Food Garden

Posted on 2009-06-26 by Matorama

Food Garden – fin mat ombord på Viking Lines färja Cinderella.

Ombord på färjan finns flera restauranger; Viking Buffet, Skärgårdskrogen, Tapas och Grill och à la carte restaurangen Food Garden. Cinderella är den båten som är med i tv-serien Färjan som jag enbart sett ett avsnitt av. Det är en hel del fylla ombord, men inget av det märktes överhuvudtaget inne på restaurangen Food Garden. Lena berättade att restaurangen var bra och när jag kollade på deras meny på nätet blev jag glatt överraskad av den fina och varierade menyn med något för alla. Det fanns även en jubileumsmeny, Viking Lines 50-års meny. Tyvärr gick det inte att beställa enbart en rätt från den menyn. Jag fick syn på Lufttorkat ankbröst med anklever och Sauternes-gelé som förrät och det vattnades direkt i munnen. Men, nej det gick inte att få den. Osmidigt tycker jag!

Nu äntligen var vi iväg – Lena, Linda och jag. Vi började med att äta middag på Food Garden, sedan taxfree runda för snacksinköp och därefter rundvandring på båten, drink och lite dans… För lite för Linda tror jag… Jag dansar själv som om jag har två träben. Dagen efter åt vi den stora frukostbuffén som är Lenas höjdpunkt. Jag som inte är en frukosttyp äter lite mindre, men minimunkarna – de slank ner, en efter en… Förutom att kvaliteten på maten höjts finns nu också ett spa där vi tillbringade förmiddagen. Det var jättefint och skönt att ta det lite lugnt tillsammans. Minus för idioterna som tror att även spat är ett lämpligt ställe att ragga… Urk. Middag & Spa – en härlig kombination och åter till själva middagen.

MENY

Förrätter
Oxfilécarpaccio med färsk sparris, soltorkade tomater och hyvlad parmesanost
Sikrom med Västerbottensost- och mandelpotatisvåffla samt traditionella tillbehör
Lufttorkat ankbröst och lammpaté med färskt fikon och olivcrostini

***

Varmrätter
Lammrygg med oliv- och fetaostsallad samt rosmarinsky
Helstekt fläskfilé med chipotlechilismaksatt bearnaisesås och kräftstjärtar
Confiterat anklår med portvinssky och potatispuré smaksatt med gotländsk tryffel

***

Efterrätter
Viking Cinderellas dessertbord

***

Vi valde olika förrätter och smakade av varandra. Alla var mycket goda. Carpaccio är alltid gott, roligt att också Lena uppskattar det. Sikrom serverade med en jättegod våffla av mandelpotatis och västerbottensost istället för en klassisk toast och med klassiska tillbehör såsom en klick gräddfil, finhackad rödlök, en dillkvist samt citronklyfta. Våfflan var inte den frasiga sorten, men mumsig. Skulle vilja göra sådana själv hemma där vi annars äter vanlig frasvåffla med rom och samma tillbehör. Jag valde det lufttorkade ankbröstet med lammpaté och olivcrostini, men hade blivit lite för suktad av varianten serverade med anklever och och Sauternes-gelé…som inte gick att beställa. Men det finns en variant på det i en av Gourmettidningarna som vi tänkt laga förrut men glömt bort. I alla fall min förrätt var mycket god, men jag tror den andra varianten kunde varit himmelsk. Jag är så svag för anklever…

Lammryggen var verkligen mycket god. Hade jag inte valt anka hade det nog blivit lammet. Linda gillar inte bearnaisesås och fick den och en rödvinssås serverad i små såssnipor bredvid. Tyvärr gillar hon inte rödvinssås heller. Så fort jag såg att confiterat anklår fanns på menyn när jag kollade hemma var det ett självklart val. Det är en rätt som vi hittills inte lagat hemma då vi inte vetat var vi ska få tag i ankflott. Ja förmodligen på Hötorgshallen eller Östermalmshallen. I brist på det har vi gjort confiterade kycklingklubbor. Men confiterade anklår var godare, fantastiskt gott faktiskt, mört med knaprigt gott skinn. Jag fick två stycken anklår vilket blev en otroligt stor portion, helt omöjlig att äta upp själv, men jag gjorde mitt bästa och trots hjälp från Lena gick det inte. Till ankan serverades en god potatispuré med tryffel samt portvinssky. Det var bland det godaste jag ätit på länge..!

Till maten drack jag och linda varsitt glas rött syrah-vin från Sydafrika, The Winemaster’s Selection Shiraz, Nederburg som var gott.

Jag trodde jag bestämt mig för rabarbersoppa med champagnesorbet, men jag såg en glimt av dessertbordet.. Dessertbordet fick det bli för oss alla tre. Dessertbordet var stort och fint, uppdelat i 4 sektioner och åtminstone 5 olika desserter i varje sektion typ en pudding- & soppdel, bakatdel, chokladel och ostdel. Desserterna var i miniformat och jättefina. Där fanns bland annat nyponsoppa i litet glas, syrlig röd rabarbersoppa i litet glas toppad med italiensk maräng, havtorns panna cotta, créme brûlée i miniform, pecannötspaj, chokladfudge, dajmbavaroise, mjölkchokladmousse med Bailey´s, jordgubbar med vit choklad, bärmarmelad i sockrade bitar, chokladtarteletter. På ostdelen fanns ett urval av ostar med marmelader. Otroligt gott!

Linda gillade jordgubbarna som verkade lite grillade med flisor av vit choklad som delvis var smält. Typ Gino? Själv är jag pinsamt förtjust i puddingar och créme brûlén var utmärkt. Panna cottan däremot var inte alls bra, tyvärr då havtorn i inte passade alls..och konsistensen var bara fel. Rabarbersoppan med italiensk maräng var underbar….

Lufttorkat ankbröst och lammpaté med färskt fikon och olivcrostiniOxfilécarpaccioSikrom med Västerbottensost- och mandelpotatisvåffla samt traditionella tillbehörLammrygg med oliv- och fetaostsallad samt rosmarinskyHelstekt fläskfilé med chipotlechilismaksatt bearnaisesås och kräftstjärtarConfiterat anklår med portvinssky och potatispuré smaksatt med gotländsk tryffelViking Cinderellas dessertbordViking Cinderellas dessertbordViking Cinderellas dessertbord

Etiketter: , , , , , , .

Food Gardens meny i pdf-format.

Filed under: Restaurangbesök | Tagged: , , , , , , , | 2 Comments »

Le Rouge

Posted on 2009-02-23 by Matorama

Restaurang Le Rouge – god rustik fransk mat i Gamla Stan, förmodligen en av de mysigaste restaurangerna i Stockholm.

Le Rouge är en av F12-gruppens restauranger. Vi har tidigare besökt Smak, Grill och Kungsholmen, vilka alla är mycket bra. F12-gruppens restaurangrea fick mig att boka bord fortast möjligast på Le Rouge och först idag var första lediga bordet på en ojämn vecka så att det passade lilla familjen. Vi älskar att gå ut och äta alla tre och detta var värt att vänta på.. och en bra öppning på veckan! Bästa måndagen i år..!! Den absolut mysigaste restaurangen i F12-gruppen vi ätit på. Mysig, ombonat, avslappnat med god mat och utmärkt service.

Le Rouge ligger i en smal gränd, Brunnsgränd, i Gamla stan mot vattnet till. Ganska anonymt och utanför ett gäng röda glödlampor typ. Idag låg gränden vit av snö med snömodd på vägen från bilen, kallt och ruskigt. Men så fort vi öppnade dörren in till Rouge slog värmen emot oss i dubbel bemärkelse. det var lite som att kliva in i en annan värld. Mysigt! Lite av gammal biokänsla eller museum…med det röda, varma… Garderobiären klädd i röd klänning liknande cancan och med massor av glitter och hårt sminkad – som teater eller nja Moulin Rouge kanske..

Restaurangen ligger en trappa ner, i källaren Dianas gamla lokaler. Jag läste på alltomstockholm om källaren Diana att ”under medeltiden var den stadsdelen ett fiskartorg där skärgårdsfolket lastade av sina varor”  och att ”efter den stora eldsvådan 1525 byggdes hus där torget stått, och på 1600-talet fick kvarteret namnet Diana”. Hela restaurangen är som klädd eller snarare drapperad i varma tyger, rött och creme sidenliknande samt röd sammet. Under det tegel varav en del målat i rött och även tack är draperat med tyg. Stolarna är sköna och stoppade med tyg – vilket känns lyxigt. Bokar man bord för tre står det också bara tre stolar vid bordet. Ganska trevligt faktiskt. Servitriserna är klädd i typ cancan-klänningar och när det inte spelades dämpad musik i bakgrunden var det sång.

De skriver själva på sin webbplats ”Le Rouge ska designmässigt föra tankarna till en fransk sekelskiftesrestaurang; en levande, varm, luxuös miljö à la Moulin Rouge med starka färger, tunga textiler och många tidstypiska detaljer”. Åh, webbplatsen är ett kapitel för sig, måste ses. En av oss tycker den är riktigt ascool och den andra är kritisk till användarbarheten… Äh och den andre har givetvis rätt ur användarbarhetsperspektiv. Men, sidan är grymt läcker, kul och störtskön – användbarhetskatastrof eller ej. Härliga bilder inifrån restaurangen finns där att se också, plus menyn med priser och så har de ett bokningssystem online.

Menyerna är även de klädda i något som påminner om sammet och naturligtvis röda. Det finns en femrättersmeny, Menu du Marché, som sätts i ihop var 14:e dag samt en à la carte meny, La Cuisine Ancienne. Vi hade spanat på menyerna flera gånger sedan vi bokade för ett par veckor sedan. Där fanns mycket gott och det var svårt att välja.

