Julen 2013

Posted on 2013-12-24 by Matorama

Firade julen hemma hos brorsan med familj. Pappa var med på julafton förstås och i år kom Linda med familj först på juldagen. Kanske hade vi finaste julgranen någonsin. Kvällen innan handlade vi det sista, julgranen och sedan fixade vi revbensspjäll och knäck. Innan julbordet blev det Kalle Anka som vanligt och eftermaten julklappsutdelning, fika med pepparkakor, knäck och Irish coffe. På juldagen blev det som julafton igen med julbord, julklappar och på kvällen sällskapsspel.

Jul

På julbordet dukade vi upp:
Dopp i grytan
Löksill
Ansjovissill
Vitlökssill
Senapssill
Kokt potatis
Gravad lax
Kallrökt lax
Ägghalvor med rom
Ägghalvor med räkor
Julskinka
Kalvsylta
Pappas hemkokta grisfötter
CognacsmedvurstJulkulor
Köttbullar
Stekt prinskorv
Revebensspjäll
Janssons frestelse
Senap
Rödbetor
Edamer
Port Salut
Västerbotten
Vörtbröd
Kavring
Julknäcke
Rutknäcke
Julmust
Öl
Läsk

 

Filed under: Allmänt, Jul | Tagged: , , , , , , , , | Leave a comment »

Grönkålsrisotto

Posted on 2013-12-18 by Matorama

Grönkålsrisotto – krämig gräddig risotto med grönkål.

Risotto är en helt underbar rätt som går att variera i det oändliga och här blev jag inspirerad av den härliga grönkålen som hör julen till. Kan serveras med knaperstekt baconströssel över eller hasselnötsströssel. Jag har kommit på att mina risotto oftast blir gröna såsom med blandade gröna grönsaker, sparris, bondbönor, zucchini eller vanlig med en stor klick pesto på.

2 portioner

Ingredienser
0,5 st gul lök, finhackad
1 st vitlöksklyftor, finhackade
1-2 msk olivolja, jungfruolja
2 dl ris, arborio eller avorio
1 dl torrt vitt vin (matlagningsvin funkar)
1 st buljongtärning(grönsaks- eller kyckling)
5-6 dl vatten, kokande
200 g grönkål
0,5-1 dl vispgrädde
1 dl parmesan, riven (ca 50g/dl)
1 klick smör
salt & peppar

Beskrivning
Värm upp olivolja i en stor stekpanna. Låt gul lök och vitlök sjuda mjukt på låg värme i 5-10 minuter – ju längre desto godare. Får ej ta färg!

Koka upp vatten i en kastrull. Doppa ner grönkålen någon minut eller två och lyft upp och låt rinna av i durkslag. Hacka sedan. Använd avkoksvattnet som buljong

Höj värmen något, vänd ner riset, blanda och låt vara där under omrörning i 1-2 minuter så att riset får en blank yta.

Tillsätt vinet. Sänk värmen och låt vinet koka in i riset. Smula ner buljongtärningen och tillsätt någon deciliter vatten åt gången och låt det sakta sjuda in innan mer tillsätts. Totalt brukar det sjuda i cirka 20 minuter och under den tiden får man fylla på med vatten ungefär var tredje minut samtidigt som man rör om i riset. Riset ska tycker jag ha en liten fast kärna när det är färdigt, om det är helt genomkokt kan det bli grötkänsla över det.

När riset är klart tillsätts grädden och risotton får sjuda ytterligare en minut. Krama ur grönkålen och blanda i risotton och låt bli varmt. Ta av risotton från värmen. Rör i parmesan & en klick smör. Nu ska risotton vara krämig. Smaka av sältan och peppra.

Andra recept på eller med risotto: blomkålsrisotto med smörbrunne & baconfras, grundrecept på risotto, grönskande risotto, risotto alla Milanese med tryffel & bräckt prosciutto, risotto med zucchini och färska bondbönor, savojkålsrisotto, skinkinlindade risottoknyten, sparrisrisotto.

