favorit bland japanska restauranger. Idag var det dags igen, men denna gång avhämtning. Oftast (alltid..?!) blir det Roppongi Special eftersom man får lite av varje: 10 bitar nigiri, några norimaki och en California temaki – den goda noristruten.

Men – det är nu vi kommer till det riktigt dåliga med Roppongi och kanske det enda. När man beställer Roppongi Special för avhämtning får man INTE temaki. Temakin är en läckerhet som ska ätas direkt – därför utesluter Roppongi den vid avhämtning. Vad jag tycker som kund och vad jag vill ha – det struntar Roppongi blankt i. De har bestämt att temakin inte får ingå även om jag uttryckligen vill ha den. California Temakin är det godaste i Roppongi Special. Ughhhaa!

Temaki

Idag beställde vi varsin temaki vid sidan om och påstod att vi bodde alldeles bredvid.. Hmmm… Roppongis vägran att låta oss beställa temaki vid avhämtning lockar fram det sämsta i mig. Vi avnjöt sedan de smarriga strutarna i bilen. Mmmm…fast med en liten bitter bismak av lögn…

Californa temaki – det ska vi prova att göra hemma istället.

Återigen glömde vi säga till att vi inte vill ha sushin med makrill, sill, ansjovis eller vad det nu är.

Roppongi special UTAN temaki.

Just det att förvägras beställa det man vill ha och som finns i köket för att restaurangen tar sig rätten att bestämma åt mig är irriterande. Det är som när vi går ut och äter och en i sällskapet inte vill ha köttet blodigt, inte ens rosa utan helt genomstekt – utan ett spår av liv. Samma sak. En del restauranger vill helt enkelt inte servera rätten. Om nu en i sällskapet vill ha den rätten med köttet genomstekt, torrt, livlöst med de goda tillbehören fullt medveten om att köttet inte kommer till sin rätt i det tillståndet ser jag inga som helst problem i att servera det så – efter kundens uttryckliga önskemål. Snobberi är vad det är!

Kanske vi andra som vill ha köttet blodigt och nästan levande fortsättningsvis ska välja att äta någon annanstans där även den i sällskapet som vill kalasa på genomstekt kött också kan få avnjuta middagen tillsamman med oss. Jag anser inte att man ska behöva gå in i argumentation för att få det som man vill ha det.

Etiketter: , , , , , , , .

Kyrkbyns kök & matsal

Kyrkbyns kök & matsal – gourmetmat i Luleå.

Kyrkbyns kök & matsal ligger strax utanför centrala Luleå i Gammelstaden – ett av våra vackra världsarv. Restaurangen rekomenderas av White guide som är Sveriges största restaurangguide. Förutom matsalen finns finns en uteservering samt vinkällare.

Under vår sista semesterkväll i Luleå valde vi att gå ut och äta en god middag tillsammans. Vi fick tips om denna restaurang av morbror Tommy. När vi på menyn såg att de angav temperaturen på köttet började vi ana att det kunde vara riktigt bra. Vi satt inne i matsalen då solen inte värmde så sent. Matsalen var ljus och modernt inredd. Det röda träinslaget knöt matsalen till Gammelstaden som är byggd av mest röda små söta trähus.

Servicen var mycket god, maten vackert arrangerad och delikat om än i något för små portioner. Menyn var inte stor – men lockande. Det fanns avsmakningsmenyer med olika antal rätter(6, 9, 12), samt 5 förrätter, 5 varmrätter varav 2 fisk och 3 kött och 4 efterrrätter.

Vi avrundade med jordgubbar och grädde i den fina stugan mysigt belägen vid både skog och sjö.