Förrätter
Anklever La Terrine Maison Rouge med aprikoser och pistage
Anklever La Terrine Maison Rouge med aprikoser och pistage
Carpaccio Placa Élysée med kronärtskocka, olivkaviar och parmesan

Huvudrätter
Bouillabaisse Maison Rouge, fisk och skaldjur med rouille och krutonger
Oxrygg Facon Béarn, grillad med sauce Bearnaise och sydfranska grönsaker
Bouillabaisse Maison Rouge, fisk och skaldjur med rouille och krutonger
Efterrätter
Crème Brûlée med körsbär och sorbet
Choklad Chaud Froid, fondant med hallonsorbet
Choklad Chaud Froid, fondant med hallonsorbet

Innan maten serverades ett fat med tapenade och kikärtsröra tillsammans med gurkstavaroch friterade tunna skivor baguette. Amuser kallas en sådan rätt, från franskans amuse. Trevligt och mycket god tapenade. Sedan serverades rågbaguette i miniform, som små små bröd tillsammans med smör. De bröden var smakrika och mumsiga och när brödtallriken var tom kom servitören och lade upp ett nytt bröd. Jag kunde lagt bröd efter bröd i knät – så goda var de. Men det gjorde jag inte.

Carpaccion var perfekt. Mycket vackert upplagd och underst en skiva friterad surgdeg Levain. Kronärtskockskrämen smakade lite rostat och var delikat. Lite här och där ett kronärtskockschips samt en del  fräsch sallad.

Ankleverterinnen serverades som en tunn skiva överströdd med hackad pistage och bredvid syltade fikon och inte aprikoser tillsammans med lite frisésallad och kanske små rödbetsblad. Härligt med sötman från fikonen. Rätten var ljuvlig..! Tänk att anklever är så gott när lever annars inte är ätbart.

Bouillabaisse var en ordentlig portion minst sagt. Första gången jag åt det och tyckte det var läge att prova på det på en restaurang med franskt kök. På en djup tallrik låg alla godsaker i form av fisk och skaldjur med fina primörer. Det var hummerstjärt, pilgrimsmussla, en havskräfta, hjärtmusslor, stekt vit skir fisk, ett gäng blåmusslor och större bitar av bläckfisk samt goda grönsaker som små fina morötter, färskpotatis och en bit härlig fänkål. I en anna djup tallrik serverades den släta soppan – som var helt underbart god och mustig. På ett fat bredvid serverades stora brödkrutoner i en liten skål samt rouille i en annan liten skål. Det var utsökt och otroligt mycket mat. Vi orkade faktiskt inte äta upp trots att vi matade Jonas litegrann. Enda tråkiga var bläckfisken. Jag blev glad när jag såg bläckfiskbitarna och det var det första jag högg in på. Men när jag skar i den armbiten poppade det ut som vita kulor, som sedan visade sig vara mjuka. De såg oaptitliga ut. Undrar vad det var..? Jag tror den kom från sughålen på armen eller vad det heter. Men Erik sa att det var gott och åt bläckfiskbitarna rakt av och möra och fina var de också. Men jag kunde inte. Tyvärr.

Grillad oxrygg med sydfranska grönsaker vilket serverades tillsammans med en skål läckra pommes frites samt en hyfsat stor såskanna bearnaisesås. Ett mycket mört och smakrikt kött som var tillagat exakt enligt beställningen. Bearnaisesåsen var kanske lite för syrlig men ändå mycket god!

Jag valde min vana trogen crème brûlée, denna gång med körsbär och körsbärssorbé. Crème brûléen var likadan som på Kungsholmen och Smak – enkel och mycket god. Jag är barnsligt förtjust i pudding. Härligt med riktigt vanilj i. Sorbén som serverades till var dödsgod. Otroligt god. Jag är ingen glassälskare – om det inte handlar om italiensk glass förstås – och klarar mig fint utan glass. Men den här sorbén var helt underbar – ja som italiensk..!! Körsbären var syltade på något sätt och mycket goda, syrliga & härliga. Den bästa sidekicken till crème brûlée hittills..! Ja det skulle gå att kalasa bara på körsbärssorbén, helt i klass med italienska citronsorbé..! Fick också smaka hallonssorbén som även den var god, men inte som körsbärssorbén.

När det inte fanns äppelpaj…fastän det fanns förra veckan fick det bli chokladfondant. Chokladfondanten serverades på hallonspegel med ett par färska hallon i kanten och med en kula hallonsorbé på ett litet fat bredvid. Vi har gjort chokladfondant hemma och den blev minst lika god, men jag tyckte det vara godare med hallon till än karamelliserad mango.

Anklever La Terrine Maison Rouge med aprikoser och pistage till förrätt.Bouillabaisse Maison Rouge, fisk och skaldjur med rouille och krutonger till huvdrätt, med den djupa tallriken med fisk och skaldjur.Bouillabaisse Maison Rouge, fisk och skaldjur med rouille och krutonger till huvudrätt, själva släta soppan.Oxrygg Facon Béarn, grillad med sauce Bearnaise och sydfranska grönsaker till huvudrätt.Oxrygg Facon Béarn, grillad med sauce Bearnaise och sydfranska grönsaker till huvudrätt. Läckra pommes frites serverades naturligtvis till.Crème Brûlée med körsbär och sorbet som dessert.Crème Brûlée med körsbär och sorbet till dessert med den läckra körsbärssorbén och körsbären i bild.Choklad Chaud Froid, fondant med hallonsorbet till dessert.Damtoaletten på Le Rouge - även den mysig och lyxig med små riktiga frottéhanddukar.
Carpaccion såg verkligen god ut, men blev tyvärr mörk på bild…och så mörk att den inte fick vara med.

Etiketter: , , , , , .

Filed under: Restaurangbesök | Tagged: , , , , , , , | 6 Comments »

Restaurang Kungsholmen

Posted on 2009-02-22 by Matorama

Restaurang Kungsholmen – jättegod mat vid norr Mälarstrand i Stockholm.

Kungsholmen är en av F12-gruppens restauranger. Vi gillar Smak och Grill så Kungsholmen borde vara i vår smak. Vi har åkt förbi den många gånger och ofta sagt att dit ska vi gå och äta. När vår 8-års dag kröp närmare, som infaller på alla hjärtans dag av alla dagar, bokade jag bord. Annars hade vi väl fortsatt att åka förbi den. Rätt passande att vi åt bland annat sushi till förrätt eftersom det var det vi åt första gången vi träffades, då på Shogun i Gamla stan efter en drink i baren på Mårten Trotzig. Det blir lite olika varje år, förra året åt vi en kanonmiddag på PerLei.

Från utsidan såg Kungsholmen faktiskt inte så mysigt ut, utan mer som en food court fast mysigare än den i Kista Galleria. Ingången ligger på baksidan mot vattnet till. Så fort vi kom in och satt oss i de låga bruna fåtöljstolarna och i soffan med dämpad belysning ovan bordet blev det mysigt. Trots att man sitter rätt tätt är det ändå okej. De beskriver den själva som en blandning mellan matsal och lounge. Kungsholmen är en restaurang där det verkligen passar att gå ut flera med helt skild smak, för det finns lite för alla här. Nja, kanske inte för vegitarianen ändå. Konceptet är food court fast beställning vid bord i lugn och ro. Kungsholmen består av 7 olika öppna kök så kallade barer med olika inriktning: Raw, Nordic, Organic, Fast food, Classic, Spice och Fruit bar. 

 

Förrätt
Bentobox
  
Huvudrätter
Fläskkarré Korean BBQ
Röding med pepparrot och sparris
  
Efterrätter
Äppelsmulpaj med kanelglass
Ingefärpäron med crème brûlée

 

Vi fick en mycket utåtriktad servitör. Själv är jag inte särskilt utåtriktad… Men i alla fall – han var bra och vi är glada att han rekommenderade bentoboxen till förrätt. Den var en riktig pärla. Precis som på restaurangen Smak presenteras maträtterna ordentligt vid servering. Jättebra!

Bentoboxen kom från Raw bar och bestod av alla rätter från den baren plus en bläckfisksallad och minus pilgrimsmusslorna. I bentoboxen var det nigri, maki, sashimi, sashimi new style, koreansk biffcarpaccio med avrugakaviar, tonfisktartar med yuzo samt en bläckfisksallad som inte stod på menyn. Till det serverades varsitt fat indelat i tre sektioner med soja, någon slag majonäsliknande god sås och ytterligare nån typ av sojasås fast söt och med skivad vårlök eller liknande i.

Sashimin var av havsaborre, tonfisk och lax. Jag föredrar tonfisk, men laxen var fantastisk – perfekt. Bitarna var rätt tjocka och större än jag förväntat mig. Sagolikt gott! Till det en liten sallad av krispig dekorativ rättika typ riven fast ändå var de långa som nudlar. Tonfisktartaren var i miniatyr av minibitar toppad med någon kaviar och stående i saft av yuzu..(?) Yuzu är nytt för mig och är tydligen en citrusfrukt. Liten men naggande god och vi kunde ätit flera. Maki, risrullar inrullade med typ nori (sjögräsrullar) med grönsaker och olika fisksorter: lax, tonfisk och havsaborre. Nigiri var av fyra sorter med lax, tonfisk, havsabborre och kokta räkor, två var vilket var helt perfekt att dela på, som serverades med inlagd ingefära i tunna skivor samt wasabi. Bläckfisksalladen var hur god som helst och det var även någon sorts mörk svamp i, förmodligen shitake. Sashimi new style var både av fisk och kött som låg i någons sorts kryddig marinad med bland annta färsk röd chili och den koreanska biffcarpaccion var små bitar av lättbrynt nötkött även  det i marinad. Allt var fräscht och supergott och det var helt perfekt att dela en bentobox till förrätt.