Filed under: Italienskt, Risrätter | Tagged: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Leave a comment »

Lucia

Posted on 2013-12-13 by Matorama

Luciatåg

Glögg, lussekatter och pepparkakor hör Lucia till. Om jag inte haft gasugn hade jag bakat inför Lucia, då jag älskar lussekatter och särskilt saffransgalette! Annars tycker jag allt med saffran passar fint under December.

På Arkitektur- & Designcentrum kan den årliga pepparkakshusutställningen beskådas fram till 5:e januari. I år är temat framtidsformer. 60 spänn i entré och fri entré på fredagar mellan 16-18. Jag älskar att baka pepparkakor i alla dess former och samlar på formar. Härom året bakade en väninna jättefina i form av kläder och skor som hon skurit ut själv. Här kommer jag att shoppa fler formar senare: Roligare bakning och på Formina.

Filed under: Jul | Tagged: , , , , | Leave a comment »

Vackra päron

Posted on 2013-12-13 by Matorama

Päron

Så vackra päron när de är skurna så där lite hårt. Lite Törnrosakänsla & så ska jag skala dem nästa gång jag kokar rubinpäron. De här päronen på bilden är glöggkokta päron serverade med valnötter & stiltonost med lite honung ringlad över dem, ur ELLE Mat & Vin. Säkert mums filibabba!

Filed under: Allmänt, Desserter | Tagged: , , , , , , , , , , | Leave a comment »

Citronsocker

Posted on 2013-12-05 by Matorama

Citronsocker – sockerbitar som gnidits mot citronskal.

Om du använder urkramad citronsaft, så kasta inte bort skalet. Tag några sockerbitar och riv dem mot skalet tills de fått det fula i skalet. Förvara sedan citronsockret i en glasburk, mörkt. Använd i puddingar, soppor, sockerkaka m.m.

På samma sätt kan apelsinsocker och limesocker göras.

 

Filed under: Kryddor | Tagged: , , , , , , , | Leave a comment »

Blodpudding ätbart igen

Posted on 2013-11-22 by Matorama

Mötte upp Linda för en helhelg med familjen och åkte förbi henne och åt lunch först. Hon frågade om jag åt blodpudding, vilket jag inte gör. Jag har inte smakat det sedan det serverades hemma hos Ina för många många år sedan och var en rätt som var mycket svår att äta i skolan. Som tur var serverades det inte blodpudding hemma vad jag kan minnas. Pappa kallade det radhusbiff. Men blodpudding är både nyttigt med mycket järn, billigt samt snabbmat, så jag beslöt mig för att prova igen. Linda stekte på tunna skivor så de blev lite knapriga och serverade bacon och lingonsylt till samt apelsinjuice att dricka.

Jag provsmakade skeptiskt. Inte äckligt. Tog en till liten bit. Fortfarande inte äckligt, ok konsistens. Ännu en tugga. Ganska ok. Åt lite mer. Ganska gott. Åt upp allt på tallriken. Tog mer.

Helt otroligt, jag kan äta blodpudding igen och det är nästan gott. Ja helt ok och något jag ska prova att äta hemma. Lite pepparkakssmak över det hela och skulle vara gott med mjölk till, men det är just mjölk som ska undvikas till blodpudding. Kalciumet i mjölken hindrar upptaget av järn medan c-vitaminet i apelsinjuicen främjar upptaget.

Blodpudding är klassisk medeltida svensk husmanskost på grisblod och innehåller bland annat sirap, kryddpeppar, nejlika, mejram, svagdricka. En liknande rätt är blodkorven. Blodpudding var en vanlig rätt under 1940-talets krisår.

Likande rätter på blod finns runt om i världen som blodpudding men oftare som en slags blodkorv. Det som skiljer åt är från vilket djur blodet används, kryddning och tillbehör.

 

Filed under: Allmänt | Tagged: , , | Leave a comment »

Nordiska museet

Posted on 2013-11-21 by Matorama

Nordiska museet – museum som skildrar svenska traditioner och trender från 1520 och framåt, beläget på lejonslätten på Djurgården.

Jag och Katarina hade en underbar heldag med besök på Nordiska museet och ABBA-museet som mysigt avrundades med en en härlig buffé på Kinamuren.