Förrätter
Kalvcarpaccio serveras med ljummen ankleverterrine från Alain Rougie, äppelmos samt svartpepparglaserad ananas och granatäppelviniagrette smaksatt med basilika

Luftig blåmussel- och citrongrässoppa serveras med kamchatkaravioli samt en kronärtskocks- och sugarsnapsgegga

Huvudrätter

Lättrökt odlad fjällröding serveras med grillad Karl-Johansvamprisini, vild sparris, rybsoljade sagogryn samt ett lime och ingefärsskum

Grillad dilammsadel serveras med långsjuden sommarsvamp, vinägersyrad vårlöksterrine, samt tryffeljuice och riven färsk sommartryffel

50ºc tempererad ungkalvrygg med sommargröt på färska murklor från Piteälven, silverlöksmör, kalvbräss samt en syrlig kalvmärgsky

Kalvcarpaccion serverades på en stor kakelplatta med själva carpaccion placerad i mitten med de goda tillbehören runt. Ankleverterrinen var ljuvlig, äppelmoset mycket gott. Ananas med smak av svartpeppar var gott med lite styrka i eftersmaken. Peppar tillsammans med frukt & bär kan bli riktigt gott.
 

Blåmussel- och citrongrässoppa var god och på gränsen till för salt, men god till raviolin med kamchatkaraviolikrabba i och med den sötare geggan på sugarsnaps. Dock saknades en till ravioli..

Den ena förrätten - kalvcarpaccio.

Ungkalvsryggen var mör och fin med två tjocka bitar. Murklorna var blandade med något och var mycket goda. Jag hade gärna fått mer av det. Kalvbrässet var knapprigt gott ungefär som olivstekta brödsmulor och låg intill köttbitarna. Skyn smakrik men något snålt tilltagen. Som dekoration var det en halv liten lätt grillad minizucchini och en späd lätt kokt rödbeta. Allt vackert arrangerat på ett stort vit fyrkantigt fat.

Den lättrökta fjällrödingen var god och särskilt lime- och ingefärsskummet var uppskattat.

Dilammsadelns var god. Den svarta sommartryffeln togs in till bordet och revs på ett pyttelitet rivjärn i samband med serveringen – kul!

De tre huvudrätterna vi åt på Kyrkbyns kök & matsal i Gammelstaden, Luleå.

För övrigt:
Rybsolja hade vi tidigare inte hört talas om. Rybs är en oljeväxt med gula blommor, släkt med raps. Det är fröna som innehåller oljan. Oljan är gul som rapsoljan med samma användningsområden samt mild i smaken. Rybs odlas annars inte ovanför Uppsala utan mest i Mälardalen, men just i Avan går det bra. Rybsolja innehåller rikligt med omega-6 och omega-3 essentiella fettsyrorna. På restaurangen serverad som olivolja.

Kamchatka – en halvö i Ryssland som havskräftor och krabba kan komma i från.

Etiketter: , , , , , , .

Roppongi

Roppongi – vårt val av restaurang när vi vill äta sushi.

Roppongi har vi ätit många gånger genom åren – vår favorit blanda japanska restauranger. Igår var det dags för ett nytt besök, mysigt men kort. Oftast har det blivit Roppongi Special så att man får lite av varje; 10 bitar nigiri, 2 norimaki och en temaki – den goda noristruten. Nigiris var med lax, tonfisk, smörfisk, jätteräka, kammussla, red snapper, makrill, svärdfisk, squid och en med rom inlindad i nori (sjögräs). Den med makrill som smakar sill gillar vi inte.

Även gyozan är mycket god och något vi pratat om att göra hemma, men sedan glömt bort. Ångkokt eller friterad.. Mums.

Vi är särskilt förtjusta i deras temaki, en sorts strut av nori, sjögräs, med god saftig fyllning. Vi undersökte den väl igår medan vi åt – så att vi kan göra den själva snart, mycket snart. 

Innehåll terimakin: 1 algark nori, bladsallad som foder i noristruten, gurka i mycket tunna strimlor (5-6 st), rättika (?) i mycket tunna strimlor (5-6 st) , avocado i små bitar, 1 crabfish, en bit söt japansk omelett (Tamagoyaki),  majonäs – kanske en matsked.