Fläskkarré Korean från Spice Bar bestod av rökt fläskkarré, ja ganska kraftig röksmak, skuren i tunna skivor med kimchi, groddar, svamp samt en BBQ sås. Det var gott men lite för ensidigt i smak. Allt utom fläskkarrén hade samma grundsmak. En ganska syrlig smak som jag normalt älskar men blir det bara den blir det mycket i en hel varmrätt. Jag hade balanserat det mer med till exempel lite sötma i BBQ såsen.

När vi satt oss vid bordet fick jag syn på grannens tallrik med rester av fisk och med massor av kapris. Efter det var jag helt inne på fisk. Ett tag lutade jag åt Fish n’ chips med hummeraïoli och åt en köttbit med bearnaisesås. Jag tänkte här gör de säkert en god bearnaise. Men, men sparar det till Le Rouge. Med lite vägledning av servitören blev det röding med pepparrot och sparris från Nordic bar. Det var en mild fin rätt uppdukad på en oval vit tallrik med den vackra ljusrosa fisken i mitten, en ljusgul skummig sås runt, riven färsk pepparrot i ett burr ovanpå och parallellt med fisken låg grön sparris, dekorativa tunt skurna blad av rädisa och en del kaviar. Till det serverades en liten skål med små dillkokta potatisar. Milt och delikat!

Till bentoboxen och rödingen blev det ett glas vin som beskrevs vara av Chablis typ – vilket är den enda beskrivningen jag behöver. Protos Verdejo – ett spanskt vin. När det gäller vit vin är jag feg, Chablis får det bli. Protos Verdejo var mycket bra – det ska jag komma ihåg.

Trots att vi var mätta blev det efterrätt. Jag hade fått syn på körsbär och crème brûlée på menyn…från Fruit Bar. fruit bar är efterrättsköket. Tiramisu med körsbär eller crème brûlée med ingefärspäron… Svårt val, men pudding är verkligen min typ av efterrätt. Så pudding igen..! Jag försvarar mig med att jag smakar av F12-gruppens olika restaurangers crème brûlée. Ändå lättare blir det då Jonas återigen tog äppelpaj. Vi ångrade oss inte, då. Det var gott – enkelt & gott. Men huuh vad mätta vi blev. Crème brûlée funkar – jag blir glad när jag äter den. Det var typ samma som på Smak men med annat tillbehör som passade något bättre. Det var ingefärpäron i bitar. Gott med några stycken, sen blev det för mycket. Men så var vi övermätta, stinna…

 

Bentobox till förrätt, med nästan alla förrätter från Raw bar i samma låda.Närbild på nigiri och bläckfisksalladen till höger som var några av godsakerna i bentoboxen.Fläskkarré Korean BBQ till huvudrätt var Jonas val.Röding med pepparrot och sparris till huvudrätt var Jessikas val.Äppelsmulpaj med kanelglass till efterrätt var Jonas val. Äppelpaj är lite av Jonas grej.Ingefärspäron med crème brûlée till efterrätt var Jessikas val - då pudding är lite av hennes grej.

 

Kolla här, vilka vackra maki. Sådana skulle jag vilja göra. Steg-för-steg-beskrivning. Om vi skulle göra huvudrätten till middag här hemma är det lite som den panerade rödspättan fast med örter i såsen och då skulle man skumma till såsen, servera råriven pepparrot på samt ångkokt sparris med fint skuren rädisa. 

Etiketter: , , , , , .

Filed under: Restaurangbesök | Tagged: , , , , , , , | 5 Comments »

Restaurangen SMAK

Posted on 2009-02-05 by Matorama

Restaurang SMAK – riktigt bra mat alldeles vid Hötorget i centrala Stockholm.

Det var lite mer än ett år sedan sist och det har blivit några besök genom åren. Smak är en gammal favorit och senast vi var där var var det en julklapp som Erik önskat sig. Det är också en av de första restaurangerna som Jonas bjöd ut mig på när vi dejtade för många år sedan… Nu passade vi på att boka vårt besök under F12-gruppens restaurangrea – ett dundererbjudande..! Så naturligtvis gav vi oss på en 7-rätters – 7 små olika smaker som tillsammans motsvarar en 3-rätters middag. Då finns det naturligtvis plats för två desserter..!

Sedan sist hade de bytt ut pappersmenyerna till plast som sedan fungera fint som underlägg. Men borden i sig är fina att titta på. De ser ut som på framsidan av Smaks hemsida, det vill säga ett bord i mörkt trä där bordsskivan är uppdelad i ett helt gäng fyrkantiga fack som var och en innehåller någon krydda. Över dem en glasskiva. Åh – tänk om det vara små luckor så att man kunde dofta runt på bordet.. Men, nja hur skulle det se ut?! På menyn kryssar man för de smaker man vill ha. 3, 5 eller 7 smaker. Finns enstaka smaker att lägga till i fall man vill det. 3 smaker motsvarar en varmrätt, 5 motsvarar 2 rätter och 7 en 3-rätters middag. Till varje smak finns dryckrekommendation som man kan beställa som smakglas eller vanligt glas.

Maten på Smak är för det mesta otroligt god..! Det bästa med Smak är att restaurangbesöket inte bara handlar om att äta utan vi blir så inspirerade. Det är spännande att äta där och smakerna är internationella. Allt faller en inte i smaken, men det är okej. För det är så roligt att se hur smaken kommer serveras och vad det faktiskt är. En råbiff behöver inte vara en råbiff på det klassiska sättet utan en skiva capaccio runt kapriskräm. Det är också råbiff fast i en annan form. Roligt..! Dessutom ett ypperligt tillfälle att prova något nytt. De måste ha hur mycket porslin som helst därinne. Eller flyttar den runt bland F-12 gruppens olika restauranger…

Meny 1 (Jonas)

Mynta – "Crème ninon" röding, forellrom
Pimiento – "Fritters" krabba, mojo rojo
Ingefära – "Hot pot" oxbringa, dumpling
Ras el Hanout – "Pastilla" lamm, myntayoghurt
Sesam – "Beef satay" soya, cashewnöt
Kardemumma – "Cake" äpple, calvados
Svartpeppar – "Baba au ruhm", ananas, kokos

Meny 2 ( Jessika)
Mynta – "Crème ninon" röding, forellrom
Wasabi – "Tataki" tonfisk, melon, avruga
Pimiento – "Fritters" krabba, mojo rojo
Kapris – "Anglais" anklever, rökt anka, betor
Ingefära – "Hot pot" oxbringa, dumpling
Stjärnanis – "Crème brûlée" citrussallad
Kaffe – "Lollipop" choklad, körsbär, kaffeglass

Meny 1
Mynta – Creme ninon är i grunden en fransk grön ärtsoppa. Här serverad med en skvätt champagne i samt ett par minibrödkrutonger, någon förrymd ärta och små pyttesmå gurktärningar. Kanske kanske lite schalottenlök i. Soppan serverades i en stor och hög djup tallrik med bara en liten fördjupning ungefär som en liten mugg. På ett tefat bredvid serverades lätt gravad röding i 2 bitar (drygt 1 cm tjocka) stående i forellrom dekorerad med en större kvist mynta överringlad med lite olja och ett par varv på svartpepparkvarnen. Rödingen var perfekt gravad men hade varken sälta eller sötma som vanlig gravad lax. Den var len och fin. Den gröna ärtsoppan tyckte jag påminde om gazpacho.

Pimiento – Tre stora (2 cm i diamter) friterade bollar med hackad krabba serverade i en skål tillsammans med en klyfta inlagd limequat på bricka. Runt krabbbollarna var det ett tunt lager frityrsmet. Till dem severades en liten liten skål mojo rojo. Mojo rojon hade en tydlig röksmak som kanske kommer från Pimienta della Vera eller Pimiento L’Espette. Mojon var jättegod och vi får smaka oss fram hemma till en liknande mojo.

Ingefära – Soppa med dumplings. Buljongen till soppan hade tydlig smak av ingefära utan någon som helst syrlighet som annars kan vara vanlig i sådana soppor. Lite som te fast ingefära. I buljongen låg tunt huvlad morot och ingefära i breda skivor men nästan papperstunna. Det var dekorativt och fint. I buljong låg det två dumplings fyllda med oxbringa och kanske någon ost.(?). Dumplingarna var för sladdriga, ungefära som det var överkokta. Middagens minst goda rätt.

Ras el Hanout – Två avlånga små smala bitar av ganska segt, trådigt och torrt lamm inbakad i filodeg på ett litet litet fat på en större tallrik ackompanjerad av en liten smal kaffekopp fylld med myntayoghurt dekorerad med en kvist mynta. Myntayoghurten var yoghurt med någon slags myntaolja samt grovriven gurka. Under lammet låg såsen, en slags tomatsås med smak av Ras el Hanout som är en kryddblandning. Det var mycket god smak, men det totala intrycket drogs ner av det sega lammet. När det kom in trodde Jessika att det var fel, för det såg ut som en efterätt och påminde om marsipanlimprna från i julas.

Sesam – Tre små grillspett av lättgrillade nötköttskuber garnerad med sesamfrön och någon sojagrej. Till dem serverades i en liten dippkopp innehållande såsen med stort S – en satay fast med cashewnötter och med japansk smak. Troligen japansk soja och kanske en aning mirin samt sesamfrön. Troligen även sesamolja och kanske kokosmjölk. Till det serverade en liten sallad av riven rättika(?). Det var riktigt riktigt gott. Såsen vill vi absolut göra hemma..!

Kardemumma – En typ av äppelkaka av en tjock skiva äpple och på det ett täcke av typ smulpaj. Kanske inte så enkelt, men vad vet jag. Äppelkakan låg på en bädd av vaniljsås som egentligen var kardemummasås, men smakade i alla fall vaniljsås och helt underbart gott. I såsen var det tydligen calvados. På äppelkakan tronade en oval kula äppelsorbé. Mycket, mycket gott och välkomponerat. Äppelkaka är lite av min efterrätt. Jessika blev stormförtjust i sorbén som var läskande.