Nordiska museet

Nordiska grundades av språkforskaren och kulturhistorikern Artur Hazelius och öppnade 1873. Nuvarande byggnad började byggas 1888 och stod klar 1907. Planen var att den skulle blivit fyra gånger så stort, men ekonomin tröt. Nordiska är Sveriges största kulturhistoriska museum. Nordiska är öppet varje dag och har en restaurang som serverar husmanskost. Precis när man kommer in möts man av en gigantisk ekstaty av Gustav Vasa. Årligen har de en chokladfestival i oktober. Jag glömmer bort den varje höst.

Smyckeutställningen

Jag var sugen på deras tillfälliga smyckeutställning men också av att återse utställningen folkhemslägenheten som vi knappt hann titta i när vi var där senast med Djurgårdsjakten. Smyckeutställningen var fantastisk, med enkla träsmycken till kungasmycken från 1500-talet fram till nu. Utställningen innehöll 1000 smycken ur Nordiskas samling på runt 10 000.

modets makt

Jag önskar att utställningen om mode, Modets makt, var större då den är löjligt liten och dessutom trist. Blev dock sugen på den där koftan och önskar att jag kunde virka bättra.

folkhemslägenheten

Folkhemslägenheten är en typisk 2-rums lägenhet från 1940-talets som byggts upp inne i museet. Då byggdes det funktionellt och Katarina sa något om att tänk om det var min och vi skämtade om att jag skulle stanna och flytta in. Men helt seriöst skulle det vara en drömlägenhet. Praktiskt planlösning, balkong, lagom stort vardagsrum, lite stor hall och ett helt fantastiskt kök. Det enda som saknades var en klädkammare, men dock fanns inbyggda garderober i sovrummet. Köket hade de där snedställda skåpen med dragdörrar som är en makalös designdetalj. Helena har sådana skåp i sin lägenhet i Edsbyn. Jag hade dragdörrar i min första lya, och det var fan riktigt praktiskt. I köket så fanns också husgeråd i lådor och skåp samt burkar och matkartonger i skåpen.

dukade bord

Utställningarna Dukade bord och Möblerade rum bjöd på härliga nostalgitrippar. Utställningen Dukade bord sägs vara den äldsta utställningen som visas i Sverige och öppnade 1955. Den berättar om mat, dryck, seder och bruk kopplat till måltider från 1500-talet fram till 50-talet. Nostalgitrippen bestod mest i igenkännandet av porslin och jag gillade 1900-tals delen mest. Blev hungrig att se dukningarna och det hade varit en rolig idé om restaurangen serverade mat som denna samt fika.

Jag är riktigt förtjust i porslin och design och kanske därför tilltalades jag inte av 15oo-talet då dessa bestod av enklare material såsom trädiskar att äta på, enkla kärl av trä, tenn och lergods samt att det var helt ok att käka med fingrarna eller helt enkelt ta med sig en egen kniv. Men enkelheten gällde ej maten och en fin middag bestod av många rätter med kött både från fågel fisk och vilt samt korvar och pastejer. Utöver det serverades rotfrukter i form av mos, soppor, lagrade ostar, frukt och sötsaker av olika slag.

1600-talet däremot speglar stormaktstid med damastdukar med bibliska motiv och servetter samt en stor svan på bordet som mat och skåderätt då den dolde en stek inuti. Måltiden delades in i anrättningar där 1:a anrättningen bestod av soppa, fisk, kött, pastej och tårta, 2:a bestod av liknande rättare av dyrare råvaror och 3:e bestod av ett konfektbord.

Först på 1900-talet kom intresset för designade serviser, glas och husgeråd. Osthyveln som nu är en självklarhet i varje hem kom först på 1920-talet likaså druvsaxen som nu mest återfinns i second hand affärer som en kul grej. Kaffekalaset blev vid sekelskiftet ett alternativ till middagsbjudningen och en mer informell umgängesform där det bjöds på vetebröd, sockerkaka och småkakor. Vilket får mig att tänka på ett annat husgeråd som försvunnit, sockertången. Mitt favoritporslin kommer från Rörstrand, den klassiska 30-tals servisen Swedish Grace som jag ännu ej har komplett men också den vackra Blå Eld från 50-talet. Jag tycker de är rätt lika, den ena med relief i veteaxmönster och den andra i fiskben som mer påminner om spannmålsax. I den senare har jag bara en tekopp med ett fat i en otrlight vacker mörkröd färg för lyxfrukost.