Det skulle nog kunna bli gott att fylla en noristrut med ingefärsgravad lax kryddad med koriander & lime, salladsblad, avocado, gurkstavar, salladslök.. Kanske toppa med wasabikräm av wasabi och creme fraiche. Jag skulle kunna tänka mig att lägga in ingefära som skulle kunna serveras till vanlig snabbgravad ugnsstekt lax.

Kolla in sushi-kartan – sushi-sajt där man kan läsa andras recensioner av sushiställen på valfri ort eller efter klick på kartan. Bra sorteringsmöjligheter genom sortering alfabetiskt eller på bäst betyg. Man kan recensera själv och de recensionerna kommer sedan att även synas på en egen personlig karta. Jag provade att sortera på bästa betyg i Stockholm och två av dem med toppbetyg var: Hav Restaurang & Catering och Room Sushi. Det speciella med Hav Restaurang & Catering är att de har någon sorts sushiband (kaytenband) runt sushikocken där sushi-bitar åker runt på färgkodade tallrikar – så kan man enkelt välja vilka sushi man vill ha.

Etiketter: , , , , , , .

Gelateria Italiana

Gelateria Italiana har godaste glassen i stan  – hemgjord italiensk glass!

Italiensk glass smakar mer. Chokladglassen är mörkt chokladbrun och starkt chokladig och är den enda chokladglassen som jag äter. Min favoritsmak är citronsorbén, syrlig och friskt. Jag har svårt att prova nya smaker då det innebär att utesluta citron och choklad den gången…så det blir bara en ny smak åt gången. Förutom citron och choklad blir det oftast någon nöt- eller kaffesmak. Men finns det körsbärsglass – ja då blir det ingen ny smak.. Sist blev det kastanjeglass.

Själva glassbaren är väldigt liten och omgivning utanför vid Fridhemsplan är inte mysig alls. Men glassen är så god att det går att stå ut med.

Glassens vagga verkar vara Kina och konsten att frysa glass utan is infördes i Europa redan på 1200-talet. Innan dess användes snö som blandades med t.ex. sötat vin. Ordet sorbé kommer från arbaiskans sharbet och den italienska glassen sägs ha både kinesisikst och arbariskt ursprung. Från Italien till Frankrike kom glassen via Katarina de Medici, så jag antar att glasstraditionerna är starka i Florens. (!!) Sorbén kom långt före gräddglassen. Det skulle man inte kunna tror när man tittar på utbudet av glass som mestadels är just gräddglass. Först på 1800-talet blev glassen populär i Sverige.

Vi har gjort italiensk citronsorbé hemma en gång och det blev riktigt riktigt bra. Snart dags igen…

Etiketter: , , , , , , .

Fondueboden

Fonduboden – restaurang i Vasastan med fondue av olika slag på menyn.

Idag var vi på vårat första restaurangbesök på Fondueboden. Vi hade bjudit ut pappa som en födelsedagspresent. Pappa gillar mat och gärna att få prova på nya maträtter. Fondue var inget nytt, men det var länge sedan han bilade runt i Europa och åt fondue i Österrike. Så jag tänkte att det skulle bli uppskattat. Det hade dock varit ännu bättre om restaurangen legat på Södermalm. Jepp – han är söderkis.

Fondueboden är en enkel och mysig kvarterskrog där grannarna verkar stanna till för att ta en öl i bardelen. Matsalen är inredd i mörkt trä – rustik och mysig. Menyn är minimal eller rättare sagt nischad på fonduer av olika slag. Vi valde köttfonduen som bestod av en kraftig saltig och god köttbuljong serverad med oxfilé, fläskfilé, broccoli, blomkål, champinjoner och tomater att doppa. Som tillbehör serverades fem goda såser: aioli, chilibearnaise, wasabisås, tamarindsås samt en sås på fetaost och soltorkade tomater. Vi valde pommes frites, vilka var riktigt mumsiga och otroligt långa. Grönsakerna drog verkligen åt sig av köttbuljongen och blev jättegoda. Tyckte först att det vara lite trist med broccoli och blomkål, vilket visade sig vara hur gott som helst.