Svartpeppar – Baba au Rhum i Piña Colada version serverade i stor sjup tallrik. Det var en grillad ananasskiva(0,5 cm tjock) och ovanpå det låg själva baban i miniatyr, fast ej i rom, toppad med en oval kula kokosglass med lite svartpeppar på. Troligen var det svartpeppar på ananasen också. I botten, under ananasskivan, låg en sorts sockerlag. Jag tyckte inte att svartpepparsmaken var framträdande alls. Det var en lagom efterrätt, inget som stack ut. Men klart god. Kokosglassen tyckte Jessika särskilt mycket om. Baba var en dessert vi upptäcke under en semester i Terracina och den är svår att konkurrera med, lagad av napolitanare som den var på en av de bästa restaurangerna vi ätit på.

Varje gång vi är där levererar de. Det är bra men lite stel service. Det flyter på, man får mat snabbt trots att restaurangen är full. Maten är fräsch och varm när den ska vara varm. Mycket bra!

Meny 2
Mynta – Mild och frisk som en bris. Underbart god
a bitar av lättgravad röding med härlig len konstisten och perfekt tuggighet. Första gången jag åt röding på det sättet. Den här soppan vill jag verkligen prova att göra hemma..! En riktig sommarsoppa med härlig mild syra.

Wasabi – Två längre skivor(ca 3 mm tjock) tonfisk cirka 2,5 cm breda serverades i en djup tallrik, bredvid varandra. I mitten på tonfisken låg det en kub vattenmelon och en fyrkantig skiva tofu under tonfiskskivan så att skivan fick en rundad form på höjden. Ovanpå tronade en klick wasabikräm, typ lättvispad grädde smaksatt med wasabi och över det är par romkulor. I utkanten av tallriken låg krossade wasabiärtor. Under en fiskbuljong, en saltig sådan liknande fiskås men ändå inte… En vacker rätt..! Mycket mycket gott. Inte alls stark som jag kunde tro. Jag är galet förtjust i rå fisk.

Pimiento – Gott och nytt för mig att äta krabba varm.

Kapris – I en djup tallrik serverades en skiva brynt anklever på ett par bitar av betor, både gula och röda, ett gäng små kaprisar samt två tunna miniskivor av rökt ankbröst. Anklevern var delikat. Men jag tycket betorna och kaprisen blev för dominanta mot den milda, mjälla anklevern. Jag åt dem separat och de var i sig själva goda. Anklevern påminde om vår förlovningsmiddag i Toscana då vi åt gåslever med apelsinsås och anklevermousse med marsalasås i den pittoreska staden Volterra.

Ingefära – God buljong och vackert med grönsakerna. Dumplingen var god med saltig fyllning, men något överkokta.

Stjärnanis – "Crème brûlée" citrussallad . Crème brûlée med mild smak av stjärnanis och med ett tunt fint knäckigt lager bränt socker i en liten vit form. Form i vanlig storlek, ungefär som de vi har hemma. Dags att prova brännaren hemma..!Till det serverades en sallad av blandade citrusfrukter i en liten mugg bredvid, även en mangobit hade smygit sig in där. Båda sakerna stod på en liten rektangulär vit bricka. Fint serverat. Puddingen var helt underbar. Pudding är min typ av dessert… Jag var lite tveksam till stjärnanis när jag läste menyn, men kunde ändå inte låta bli att beställa in pudding när den fanns på menyn. Jag blev inte beskviken..! Den var underbar. Citrussalladen var god, men jag tyckte inte den passade till – den tog över smaken av puddingen. Och det ville jag inte vara med om..!

Kaffe – På en stor vit djup tallrik med en mindre urgröpning i mitten serverades min sista smal. I fördjupning låg en nästan svart chokladsås med mycket chokladmak. I den stod två spröt (grillspett) och på dem satt det två större kuber chokladkaka, typ brownie och därefter två körsbär inlagda i något smarrig. På tallrikens breda kant stod en liten smal kaffekopp med kaffeglassi och med två "sugrör" av mörk choklad. Otroligt dekorativt..! Kaffeglassen var jättegod. Allt var gott. Det kunde dock drällt av körsbär, för när jag ser körsbär då vill jag ha körsbär i en större mängd än så här. Blev lite mindre eftersom jag delade med Jonas… Annars är det här lite mer av Jonas grej med chokladkaka och mörk choklad. Men körsbären – de är mina..!

Till de första tre smakerna drack jag ett smakglas vitt vin, Witardus Xarel-lo, Masia Freixe, Penedès, Spanien. Det var gott och rekomenderades till smaken Pimiento. Saké och ett japansk fruktvin rekomenderades till mina första två rätter, men jag är ingen vän av saké och rätt försiktig med vin. Rödvin är lättare…

Till nästa två smaker blev det ett glas rött vin, Casamatta, Bibi Graetz, från Toskana i Italien. Det var rekommenderat till smaken ingefära och var mycket mycket gott. Ett vin i min smak…

Flera av rätterna skulle vi gärna prova på att laga hemma..!! Vi längtar redan till nästa gång vi ska gå ut och äta..!!

Mynta - Ingefära - Ras el Hanout - Sesam - Svartpeppar - Wasabi - Kapris - Stjärnanis - Kaffe -

Etiketter: , , , , , , , .

Filed under: Restaurangbesök | Tagged: , , , , , , , , | 7 Comments »

Den gamle och havet

Posted on 2009-01-24 by Matorama

Den gamle och havet – italiensk restaurang mitt i Stockholm i Vasastan.

Om man vill äta italienskt ute en söndag, då finns det inte mycket att välja på. Il Tempo som har så god saffransrisotto var stängt, Capri Due var vi inte riktigt sugna på och kom inte på något annat än Per Lei där vi åt så gott förra året… Men Per Lei var också stängt på söndagar. Det stod still…

Den gamle och havet ligger undanskymt i ett trist hörn på Tulegatan, Kungsholmen utan insyn från gatan med spetsgardinerna fördragna. När man öppnar ytterdörren möts man av tjocka sammetsdraperier och ett mysigt något dunkelt ljus. Till vänster baren, rakt fram toalett med dubbeldörrar (!!) med rökfärgat glas i och snett åt höger en ordentligt garderob. Till höger ligger matsalen uppdelad i tre sektioner med bord i olika storlekar alla med vita stärkta dukar. Jag är verkligen ingen vän av panel på väggarna men här passade det utmärkt med brun panel halvvägs upp på väggarna med marmormålad vägg i mysigt smutsgul. Till det en del rökfärgat glas. Dämpad belysning och enbart stearinljus som lyste upp borden. Otroligt mysigt..!

MENY

Förrätt
Crostini del Pescatore

***

Varmrätter
Filetti di Sogliola al vino bianco
Saltimobocca alla Romana
con
Purea di Patate
Zucchine e melanzane alla griglia

***

Efterrätter
Cassata Gelata
Tartufo Nero

***

Maten var mycket god. Vi delad på en förrätt (antipasto) som bestod av 4 små smörstekta snittar (mycket små med mycket smör) med 4 olika delikata röror på upplagda på en liten oval tallrik. Servitrisen förslog att vi skulle äta dem i viss ordning. Vi började med den med en tunn skiva mozzarella, något smält samt en rullad sardell på. Den var oväntat god, så enkel och ändå godast. Därefter en med tonfiskröra, en med kycklinglever i form av någon mousse som var så vanligt i Toscana. Sist en saltig mumsbit med en ordentligt klick kaviarröra med vitlök som smakade mer fisk än vanligt när det gäller stenbitsrom. Förrätten var mycket god och vi kunde ätit varsin.

Till varmrätt valde jag Saltimobocca alla Romana – en ljuvlig, klassisk rätt med kalv. Det ovanliga på den här restaurangen var att inget ingick till kött- eller fiskrätterna utan man väljer tillbehör (contorni) till själv. Precis som i Italien. Jonas valde en fiskrätt, smörstekta sjötungsfiléer i vittvinssås med mycket smak av citron. Supergott! Som tillbehör tog vi potatispuré gratinerad med grädde och parmesan serverad i en liten fyrkantig form samt grillade skivor av aubergone och zucchini. Hemma lagar vi ibland Saltimbocca alla Romana på fläskfilé istället för kalv.
Till maten tog jag ett glas av huset röda vin, Le Chiare av druvan negroamaro med en släng Merlot som ska runda av det bittra från Negroamaro. Vinet var fruktigt och ganska gott. Jonas nöjde sig med ett glas lättöl eftersom vi hade bilen med..

Det hade en rad lockande desserter; tiramisu – en klassiker som vi hittills aldrig gjort själv hemma, panna cotta som jag är helt galen i, sorbéer som jag jag vanligtvis konsekvens ratar med undantag av de italienska, tartufo, glassbomb och något som hette Mela Strega (förhäxat äpple). Vi misstänkte att det kunde ha något att göra med den goda likören Strega och så var det också… Spännande..och svårt att välja. Jonas var dock ganska säker. Jag velade…och servitrisen rekommenderade tartufo nero. Den var helt underbart god..! Choklad och körsbär – åh…

Cassata gelata var en tårtbit av en glassbomb med flera sorters italiensk glass – den bästa glassen. Utanpå ett lager god pistageglass (Jonas favorit), sedan vanilj, choklad och inuti cassata med kanderad frukt både coctailbär och suckat. Fin och hur god som helst, särskilt Cassataglassen.

Tartufo nero och in kom den i en silverbägare pudrad med kakao och med en pigg med skalen viftande ovanpå. Att pudra efterrätter med kakao och florsocker gör att de verkligen ser godare ut… Glassen var chokladig och otroligt god med knapriga hela nötter i, både mandel och hasselnöt. Eventuellt rostade. Glassen var smaksatt med maraschinolikör och i fanns bitar av inlagda bigaråer, nja coktailbär marinerade i marachino antar jag. De var godare än de som går att köpa i mataffären och jag är svag för just sådana bär. Mer godis än bär, men ändå mer bär än godis… Den här efterrätten måste vi prova att göra hemma. Det är ungefär som chokladmousse med gömda körsbär fast glass och med rostade nötter i… Maraschino saknas dock ännu i barskåpet…

Den gamle och havet har en systerrestaurang Döden i grytan som är värda att provas efter detta lyckade restaurangbesök.