möblerade rum

Möblerade rum bjöd även den på en nostalgitripp och visar rum från 1870 och framåt. Jag gillade den jättemycket. I ett av rummen var det snarlika möbler som jag fått av Olga, riktigt mörka möbler från 30-talet och i ett annat mer den stilen jag gillar dvs 50 till 60-tal med stringhyllor och läckra lampor. Men jag gillar också de där låga myssofforna, men nja lite låga..men samma stuk som sofforna nu fast de är något högre och inte lika mjuka att sjunka ner i. Fullkomligt älskar schäslongdelen, men så har jag alltid haft en förkärlek för divaner.

Vi kunde strövat runt där längre, men ABBA-museet väntade.

Bilder från Nordiska museet.

Filed under: Allmänt, Blandat | Tagged: , , , , , , , , | Leave a comment »

Kinamuren

Posted on 2013-11-21 by Matorama

Kinamuren – asiatisk restaurang med mat från alla Asiens hörn i form av bufféer, belägen i Odenplan.

Trevlig asiatisk restaurang jag missat med en välfylld och prisvärd buffé med rätter från olika delar av Asien. De har både lunchbuffé och kvällsbuffé samt à la carte meny för den som föredrar det. Något för alla. Det är lite av lunchhak över det eftersom man delar bord, då borden sitter intill varandra som ett långbord – men det är mysigt.

Jag och Katarina hade en underbar heldag med start på Nordiska museet sedan mumsade vi korv och fortsatte till ABBA-museet. Vilken nostalgitripp!! Härligt. Katarina som är ett par år äldre än mig mindes ju mer och det var jättekul då hon kunde berätta en hel del för mig och kände igen mer. När jag stod på dagis och mimade i hopprep till ABBA hade de redan gett ut ett par skivor. Mest minns jag den med helikoptern på som fanns på dagis och LPn med Waterloo som var den enda skivan med dem som vi hade hemma.

Vi avrundade kvällen på Kinamuren där Katarina generöst bjöd på middag. Det var en härlig buffé i 4 delar: varm, sushi, mongolisk barbeque och efterrättsdel. Vi kastade oss utsvultna över den varma där det finns nudlar, goda revbensspjäll, kycklinggrytor, kycklingspett, vårrullar, anka, någon mumsig japansk gryta och sedan diverse friterat som räkor, kyckling, fläsk. Jag älskar friterat i alla former. Allt var så himla gott utom risbollarna och så gott att vi tog om. Nja ankan var lite seg men smaken var god. Och jag älskar ju anka, särskilt ankbröst med lite röksalt till apelsinsås.

Sedan var jag över på sushibuffén och tog ett par bitar. Jag gillar rå fisk, egentligen föredrar jag sashimi före sushi. Sushi var länge en favorit så jag tror jag föråt mig eller så var det den där dåligt gjorda sushin i Luleå som hav mig avsmak ett tag. Det fanns också misosoppa – mums! Bredvid stod en skål med något som såg ut som te och inte passade in mellan sopporna. Men det var alger. Jag tog i ett par teskedar och wow när jag vid bordet rörde i soppan hade de där torkade algerna svällt och var stora, gröna och fina. Fascinerande – sådana ska jag köpa senare. Alger är mums filibabba! Vi var alldeles för mätta för att ge oss på den mongoliska buffén även om jag lite kunde rå för att det vattnades i munnen när jag såg den råa tonfisken. Men hmm..jag är inte så förtjust i tillagad ändå och mongolisk buffé handlar om att välja det man vill ha av kött, fiska skaldjur, nudlar och sås och sen ge det till kocken som brassar på det inför ögonen på en. Jag hade nästan glömt bort mongolisk buffé. Åt det ett par gånger med god aptit för många års sedan vid Östermalmstorg och bjöd med pappa och brorsan vi ett tillfälle.