Servicen var toppen med glad personal. Det var bara säga till om mer pommes frites eller sås och de till och med frågade om vi ville ha mer av något.

Trots att vi var mätta provade vi deras efterrättsfondue: tobleronefondue med jordgubbar, ananas, melon, banan, maränger och marshmallows att doppa serverat med vaniljglass. Jam jam.

Vi var alla mycket nöjda! Jag tror att pappa inom kort kommer laga fondue hemma.

Vi får se vilken fondue vi äter där nästa gång – för en nästa gång blir det absolut!

tobleronefonduepafondueboden

Restaurangen restaurangen

I julklapp fick den minsta gourmeten i vår familj en händelsedag i form av en trestegsraket av oss, farmor & farfar och Kia. Vi återkommer strax till Kia, farmors lilla ”vovve”. Tyvärr kunde farmor & farfar inte följa med. Dagen började på Centralbadet med ett lugnt bad. Därefter såg vi filmen Guldkompassen tillsammans – en välgjord film med vackra miljöer och läckra manicker. Huvudrollsinnehavaren är den tolvåriga flickan Lyra som lever i en parallellvärld där människors själar lever i form av djur som följer människor överallt. De kallas daimoner. Du och din daimon är ett, allt som drabbar dig drabbar din själ, den smärta du känner upplever även din daimon. Vi förstod snabbt att Kia inte alls är en vovve utan farmors daimon..! Farfar verkar ha flera osynliga daimons, som han kallar Personalen.

Finalen på dagen var restaurangbesöket på Restaurangen, en av våra absoluta favoriter. Konceptet handlar om smaker och som gäst väljer man rätt efter smak för rätterna är just döpta till en smak. Man kan välja mellan tre, fem eller sju smaker. Alla smaker är i någorlunda samma storlek, där tre stycken motsvarar en huvudrätt, fem är som förrätt samt huvudrätt, och sju smaker som en trerättersmeny.

Vi valde fem rätter var, men jag hade nog behövt 2-3 rätter till för att bli mätt och J uppgav att i alla fall 5 rätter till…kanske 10? Rätterna är för små, men delikata. Varje smak är en fröjd för ögat, vacker i sig och vackert och finurligt serverad. Servicen är hög – personalen är uppmärksamma och vänliga.

Vi började med något gott att dricka och blev rekommenderade två drinkar som visade sig var otroligt goda. Ett stort plus för att det finns spännande alkoholfria drinkar!!

Fördrinkar
Passionsfrukt – ”Royale” champagne

Vattenmelon – Vattenmelon, citron

Lättöl

***

Meny 1

Pepparrot – ”Tartar” fjordlax, äpple, senap

Ingefära – ”Paté de Campagne” anklever, fikon

Kapris – ”Råbiff” oxrygg, betor

Svartpeppar – ”Bourguignon” oxkind, selleri
Brie – ”Fritters” hjortron

***

Meny 2

Pepparrot – ”Tartar” fjordlax, äpple, senap

Kapris – ”Råbiff” oxrygg, betor

Soja – ”Dim Sum” räkor, citrongräs

Dragon – ”Moules Frites” crudités

Brie – ”Fritters” hjortron

***

Meny 3

Citron – ”Strut” löjrom, blomkål, gräslök

Soja – ”Dim Sum” räkor, citrongräs

BBQ – ”Korean Bento” ribs, kimchi

Chili – ”Jambalaya” skaldjur, kyckling, chorizo

Kaffe – ”Semifreddo” körsbär

***

Kommentarer till menyerna:

Meny 1 – Pepparrot serverades i ett stort martiniglas på en liten assiett och bestod av små bitar av rå lax, äpple med senapssås med små senapskorn toppad med råriven färsk pepparrot. Smaken var frisk och pepprig. Ingefära var en liten portion där ingefära var i cumberlandsåsen som var ganska stark och mycket fräsch och god. Anklever är den enda lever som jag äter och därtill med nöje. Kapris var en ny variant av råbiff bestående av carpaccio lindad runt kapriskräm(?) med annars klassiska tillbehör. Ja, det kan inte bli fel. Gott med minibetor både röd och gul. Svartpeppar var mitt mest vågade val – oxkind. Brukar annars bli äcklad när jag läst om det, trots att det står att det ska vara delikat. Det var delikat..! Oerhört mört och fint. Smaken serverade i en liten liten kastrull med selleri, ”grytsås” och små lökar och minikrutonger. Glassen/sorbeten till Brie tål att omnämnas mer – otroligt god och något att försöka göra själva. Glassmeten måste ha silats för den var alldeles slät och fin.