* Crostini med mozzarella & sardell är vår efterapning av en av förrättens crostini.

Etiketter: , , , , , .

Filed under: Restaurangbesök | Tagged: , , , , , , , | 2 Comments »

Restaurangrea

Posted on 2009-01-24 by Matorama

Restaurangrea, kan det bli bättre? Knappast.

Halva priset på maten fram till 1:a mars. Och inte på vilka restauranger som helst utan på Smak, Fredsgatan 12, Le Rouge och Kungsholmen. Toppen..! Jag kastade mig på bokningen som smidigt nog är online. En bokning för lilla familjen på Le Rouge som vi aldrig besökt men som vi varit lite nyfikna på ett tag. Smak är en gammal favorit och senast vi var där var var det en julklapp som Erik önskat sig. Första gången jag provade oxkind som var förvånande gott. Dessförinnan har vi varit med hela Jonas familj och ätit gott. Smak var en av de första restaurangerna som Jonas bjöd ut mig på när vi träffades för ungefär 8 år sedan och då hette den Restaurangen restaurangen. Nu bokade jag in en middag där på tu man hand…och det blir nog en 7-rätters den här gången. Mysigt..!! Kungsholmen var redan bokat för vår 8-års dag.

Vi älskar att gå ut och äta..! Helt perfekt nu under januari och februari som är de månader som är deprimerande kalla, gråa och allmänt trista. Men nu finns de en del att se fram emot. Mer sånt…! Mer guldkant på tillvaron önskas.

Hoppas Esperanto och LUX hoppar på med restaurangrea under mars-april, och Per Lei under maj där vi åt vår 7-årsmiddag förra året, Operakällaren under juni och där är det definitivt desserterna som lockar efter att då och då dreglat över desserter på Daniels blogg. Under sommaren önskar vi halva priset på Kyrkbyns Kök & Matsal i Luleå där vi åt förra sommaren och på Grill som det var alltför länge sedan vi besökte. Mmm, där åt jag en gång pilgrimsmusslor till förrätt som jag fick grilla själv vid bordet. Men, sedan kom det en brand emellan. I somras slank vi in där på Cecilias möhippa och jag drack en av det godaste drinkarna någonsin.. Juicy Fruit – vaniljvodka, butterscotchsnapps, mynta, citron och passionsfrukt.

Etiketter: , , , , .

Filed under: Restaurangbesök | Tagged: , , , , , , | Leave a comment »

Thai Thai

Posted on 2008-12-29 by Matorama

Thai  Thai – thailändsk restaurang i Luleå.

Här har vi varit och ätit när det var i princip nyöppnat. Mycket mysigt inne och med en uteservering på sommaren ut mot huvudgatan i Luleå. Liknar inredningsmässigt Kho Phangan i Stockholm fast inte riktigt lika hysteriskt pyntat. I somras var det stängt men nu har det återigen öppnat sedan branden i våras. Egentligen skulle vi alla gått ut och ätit på kinesiskt på Waldorf. Men sedan blev det hämtmat och efter att alla bestämt vad de ville äta visade det sig att Österns Pärla var stängt, som det alltid är på måndagar. Då blev det hämtmat från Thai Thai.

Thai  Thai’s sida har menyer för både att äta där och för avhämtning med bilder på de flesta maträtterna. Just det med bilder på maträtterna är det bästa.


Rätter

Tom Yam Gong
Thailändsk soppa med tigerräkor, chili, champinjoner, lök, galangal & limeblad

Nua Pad Kaprow
Wokad biff med chili, ostronsås, thailändsk basilika & grönsaker

Gaeng Paneng Nua
Biff i panengcurry, kokosmjölk, limeblad & chili

Tom Ka Gai
Thailändsk soppa med kyckling, kokosmjölk, lök, champinjoner, koriander, citrongräs & galangal 

Gai Satay
Currymarinerade kycklingspett med jordnötssås 

Gai Chup Paeng Thao
Friterad kyckling med sötsursås

Phad Prik Nua
Biff med chilipeppar, lök & paprika 

Gai Pad Krapow
Wokad kyckling med ostronsås, chili, thailändsk basilika & grönsaker

Jag & Jonas delade på en Tom Yam Goong till förrätt, då det inte gick att beställa förrätter som avhämtning. Ibland är det kokosmjölk i sådan soppa, ibland inte. Tyvärr var det konserverade champinjoner i – färska vill jag naturligtvis ha. Minus för det. Hemma gör vi Tom Yam Goong utan kokosmjölk och då blir den så stark som vi vill ha den. Jag tog en panancurry med kött (Gaeng Paneng Nua), men den var inte så stark som jag trodde att den skulle kunna vara. Jonas åt wokad biff, Nua Pad Kaprow, som var mild trots att den var märkt med 3 chili. Erik åt en soppa, Tom Ka Gai, till huvudrätt som var för salt. Annars var det okej, förutom att de kunde skickat med mer jordnötsås.

Men visst är det bekvämt att hämta mat ibland…

Etiketter: , , , , , , , .

Filed under: Restaurangbesök | Tagged: , , , , , , , , , | Leave a comment »

Moderna museets restaurang

Posted on 2008-12-15 by Matorama

Moderna museets restaurang – god mat på Stockholms mysigaste centrala holme, Skeppsholmen.

Efter pepparkakshusutställningen på Arkitekturmuseet hade vi bestämt oss för att äta lunch på Moderna museets restaurang för att sedan mätta i magen åka till Södertälje och kolla på hockey.

Menyn var lockande och det var lite svårt att bestämma sig. För mig fick det slutligen bli oxbringa… På väg till kassan fick jag syn på salamisalladerna som stod uppdukade. Det var fräscha och fina med ingredienser såsom valnötter och granatäpple. Jag är svag för granatäpple, mycket svag. Jag plockade för mig av bröd, både mjukt syrligt baguettebröd och hårt bröd. Det är något som alltid varit bra med Moderna, att de har andra brödsorter – godare sådana. Därefter öppnade jag locket till den stora soppgrytan med krämig svampsoppa och det doftade underbart. Men soppa var lite för lite mat för mig idag…Men oj vad den doftade gott och till det serverades konjaksspetsad timjankärm som lät otroligt gott..!

Vi valde

Senapsbakad oxbringa med kummin, vinägerbakade smålökar, belugalinser, morötter, flageolettebönor och kålrotskräm


Mycket, mycket god rätt och rikligt med mat framförallt oxbringa.! Påminde om rotmos och fläsklägg från när jag var liten fast med oxbringa. Linserna och bönorna var förvånande god och lite al dente. En riktig bra moderniserad husman. Oxbringa ska vi verkligen ge oss på att laga hemma. Kanske en gång också i hemgjord lappskojs med heminlagda rödbetor.

Citronbakad lax med syrad selleri och fänkål samt potatispuré smaksatt med rostade hasselnötter

Vackert upplagt med den rosa laxbiten tronande ovanpå potatispurén med skummig sås runt. Det var milt och välbalanserat. Hasselnötterna lade vi ej märke till men tyckte ej heller att de saknades.


Senapsbakad oxbringa med kummin, vinägerbakade smålökar, belugalinser, morötter, flageolettebönor och kålrotskräm. Citronbakad lax med syrad selleri och fänkål samt potatispuré smaksatt med rostade hasselnötter

Genomgående har maten alltid varit både god, fräsch och känts modern.

Etiketter: , , , , .

Filed under: Restaurangbesök | Tagged: , , , , , , | Leave a comment »

Thai Lemon Grass

Posted on 2008-11-16 by Matorama

Thai Lemon Grass – thailändsk mat på trevlig kvarterskrog på Kungsholmen, Stockholm.

Lördagskvällen tillbringade vi med familjen. Först ishockey med fika på saftig butterkaka, mängder av godis och sedan restaurangbesök. Bjudna blev vi dessutom. Tack Hasse & Ulla..!! Texas Longhorn var givet. Men Texas går inte att boka och trots att vi var där tidigt fanns det inte plats. Att vänta 30-60 minuter i baren när man är sju stycken är inte kul.

Vi hamnade på Thai Lemon Grass, Kungstensgatan, som vi snubblade på. Det fanns gott om plats. Bra eller dåligt? Det kan vara ett riktigt varningstecken. Det visade sig vara bra! Mycket bra. Vilken tur..! Lugnt och trivsamt med bra service, trevlig engagerad personal. Kanske rentav ägarna..? Perfekt för en mysig middag med familjen!

Som en aptitretare räkchips. Härligt med något att knapra på medan man väljer mat. Plus för frågan om man ville ha starkt eller inte, trots att styrka på skala 1-3 stjärnor angavs efter varje maträtt på menyn. Utöver det har de ändå en egen skala, thaistarkt och det som är starkt för oss och en barnlek för thailändarna. Som Tam ska tydligen vara deras starkaste rätt, en papayasallad med valfritt antal chili – ja varför inte 100. Vi gör den inte särskilt stark.

Jag har svårt att inte välja stark räksoppa som förrätt när jag är på thailändsk restaurang. Mycket svårt. Jonas klarade det och valde friterade vårrullar, Po Pea Kung. De såg ut att vara fyllda med varsin hel räka. För mig blev det Tom Yam Kung. Jag är lite osäker, men det är väl samma som Tom Yam Goong? Den var dock sötare än vanligt och mindre syrlig – men god! Erik valde Tom Kha Kai, en soppa med kyckling och kokosmjölk men som verkar ha samma bas som Tom Yam Kung. Tydligen mycket mycket god..! Den friterade fiskfärsen med chilipasta och sötsur sås, Thod Man Pla, var också god.