Katarina hade startat på efterrättsbuffén så jag var ordentligt suktad och trots att jag var mätt och säkert Katarina med, så gav vi oss på den. Plus för att det fanns lite godis på den förutom friterade banan, ett gäng glassorter, konserverad frukt.

Asiatisk bufféSushi bufféMongolisk bbqEfterrättsbuffé
Bilder från Kinamuren.

Andra inlägg om restaurangbesök: Restaurangbesök.

Filed under: Asiatiskt, Restaurangbesök | Tagged: , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 1 Comment »

Vetotto med vitlöksfräst romansallad

Posted on 2013-11-08 by Matorama

Vetotto med vitlöksfräst romansallad – matvete i risottostuk med parmesan och en smakrik grön romansallad som frästs i vitlökssmakande olivolja och rörts i.

Vetotto äts som risotto som en egen rätt, men kan också serveras som tillbehör till kött. Här är en enkel variation på vetotto. Jag älskar fräst sallad såväl romansallad, som isbergssallad och lollo rosso. Jag äter den gärna till polenta, till spaghetti och i risotto. Så varför inte blanda i den i en vetotto ockå. Blev mums filibabba så klart.

Kokt matvete är gott och tuggigt. Här har jag använt Emmervete.

ca 2 portioner

Ingredienser
2,5-3 dl matvete
3 dl vatten
1 krm salt
olivolja
1 dl parmesan, riven
salt & svartpeppar

2-3 st stora vitlöksklyftor, skalade och krossade
ett par matskedar olivolja att steka i
1 huvud romansallad, grovt strimlad

Beskrivning
Följ beskrivningen på matvetepaketet. För den sorten jag använder kokas vattnet upp med salt, matvetet tillsätts och får koka på svag värme under lock 12-15 minuter. Kastrullen dras sedan åt sidan så att matvetet får dra i 5 minuter utan lock.

Värm upp en stekpanna med  olivolja. Lägg i vitlöken och rör om så att oljan får smak. Vitlöken får ej brännas, då blir den bitter. Lägg i den strimlade romansalladen, salta lite, fräs och rör om i cirka 30 sekunder eller mer.

Rör i parmesan i kastrullen med vetet. Rör i den frästa salladen och oljan den fräst i. Smaka av med salt och peppar. Klart!

Filed under: Grynrätter, Mjöl & Gryn, Veterätter | Tagged: , , , , , , , , , , , | 1 Comment »

Gryn

Posted on 2013-11-04 by Matorama

Gryn – alla dessa olika gryn. De flesta om inte alla är alternativ till ris, potatis och pasta. En del är sädesslag, andra frön eller örter.

VETE
Matvete
Hela sädeskorn av vete, där en liten del av det yttre skalet tagits bort men där grodden lämnats kvar.  Innehåller alltså mer näring än mer behandlade veteprodukter, som till exempel couscous. Passar bra användas i stället för ris, potatis och pasta. Kort koktid. Innehåller gluten. Gott, matigt tillbehör. Servera varmt i stället för ris eller bulgur. Koka, spola av med kallt vatten och använd i sallader.

Dinkel eller speltvete
Hela kornen av det gamla sädesslaget dinkel/spelt. Innehåller mer protein och fibrer än vanligt vete. Dinkel är en släkting till vete och odlades redan på stenåldern i Sverige. Odlas numera ekologiskt på Gotland, där den tidigare kallades gammelvete eller sandvete. Gott, matigt tillbehör. Använd som ris eller bulgur. Koka, spola av med kallt vatten och använd i sallader. Dinkel finns som mjöl, gryn, flingor och helkorn. Även enkorns- och emmer­vete kallas ibland för spelt.

Emmervete
Emmervete, även bl.a. kallat tvåkornsvete, tjockvete och engelskt vete är en art i familj gräs. Det är ett torrmarks­vete, det mest storvuxna av alla vetearter, Emmervete tillhör våra allra äldsta vetesorter. Odlades i Främre Orienten och de tidiga medelhavskulturerna redan 6 000 f.Kr. Förekom på stenåldern i Sverige. Det anses härstamma från Abessinien (Etiopien) och var ett viktigt sädesslag i det tidiga åkerbrukets Europa. Odlas fortfarande lokalt i sydöstra Europa och i Ukraina. Emmervete har korsats med vild gräsart och utgör grunden för vidareförädlingar till dagens vetesorter. Arten är närbesläktat med durumvete. Emmervete används till mjöl och som matvete.