Meny 2 – Jag är hungrig! Hälsningar J…

Meny 3 – Citron var favoriten förutom desserten bland smakerna. Två små härliga strutar i vårrulledeg som kan ätas som en glass eller med en gaffel och gröpa ur. Vi hittade receptet i kokboken Smak – så det ska vi prova. Soja serverad i en bambuinsats med pinnarna fastsatta i locket – coolt. BBQ serverad i en större svart låda med låga kanter som öppnades först vid bordet. Däri fanns 2 små benfria spjäll, wasabikryddat ris, sojabönscreme, kimchi och en stark barbecuesås. Chili var lite väl stark så byte över bordet gjordes mot Dragon – vars sås var så god att den kunde drickas. Efterrätten Kaffe var uppskattad, serverad i just en större kaffekopp med härligt skum av grädde(?) och därunder en härligt mörk körsbärssorbet med hela fina körsbär och i botten semifreddon. Menyn inleddes med vattenmelondrinken och avslutades med en ny.

 

restaurangen

Fika på Wayne´s coffee

Wayne´s coffe – gott fika runt om i Sverige.

När vi är på stan och om vi fikar så blir det på Wayne’s coffee – ett säkert kort helt enkelt. Vi vet vad vi får. Goda lattes och härliga bakverk.

Jag är helt galen i deras brownies. Plus för att det går att köpa en minibrownie – ifall man jag vill hålla igen på de söta eller ifall jag valt en kaka men ändå vill ha lite lite brownie. Annars är devil’s cake god, de stora kakorna. Hmm jag har för mig att de haft mintbrownie – som var super. Ehum  – jag vill ha receptet på den brownien. För jag har väldigt svårt för mörk choklad och kan inte tänka mig att prova mig fram hemma och stoppa i mörk choklad…

Upptäckte idag att det finns smaksatta lattes, t.ex med hasselnöt, vit choklad.

Enligt Wikipedia: Wayne’s Coffee är en svensk kaffebar och var den första i sitt slag i Skandinavien. Den första kaffebaren i kedjan öppnades på Kungsgatan i Stockholm 1994 och idag finns kedjan över hela Sverige och har etablerat sig i Finland, Estland, Ryssland och Polen.

Texas Burger Co. i Kungshallen

Texas Burger Co. i Kungshallen – schyssta hamburgare mitt i Stockholm.

När vi är på stan för helgshopping brukar vi passa på att äta lunch på Texas, längst upp i Kungshallen. Se meny. De har helt suveräna hamburgare med goda pommes frites och såser. Favorit är ”The Knock Out”, en något hetare hamburgare på hela 250 g, som serveras med jalapeños, bacon, salsa, cheddarost och en jättegod peppardressing samt naturligtvis krispiga stora pommes frites, coleslaw och saltgurka. Till det brukar vi beställa den varma cheddarsåsen som är mums filibabba. Går också hur bra som helst att välja bort hamburgerbrödet och få mer sallad.

Men sist vi var där – i helgen – var det jumbo. Jag hoppas det var sommarpersonal..!! Pommes fritten var trött, inte alls krispig, nästan lite blöt… Cheddarsåsen var bra först, men sedan klumpade den ihop sig.. Konstigt!

Så nästa gång blir det att äta vid Östermalmstorg.

För övrigt äter vi ibland middag på Texas Longhorn i Vasastan, oftast en härlig köttbit med pommes frites och kryddsmör.