Det var svårt att välja huvudrätt. Det fanns biff med grön curry och aubergine. Jag är svag för aubergine… Till sist valde jag biff med panangcurry, Kaeng Panang. Mycket god, söt och inte särskilt stark. Det stekta riset var inte uppskattat som beställdes i två varianter; med kyckling Khao Phat Kai och med krabbkött och jätteräkor, Khao Phat Pu & Kung. Det serverades som en stor kupol, säkert formade efter en skål. Tydligen inte särskilt smakrikt.

Till maten serverades både ris och risnudlar. Jag gillade risnudlarna, mer lik pasta. Tunnare än äggnudlar och glasnudlar. Otroligt tunna. Jag tror det droppat över seasoning, en fermenterad soja som är proteinrik utan massa kemiska tillsatser. Utöver det kom det in en bricka med 4 små skålar med lock innehållande olika chili, från någon sås till inlagda små tunna skivor chili.

Jonas valde kött stekt med ananas, chili, vitlök med söt basilika, Phat Prik Sapparot. Den var väldigt god och väldigt stark. Det kan bero på att han bad dem göra den stark… Eller att han valde att prova på den inlagda chilin i en av de små söta porslinsskålarna… Linda var mer måttfull och bad dem inte brassa på med styrkan. Jonas upplevde det som att de hade lite annorlunda rätter än de andra thailändska restaurangerna vi brukar gå till, Orkidé, Sala Thai, Sawadee(den första thairestaurangen jag åt på – ett alternativt julbord minns jag med Statstjänstemannaförbundets distriktstyrelse).

Anka valdes i två variationer, en var stekt ankbröst med chilipeppar, vitlök, basilikablad och grönsaker, Phat Kra-Phrao Ped, och den andra var grillat ankbröst med ingefära och honungsås, Ped Yang. Den första med friterad thaibasilika, mycket dekorativt men den smakade inte mycket. Den rätten innehöll så mycket chili att chilin var som en del av grönsakerna… Ahou!

Filed under: Restaurangbesök | Tagged: , , , , , , , | 2 Comments »

Sushibar Kirin

Posted on 2008-11-16 by Matorama

Sushibar Kirin – sushi och annat japanskt i Bromma, Stockholm.

Skönt ibland att köpa med sushi hem till fredagsmiddag och ganska gott. Sushibar Kirin är okej, dessutom brukar det gå rätt snabbt fastän det alltid är folk i kö där. Deras medelbetyg ligger på fem stjärnor på Gastrogate, maxbetyg. Så långt skulle jag inte sträcka mig.

Roligt att de har Mamma sushi. Mamma sushi är för de som vill äta sushi men inte rå fisk. På Bromma blir det vege-rullar, tofukuddar, räka och avokado. Fast här hemma skulle vi nog kalla det för Farfar sushi..! Pappa min har i all fall provat och han gillade det. Kanske gillade han mest att det var helt okej att äta sushi med händerna i stället för pinnar. Han verkade i alla fall bli bra lättad då…!! Fast han kan äta med pinnar, snabbare än mig. Pappa använder pinnarna som spett och harpunerar matbitarna med det. Riset är förstås lite knepigare.

Vi brukar köpa samma sort varje gång, Sushi Moriwaise. Det är deras största sushi och med flest sorter. Sushi Moriwase är en 15-bitars med lax, räkor, svärdfisk, pilgrimsmussla, bläckfisk, red snapper, tonfisk och rullar. Erik tog en liten men vill gärna ha en sushi med avocado.

Sushi var en gång en favoriträtt. Dock fanns det ingen annan i min omgivning som åt sushi, så det blev inte ofta. Nästan aldrig. Men sedan träffade jag Jonas och på vår första date åt vi sushi..!! Sedan dess har det blivit mycket mer sushi. Nu har jag tröttnat. Jag kom på att det nog är sashimi och alger som gäller numera. För det är riset jag tröttnar på och vid middagen slutar det med att jag bara äter fisken och all alg. Jag är helt galet förtjust i den där rullen man kan köpa på Roppongi – en rulle av alg med fyllning. Vi har dissikerat en sådan, men än har det inte blivit av att göra den hemma. Algerna ligger i sin förpackning…i en låda..

Sashimi  finns ej på menyn på Bromma, fast det borde kunna gå att beställa för finns det sushi finns det sashimi. Idag var tonfisken inte god. Synd.

Jag tycker om rå mat, som sashimi, råbiff och carpaccio. Jag tycker även om bacon rå, men vet att det inte är bra att äta den så….men gott är det… Hemma åt vi rå köttfärs med ägg och svartpeppar på hårt bröd – det var mums. Men det törs jag inte äta längre. Vem vet var köttfärsen har legat eller malts av numera…efter ICAs välkända hantering. Blä.

I brist på rå mat går halvrå mat bra typ en riktigt blodig biff eller mat som har en rå konsistens som gravad lax. Gravad lax med ingefära, koriander & lime kan jag tänka mig i de där algrullarna istället för helt rå lax…

sushibar-kirin-bromma

Filed under: Restaurangbesök | Tagged: , , , , , , , , | 2 Comments »

Forno Romano i Kista

Posted on 2008-10-02 by Matorama

Forno Romano – vedugnspizzor i Kista foodcourt.

Efter ännu en utflykt förbi Smycka igår blev det middag i Kista foodcourt. Trots att jag varit där åtskilliga gånger har jag aldrig ätit på Forno Romano. Forno Romano serverar pasta och olika vedugnspizzor. Vi äter sällan pizza ändå…

Jag valde pizza napoletana – en av de godaste sorterna med härliga saltiga sardeller och oliver. På Forno Romano dessutom med riktig mozzarella på. Plus för det och för att det var ordentligt med fina sardeller samt svarta oliver med kärnorna kvar! Den var riktig god. Men det som slår mig är att lägsta nivån på pizzor i Italien är otroligt hög. Så trots att pizzan på Forno Romano var just riktigt god – så hmmm höll den inte italiensk nivå. Lite för klen tomatsås.

Åh, vad jag längtar tillbaka till Italien..

Jonas åt indiskt från Little India, kyckling i curry med naan-bröd. Hyffsat gott, men blev inte mätt. Men min pizza var mer än nog för mig, så vi blev båda ordentligt mätta. Ganska trist ändå att inte bli mätt….på en middag…

Etiketter: , , , , , , , .

Filed under: Restaurangbesök | Tagged: , , , , , , , , | Leave a comment »

Texas hamburgare i Kista

Posted on 2008-09-19 by Matorama

Texas Longhorns hamburgare finns nu äntligen i Kista foodcourt.

Efter en utflykt till Kista bestämde vi oss för att äta middag i foodcourten. Till vår stora lycka hittade vi nu Texas hamburgare där…! Våra favoritburgare ute, annars gör vi gärna hamburgare hemma. Kista foodcourt består av runt 15 olika restauranger samlade på samma ställe i Kista centrum. Riktigt bra när man är flera och vill äta olika maträtter. Det har blivit ett par luncher där genom åren och ibland någon middag. Texas är ett välkommet bidrag. Det finns ändå tre hamburgerställen i Kista sedan tidigare – men inte med lika goda hamburgare..!! Inte ens i närheten.

Vi kalasade på deras största hamburgare The Knock out – en härlig kryddig 250-grammare med salsa, bacon, jalapenõs, cheddar och den goda peppardressingen serverad med härliga pommes frites, saltgurka och coleslaw. Mums filibabba med cheddarostsås och Texas egen sås till. Kolla hamburgermenyn!

Texas i Kista foodcourt.

När vi på akademibokhandeln tittade efter en present ville en kokbok följa med hem. Två systrars söta – 170 frestelser från the Cookbook café. Ja – helt späckad av godsaker..! Devils cake lockade Jonas medan de små jordnötsläckerheterna i knäckformar trollband mig. I kokboken finns recept på After-Eight-kakor, mintkakor, kastanjeglass med rommandel, portvinsglass, avocadoglass, pekannötpaj, krämig citronpajpolkagrischeesecake, baklava och mycket mer… Mamma mia – vad gott!

Etiketter: , , , , , , , , .

Filed under: Restaurangbesök | Tagged: , , , , , , , , | 2 Comments »

Texas Longhorn

Posted on 2008-09-14 by Matorama

Texas Longhorn vid Odenplan, Stockholm – restaurangen där man vet vad man får.

När vi är inne i stan och i närheten av Vasastan sugna på en riktig biff är Texas ett givet alternativ. Maten är alltid bra på Texas Longhorn. Köttet är inte i absolut högsta klass – men riktigt riktigt bra!

När jag beställer biffen blodig – då får jag biffen blodig med härlig mörk stekyta och ändå ljummet rå i mitten. Helt underbart! Om någon i sällskapet vill ha biffen ordentligt denomstekt – ja då får de biffen just så. Överhuvudtaget är servicen bra med trevlig personal. Det går inte att boka bord, men det löser sig ändå snabbt på plats.

Det blir oftast samma meny. Kanske trist att inte variera, men vi varierar oss annars och Texas går vi till när vi vill äta just biff med pommes frites ute.

Fredagens val var ingen undantag: New York cut striploin, dvs. biff, pommes frites, en bit majskolv samt cheddarsås och vitlökssmör. Till det finns Texas egen sås till samt jalapenoketchup. Sticky fingers barbecue sås är ett bra alternativ hemma. Det svåraste beslutet står mellan om vi ska ta 200 gram eller 300 gram biff. Jag gillar verkligen att man själv får välja hur mycket kött i gram; 200, 300 eller 400 gram. Den utsvultna kan välja Sitting Bull och mätta sig med ett helt kilo biff. Undrar hur många som beställt den, någonsin?!