Vild emmervete (T. dicoccoides) användes som föda redan 17 000 år f.Kr. visar fynd gjorda i Israel. Kornen samlades in som ett tillskott i kosten.

Kamutvete
Hela kornen av det gamla egyptiska sädesslaget kamut och odlades längs Nilen, Eufrat och Tigris. Kamut är ett gammalt egyptiskt ord för vete – ”Soul of the Earth”. Innehåller mer protein och mineraler än vanligt vete och är något större. Kornet har en lätt söt och nötaktig smak med en lite krispig känsla och tuggmotstånd.

Bulgur
Bulgur är vete där hela vetekornet fått ligga i blöt, sedan kokats, torkats och krossats. Serveras varmt som ris eller couscous, även gott kallt i sallader. Innehåller mer fibrer och näringsämnen än couscous eftersom hela vetekornet används. Finkrossad bulgur behöver bara ligga och dra i hett vatten precis som couscous. Även som fullkorn. Bulgur kommer ursprungligen från främre Asien och mellanöstern.

Couscous
Små gryn gjorda av durumvete. Durumvete är ett mycket proteinrikt vete med hög glutenhalt. Nordafrikansk basråvara och även namnet på de gryträtter där grynen ingår. Mycket snabblagat, fluffigt med god, lite nötig smak. Couscousgrynen behöver inte koka utan det räcker med att slå hett vatten över dem och låta stå i cirka 5 minuter. Använd som tillbehör i stället för potatis eller ris.  Taboulleh är en klassisk sallad med couscous och mycket persilja. I fullkornscouscous ingår hela kornet, kli, grodd, och kärna. Innehåller gluten.

Moghrabiah
Kallas också pärlcouscous eller libanesisk couscous och är en stor couscous.  Den härstammar från östra medelhavsområdet och förekommer i maträtter framför allt från Libanon och kallas även för libanesisk couscous. Tillverkas av durumvete, ser ungefär ut som gula ärtor och smakar som pasta, vilket det i princip är. Använd i stället för ris eller makaroner. Funkar utmärkt i pastasallad. Behöver koka rätt länge, upp mot 25 minuter.

KORN
Korngryn
Korngryn framställs av skalat och klippt korn.  Använd som matkorn. Korn är av de äldsta kulturväxterna som odlads i Europa redan 5000 år f.HR. Korngryn passar bra till gröt, matbröd eller att kokas i stället för ris, blir ungefär som bulgur i konsistensen. Kan också användas för att dryga ut smet till färsbiffar. De vita prickarna i isterband är korngryn.  Det tar cirka 30 minuter att koka korngryn. De måste kokas på låg värme för att inte brännas vid. Korngryn innehåller gluten.

Matkorn
Matkorn är ett dubbelslipat korn för matlagning, ett nytt alternative till ris, bulgur och couscous. Koktiden är bara tolv minuter. Matkorn är en fullkornsprodukt. Sädesslaget korn innehåller lösliga fibrer. Innehåller gluten och betaglukan som sänker kolesterolet i blodet.

Jobs tårar
Fröna från ett högväst asiat-tropiskt gräs tillhörande släkte coix. Varianten ma-yuen används som matgryn och förekommer även odlad i andra världsdelar. Kornen, som vanligtvis förekommer polerade (ytterskalen avlägsnas) liknar ris och används på samma sätt som tillbehör till mat. De är mycket omtyckta i Sydostasien inklusive Japan, där de infördes av en kinesisk munk på 800-talet. Jobs tårar förekommer sällsynt i svenska butiker. Lättast är det att hitta dem i hälsokostbutiker. Kornen kokas i 40-45 minuter.

HAVRE
Mathavre
Hela kornen av havre, så mathavre är en fullkornsprodukt. Gott tillbehör med nötig smak och trevlig konsistens. Använd som ris eller bulgur. Koka (gärna i buljong), spola med kallt vatten och använd i sallader. Packat med beta­glukaner som sänker elakt kolesterol. Koktiden är endast 12 minuter. Smaken är något söt och nötaktig. Utseendemässigt ser korna ut som sammanpressade havregryn och konsistensen är som råris.