Just det med valmöjligheterna gör det till en restaurang för alla köttätare. Förutom att välja typ av kött, mängd kött väljs typ av potatis; pommes frites eller bakad potatis. Sedan kan såser väljas till som extra; t.ex vitlökssmör, ostsås, guacamole, svarta bönor.

För en gångs skull åt jag majskolven som visade sig vara riktig god med vitlökssmöret på. Jag lärde mig en ny teknik att få i moig majsen utan att behöva kladda ner mig. Vanligtvis äter jag majskolv med händerna eller med två små minigalfflar instuckna i majskolsvändarna i klassisk gnagarstil, ungefär som på Kalle Ankas husvagnssemester som visas på julafton. En kille vid bordet bredvis skar snabbt och lätt bort majs från majskolven med bordskniven, längs kolven. Jag provade och det gick verkligen lätt. Bra sätt att använda på restaurangen där jag inte har någon lust att slabba. Jo om det är revbensspjäll  – då äter jag med händerna rakt av.

Innan huvudrätten serveras en liten dinner salad besttående av isbergssallad, en stor tomatskiva och en riktigt stor snedskuren tjock gurkskiva. En tämligen menlös sallad om det inte vore för den gräddiga dressing med nerklikppt gräslök i. Undrar hur de gjort den? Kan det vara grädde i?

Ibland har det hänt att det blivit entrecôte och då antingen en Ladies eller Beltbuster. Även här kan köttet väljs i gram. 

Kolla Texas Longhorns meny. Mums!

Vi vet om vi blivit känsliga, men i fredags var det så himla bullrigt där… Lite stressande faktiskt. Efter ett glas rött vin blev det lite bättre, men jag hade nog behövt ännu ett glas. Kanske har vi bara blivit gamla.

Etiketter: , , , , , , .

Filed under: Restaurangbesök | Tagged: , , , , , | Leave a comment »

Roppongi igen

Posted on 2008-08-11 by Matorama

Roppongi – vårt val av restaurang när vi vill äta sushi.

På Roppongi, Stockholm, har vi ätit många gånger genom åren – vår favorit bland japanska restauranger. Idag var det dags igen, men denna gång avhämtning. Oftast (alltid..?!) blir det Roppongi Special eftersom man får lite av varje: 10 bitar nigiri, några norimaki och en California temaki – den goda noristruten.

Men – det är nu vi kommer till det riktigt dåliga med Roppongi och kanske det enda. När man beställer Roppongi Special för avhämtning får man INTE temaki. Temakin är en läckerhet som ska ätas direkt – därför utesluter Roppongi den vid avhämtning. Vad jag tycker som kund och vad jag vill ha – det struntar Roppongi blankt i. De har bestämt att temakin inte får ingå även om jag uttryckligen vill ha den. California Temakin är det godaste i Roppongi Special. Ughhhaa!

Temaki

Idag beställde vi varsin temaki vid sidan om och påstod att vi bodde alldeles bredvid.. Hmmm… Roppongis vägran att låta oss beställa temaki vid avhämtning lockar fram det sämsta i mig. Vi avnjöt sedan de smarriga strutarna i bilen. Mmmm…fast med en liten bitter bismak av lögn…

Californa temaki – det ska vi prova att göra hemma istället.

Återigen glömde vi säga till att vi inte vill ha sushin med makrill, sill, ansjovis eller vad det nu är.

Roppongi special UTAN temaki.

Just det att förvägras beställa det man vill ha och som finns i köket för att restaurangen tar sig rätten att bestämma åt mig är irriterande. Det är som när vi går ut och äter och en i sällskapet inte vill ha köttet blodigt, inte ens rosa utan helt genomstekt – utan ett spår av liv. Samma sak. En del restauranger vill helt enkelt inte servera rätten. Om nu en i sällskapet vill ha den rätten med köttet genomstekt, torrt, livlöst med de goda tillbehören fullt medveten om att köttet inte kommer till sin rätt i det tillståndet ser jag inga som helst problem i att servera det så – efter kundens uttryckliga önskemål. Snobberi är vad det är!

Kanske vi andra som vill ha köttet blodigt och nästan levande fortsättningsvis ska välja att äta någon annanstans där även den i sällskapet som vill kalasa på genomstekt kött också kan få avnjuta middagen tillsamman med oss. Jag anser inte att man ska behöva gå in i argumentation för att få det som man vill ha det.

Etiketter: , , , , , , , .

Filed under: Restaurangbesök | Tagged: , , , , , , , | 1 Comment »

Kyrkbyns kök & matsal

Posted on 2008-08-02 by Matorama

Kyrkbyns kök & matsal – gourmetmat i Luleå.

Kyrkbyns kök & matsal ligger strax utanför centrala Luleå i Gammelstaden – ett av våra vackra världsarv. Restaurangen rekomenderas av White guide som är Sveriges största restaurangguide. Förutom matsalen finns finns en uteservering samt vinkällare.

Under vår sista semesterkväll i Luleå valde vi att gå ut och äta en god middag tillsammans. Vi fick tips om denna restaurang av morbror Tommy. När vi på menyn såg att de angav temperaturen på köttet började vi ana att det kunde vara riktigt bra. Vi satt inne i matsalen då solen inte värmde så sent. Matsalen var ljus och modernt inredd. Det röda träinslaget knöt matsalen till Gammelstaden som är byggd av mest röda små söta trähus.

Servicen var mycket god, maten vackert arrangerad och delikat om än i något för små portioner. Menyn var inte stor – men lockande. Det fanns avsmakningsmenyer med olika antal rätter(6, 9, 12), samt 5 förrätter, 5 varmrätter varav 2 fisk och 3 kött och 4 efterrrätter.

Vi avrundade med jordgubbar och grädde i den fina stugan mysigt belägen vid både skog och sjö.

Förrätter
♦ Kalvcarpaccio serveras med ljummen ankleverterrine från Alain Rougie, äppelmos samt svartpepparglaserad ananas och granatäppelviniagrette smaksatt med basilika

♦ Luftig blåmussel- och citrongrässoppa serveras med kamchatkaravioli samt en kronärtskocks- och sugarsnapsgegga

Huvudrätter

♦ Lättrökt odlad fjällröding serveras med grillad Karl-Johansvamprisini, vild sparris, rybsoljade sagogryn samt ett lime och ingefärsskum

♦ Grillad dilammsadel serveras med långsjuden sommarsvamp, vinägersyrad vårlöksterrine, samt tryffeljuice och riven färsk sommartryffel

♦ 50ºc tempererad ungkalvrygg med sommargröt på färska murklor från Piteälven, silverlöksmör, kalvbräss samt en syrlig kalvmärgsky

Kalvcarpaccion serverades på en stor kakelplatta med själva carpaccion placerad i mitten med de goda tillbehören runt. Ankleverterrinen var ljuvlig, äppelmoset mycket gott. Ananas med smak av svartpeppar var gott med lite styrka i eftersmaken. Peppar tillsammans med frukt & bär kan bli riktigt gott.
 

Blåmussel- och citrongrässoppa var god och på gränsen till för salt, men god till raviolin med kamchatkaraviolikrabba i och med den sötare geggan på sugarsnaps. Dock saknades en till ravioli..

Den ena förrätten - kalvcarpaccio.

Ungkalvsryggen var mör och fin med två tjocka bitar. Murklorna var blandade med något och var mycket goda. Jag hade gärna fått mer av det. Kalvbrässet var knapprigt gott ungefär som olivstekta brödsmulor och låg intill köttbitarna. Skyn smakrik men något snålt tilltagen. Som dekoration var det en halv liten lätt grillad minizucchini och en späd lätt kokt rödbeta. Allt vackert arrangerat på ett stort vit fyrkantigt fat.

Den lättrökta fjällrödingen var god och särskilt lime- och ingefärsskummet var uppskattat.

Dilammsadelns var god. Den svarta sommartryffeln togs in till bordet och revs på ett pyttelitet rivjärn i samband med serveringen – kul!

De tre huvudrätterna vi åt på Kyrkbyns kök & matsal i Gammelstaden, Luleå.

För övrigt:
Rybsolja hade vi tidigare inte hört talas om. Rybs är en oljeväxt med gula blommor, släkt med raps. Det är fröna som innehåller oljan. Oljan är gul som rapsoljan med samma användningsområden samt mild i smaken. Rybs odlas annars inte ovanför Uppsala utan mest i Mälardalen, men just i Avan går det bra. Rybsolja innehåller rikligt med omega-6 och omega-3 essentiella fettsyrorna. På restaurangen serverad som olivolja.

Kamchatka – en halvö i Ryssland som havskräftor och krabba kan komma i från.

Etiketter: , , , , , , .

Filed under: Restaurangbesök | Tagged: , , , , , , | Leave a comment »

Roppongi

Posted on 2008-07-03 by Matorama

Roppongi – vårt val av restaurang när vi vill äta sushi.

På Roppongi har vi ätit många gånger genom åren – vår favorit blanda japanska restauranger. Igår var det dags för ett nytt besök, mysigt men kort. Oftast har det blivit Roppongi Special så att man får lite av varje; 10 bitar nigiri, 2 norimaki och en temaki – den goda noristruten. Nigiris var med lax, tonfisk, smörfisk, jätteräka, kammussla, red snapper, makrill, svärdfisk, squid och en med rom inlindad i nori (sjögräs). Den med makrill som smakar sill gillar vi inte.

Även gyozan är mycket god och något vi pratat om att göra hemma, men sedan glömt bort. Ångkokt eller friterad.. Mums.

Vi är särskilt förtjusta i deras temaki, en sorts strut av nori, sjögräs, med god saftig fyllning. Vi undersökte den väl igår medan vi åt – så att vi kan göra den själva snart, mycket snart. 

Innehåll terimakin: 1 algark nori, bladsallad som foder i noristruten, gurka i mycket tunna strimlor (5-6 st), rättika (?) i mycket tunna strimlor (5-6 st) , avocado i små bitar, 1 crabfish, en bit söt japansk omelett (Tamagoyaki),  majonäs – kanske en matsked.

Det skulle nog kunna bli gott att fylla en noristrut med ingefärsgravad lax kryddad med koriander & lime, salladsblad, avocado, gurkstavar, salladslök.. Kanske toppa med wasabikräm av wasabi och creme fraiche. Jag skulle kunna tänka mig att lägga in ingefära som skulle kunna serveras till vanlig snabbgravad ugnsstekt lax.

Kolla in sushi-kartan – sushi-sajt där man kan läsa andras recensioner av sushiställen på valfri ort eller efter klick på kartan. Bra sorteringsmöjligheter genom sortering alfabetiskt eller på bäst betyg. Man kan recensera själv och de recensionerna kommer sedan att även synas på en egen personlig karta. Jag provade att sortera på bästa betyg i Stockholm och två av dem med toppbetyg var: Hav Restaurang & Catering och Room Sushi. Det speciella med Hav Restaurang & Catering är att de har någon sorts sushiband (kaytenband) runt sushikocken där sushi-bitar åker runt på färgkodade tallrikar – så kan man enkelt välja vilka sushi man vill ha.

Etiketter: , , , , , , .

Filed under: Restaurangbesök | Tagged: , , , , , , , , | 2 Comments »

Fondueboden

Posted on 2008-04-28 by Matorama

Fonduboden – restaurang i Vasastan med fondue av olika slag på menyn.

Idag var vi på vårat första restaurangbesök på Fondueboden. Vi hade bjudit ut pappa som en födelsedagspresent. Pappa gillar mat och gärna att få prova på nya maträtter. Fondue var inget nytt, men det var länge sedan han bilade runt i Europa och åt fondue i Österrike. Så jag tänkte att det skulle bli uppskattat. Det hade dock varit ännu bättre om restaurangen legat på Södermalm. Jepp – han är söderkis.

Fondueboden är en enkel och mysig kvarterskrog där grannarna verkar stanna till för att ta en öl i bardelen. Matsalen är inredd i mörkt trä – rustik och mysig. Menyn är minimal eller rättare sagt nischad på fonduer av olika slag. Vi valde köttfonduen som bestod av en kraftig saltig och god köttbuljong serverad med oxfilé, fläskfilé, broccoli, blomkål, champinjoner och tomater att doppa. Som tillbehör serverades fem goda såser: aioli, chilibearnaise, wasabisås, tamarindsås samt en sås på fetaost och soltorkade tomater. Vi valde pommes frites, vilka var riktigt mumsiga och otroligt långa. Grönsakerna drog verkligen åt sig av köttbuljongen och blev jättegoda. Tyckte först att det vara lite trist med broccoli och blomkål, vilket visade sig vara hur gott som helst.

Servicen var toppen med glad personal. Det var bara säga till om mer pommes frites eller sås och de till och med frågade om vi ville ha mer av något.

Trots att vi var mätta provade vi deras efterrättsfondue: tobleronefondue med jordgubbar, ananas, melon, banan, maränger och marshmallows att doppa serverat med vaniljglass. Jam jam.

Vi var alla mycket nöjda! Jag tror att pappa inom kort kommer laga fondue hemma.

Vi får se vilken fondue vi äter där nästa gång – för en nästa gång blir det absolut!

tobleronefonduepafondueboden

Filed under: Restaurangbesök | Tagged: , , , , , , , | Leave a comment »

Restaurangen restaurangen

Posted on 2008-01-06 by Matorama

I julklapp fick den minsta gourmeten i vår familj en händelsedag i form av en trestegsraket av oss, farmor & farfar och Kia. Vi återkommer strax till Kia, farmors lilla ”vovve”. Tyvärr kunde farmor & farfar inte följa med. Dagen började på Centralbadet med ett lugnt bad. Därefter såg vi filmen Guldkompassen tillsammans – en välgjord film med vackra miljöer och läckra manicker. Huvudrollsinnehavaren är den tolvåriga flickan Lyra som lever i en parallellvärld där människors själar lever i form av djur som följer människor överallt. De kallas daimoner. Du och din daimon är ett, allt som drabbar dig drabbar din själ, den smärta du känner upplever även din daimon. Vi förstod snabbt att Kia inte alls är en vovve utan farmors daimon..! Farfar verkar ha flera osynliga daimons, som han kallar Personalen.

Finalen på dagen var restaurangbesöket på Restaurangen, en av våra absoluta favoriter. Konceptet handlar om smaker och som gäst väljer man rätt efter smak för rätterna är just döpta till en smak. Man kan välja mellan tre, fem eller sju smaker. Alla smaker är i någorlunda samma storlek, där tre stycken motsvarar en huvudrätt, fem är som förrätt samt huvudrätt, och sju smaker som en trerättersmeny.

Vi valde fem rätter var, men jag hade nog behövt 2-3 rätter till för att bli mätt och J uppgav att i alla fall 5 rätter till…kanske 10? Rätterna är för små, men delikata. Varje smak är en fröjd för ögat, vacker i sig och vackert och finurligt serverad. Servicen är hög – personalen är uppmärksamma och vänliga.

Vi började med något gott att dricka och blev rekommenderade två drinkar som visade sig var otroligt goda. Ett stort plus för att det finns spännande alkoholfria drinkar!!

Fördrinkar
Passionsfrukt – ”Royale” champagne

Vattenmelon – Vattenmelon, citron

Lättöl

***

Meny 1

Pepparrot – ”Tartar” fjordlax, äpple, senap

Ingefära – ”Paté de Campagne” anklever, fikon

Kapris – ”Råbiff” oxrygg, betor

Svartpeppar – ”Bourguignon” oxkind, selleri
Brie – ”Fritters” hjortron

***

Meny 2

Pepparrot – ”Tartar” fjordlax, äpple, senap

Kapris – ”Råbiff” oxrygg, betor

Soja – ”Dim Sum” räkor, citrongräs

Dragon – ”Moules Frites” crudités

Brie – ”Fritters” hjortron

***

Meny 3

Citron – ”Strut” löjrom, blomkål, gräslök

Soja – ”Dim Sum” räkor, citrongräs

BBQ – ”Korean Bento” ribs, kimchi

Chili – ”Jambalaya” skaldjur, kyckling, chorizo

Kaffe – ”Semifreddo” körsbär

***

Kommentarer till menyerna:

Meny 1 – Pepparrot serverades i ett stort martiniglas på en liten assiett och bestod av små bitar av rå lax, äpple med senapssås med små senapskorn toppad med råriven färsk pepparrot. Smaken var frisk och pepprig. Ingefära var en liten portion där ingefära var i cumberlandsåsen som var ganska stark och mycket fräsch och god. Anklever är den enda lever som jag äter och därtill med nöje. Kapris var en ny variant av råbiff bestående av carpaccio lindad runt kapriskräm(?) med annars klassiska tillbehör. Ja, det kan inte bli fel. Gott med minibetor både röd och gul. Svartpeppar var mitt mest vågade val – oxkind. Brukar annars bli äcklad när jag läst om det, trots att det står att det ska vara delikat. Det var delikat..! Oerhört mört och fint. Smaken serverade i en liten liten kastrull med selleri, ”grytsås” och små lökar och minikrutonger. Glassen/sorbeten till Brie tål att omnämnas mer – otroligt god och något att försöka göra själva. Glassmeten måste ha silats för den var alldeles slät och fin.

Meny 2 – Jag är hungrig! Hälsningar J…

Meny 3 – Citron var favoriten förutom desserten bland smakerna. Två små härliga strutar i vårrulledeg som kan ätas som en glass eller med en gaffel och gröpa ur. Vi hittade receptet i kokboken Smak – så det ska vi prova. Soja serverad i en bambuinsats med pinnarna fastsatta i locket – coolt. BBQ serverad i en större svart låda med låga kanter som öppnades först vid bordet. Däri fanns 2 små benfria spjäll, wasabikryddat ris, sojabönscreme, kimchi och en stark barbecuesås. Chili var lite väl stark så byte över bordet gjordes mot Dragon – vars sås var så god att den kunde drickas. Efterrätten Kaffe var uppskattad, serverad i just en större kaffekopp med härligt skum av grädde(?) och därunder en härligt mörk körsbärssorbet med hela fina körsbär och i botten semifreddon. Menyn inleddes med vattenmelondrinken och avslutades med en ny.

 

restaurangen

Filed under: Restaurangbesök | Tagged: , , , , , , | 1 Comment »

Texas Burger Co. i Kungshallen

Posted on 2007-08-07 by Matorama

Texas Burger Co. i Kungshallen – schyssta hamburgare mitt i Stockholm.

När vi är på stan för helgshopping brukar vi passa på att äta lunch på Texas, längst upp i Kungshallen. Se meny. De har helt suveräna hamburgare med goda pommes frites och såser. Favorit är ”The Knock Out”, en något hetare hamburgare på hela 250 g, som serveras med jalapeños, bacon, salsa, cheddarost och en jättegod peppardressing samt naturligtvis krispiga stora pommes frites, coleslaw och saltgurka. Till det brukar vi beställa den varma cheddarsåsen som är mums filibabba. Går också hur bra som helst att välja bort hamburgerbrödet och få mer sallad.

Men sist vi var där – i helgen – var det jumbo. Jag hoppas det var sommarpersonal..!! Pommes fritten var trött, inte alls krispig, nästan lite blöt… Cheddarsåsen var bra först, men sedan klumpade den ihop sig.. Konstigt!

Så nästa gång blir det att äta vid Östermalmstorg.

För övrigt äter vi ibland middag på Texas Longhorn i Vasastan, oftast en härlig köttbit med pommes frites och kryddsmör.

Filed under: Restaurangbesök | Tagged: , , , , , , , , , , | 1 Comment »

« Föregående sida