Naken havre
Nakenhavre (Avena nuda) är en relativt okänd gröda i Sverige som härstammar från bergsområdena i Kina, Mongoliet och Tibet. Med sina specifika odlingsegenskaper passar den, precis som dinkeln, bra för det ekologiska lantbruket. Nakenhavre är mer näringsrik än vanlig skalhavre (Avena sativa) och saknar skal. Innehåller högkvalitativt protein och fett samt balanserar kolesterolet och blodsockret.

HIRS
Hirs
Små korn från det urgamla sädesslaget hirs och tros komma från Asien. Redan under stenåldern odlades det även i Sverige. Serveras kokt i stället för ris eller couscous. Glutenfri och järnrik samt innehåller många näringsämnen bl.a. B-vitamin, kalium och magnesium.. Säljs skalade men räknas som fullkorn. Innehåller bittra saponiner, precis som quinoa. Skölj i hett vatten innan du tillagar. Glutenfritt.

MAJS/POLENTA
Polenta
Polenta är små gryn som framställs av majskornets kärna. Vanligt tillbehör i norditaliensk matlagning. Kokas med vatten eller mjölk till en gröt som äts som den är med riven parmesan eller så får den stelna till en platt kaka som skärs i tårtbitar och steks. God att också göra puddingar och pannkakor på. Glutenfritt.

ÖRTER
Canihuafrö
Örten canihua som kommer från Peru. Grynen innehåller mycket protein, kring 15 – 19 procent samt de fleromättade fettsyrorna Omega-3, 6 och 9. Canihua är även rikt på protein samt mineralerna kalcium, fosfor och järn. Passar bra att ha i sallader eller som tillbehör i stället för till ris eller pasta. Canihua är mindre till storleken än quinoa. Canihua kokas med dubbelt så mycket vatten i cirka 20 minuter tills vattnet kokat in. Än så länge finns produkten bara på välsorterade butiker. Canihua är naturligt fritt från gluten.

Helt bovete
Bovete innehåller trots att namnet inget vete. De mörka, trekantiga fröna från örten bovete är släkt med rabarber samt att frukterna är mjöliga och rika på stärkelse och kolhydrater. Innehåller inte gluten. Koka och använd som bulgur eller ris. Också gott kallt i sallad. Lättsmält och rik på mineraler. Bovete används mycket i Polen och Ryssland, framförallt i blinier och hör hemma i Sibirien och Nordamerika. Finns att köpa som helt, krossat, flingor eller mjöl. Ät som ris eller gör gröt på flingorna.

Quinoa
Små frön från en buske som odlats i tusentals år i Anderna, en ört. Odlas även i USA och Kina. Kallades förr mjölmålla i Sverige.  Fröerna är mycket näringsrika och proteinrika. Kokas och används som ris eller couscous. Kan ätas varmt och kallt. Fröna är täckta av det bittra ämnet saponin och måste blötläggas och sköljas innan kokning och kokas sedan med dubbelt så mycket vatten som quinoa. När man kokar quinoa ser det ut som att fröna får svans, vilket är helt normalt och beror på att grodden lossnar vid kokning. Quinoa har en nötig smak. Finns både svart, vit och röd, men även blå. Konsistensen är något krispigare/fastare hos den röda och svarta jämfört med den vita quinoan. Den svarta har en något bitter smak. Glutenfritt. Quinoa har en mindre släkting som kallas canihua som också är ätlig.

FRÖN
Amaranth
Små proteinrika frön från amarantväxten, och är väldigt lik quinoa. De kan användas i gröt, bröd eller som alternativ till ris, pasta och potatis. Fröna går också att poppa som popcorn. Innehåller inte gluten. Rik på protein.

Hampafrön
Nöten från hampaväxten. Säljs både skalad och oskalad. Serveras kokt som tillbehör i stället för ris eller bulgur. Kan användas i müsli eller som panering till fisk och färsbiffar. Oskalade frön har fin smak men är knastriga. Skalade är goda som snacks.

 7 nyttiga korn

Bild från ICA-kuriren

Filed under: Allmänt, Mjöl & Gryn | Tagged: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Leave a comment »

Lutfiskens dag

Posted on 2013-11-01 by Matorama

Lutfiskens dag infaller fredagen före alla helgons dag och är instiftad av Lutfiskens vänner.

Jag blev lite förvånad då jag kopplar lutfisk enbart till julbord. Men lutfisken hade aldrig någon plats på vårt julbord. Jag vet att farmor & farfar åt lutfisk till jul. Själv smakade jag lutfisk första gången i vuxen ålder på ett av företagets julbord. Ganska gott, men ingen otrolig upplevelse.  Lite speciell konsistens och jag minns att en arbetskamrat la upp de vita delarna då hon förstod att jag inte ätit lutfisk tidigare. Till lutfisken serverades en vit sås och det sägs att det är i den smaken sitter. Så ganska menlös fisk egentligen. Jag tror farfar sa att den var bra för matsmältningen.

Lutfisk är den magra fisken på julbordet där vi annars frossar i de feta fiskarna som en uppsjö av sorter av inlagd sill, lax såväl gravad, kallrökt samt varmrökt och den underbara ålen.

Lutfisken är gjord på långa. Men lutfisk görs också på sej och torsk.

Filed under: Allmänt | Tagged: , , , , | Leave a comment »

Prästostpaj

Posted on 2013-09-07 by Matorama

Prästostpaj – Ostpaj på långlagrad prästost med vispgrädde och ägg i smördegsskal. Serverad med creme fraiche, hackad rödlök och stenbitsrom.

Inför kräftmumset hemma hos Carina hittade jag ingen västerbottensost, men dock en långlagrad prästost. Yvonne brukar äta creme creme fraiche med rödlök och stenbitsrom till. Så, så fick det bli. Hur mumsigt som helst. Men vad är inte mumsigt i underbart roligt sällskap. Vi startade med färdig sangria som fördrink och i den klyftor av apelsin & citron. Slurp. Sedan dukade vi fram kräftor, räkor, prästostpaj med tillbehör, rostat bröd, prästost och en marmelad om jag inte minns fel. Duktigt med rödvin att skölja ner mumset med.

4-6 portioner

Ingredienser
Pajskal:
125 g smör
3 dl vetemjöl
1 msk vatten

Fyllning:
3 ägg
2 dl vispgrädde
150 g riven Prästost, lagrad
salt
1 krm svartpeppar

Tillbehör
Creme fraiche
Röd lök, finhackad
Röd stenbitsrom

Beskrivning
Sätt ugnen på 225°.

Blanda ihop smör och mjöl till en smulig massa. Tillsätt vattnet arbeta snabbt ihop till en smidig deg. Tryck ut pajdegen i en pajform, cirka 24 cm i diameter. Nagga formen i botten, ända ner i botten, och grädda mitt i ugnen cirka 10 minuter.

Vispa ägg och grädde, tillsätt osten. Smaka av med salt och peppar. Häll ostfyllningen i pajskalet och grädda cirka 20 minuter tills pajen stelnat.

Låt svalna något. Servera med creme fraiche, rödlök och stenbitsrom i separata skålar.

Filed under: Mjöl & Gryn, Ost, Svenskt | Tagged: , , , , , , , , , , , , , , , , , | Leave a comment »

Matvetesallad med soltorkad tomat, mozzarella & kapris

Posted on 2013-08-12 by Matorama

Matvetesallad med soltorkad tomat, mozzarella & kapris – kokt matvete med soltorkad tomat, mozzarella, kapris, salladslök, vitlök samt örter.

Som pastasallad fast med matvete istället. I det här fallet Emmervete.

ca 6 dl

Ingredienser
2 dl matvete
3,5 dl vatten
salt
10 st soltorkade tomater, i bitar
ca 2 msk olja, gärna oljan tomaterna legat i
2 msk kapris
125 g mozzarella (1 förpackning), skuren i kuber
2 st salladslökar, skivad
1 klyfta vitlök, finhackad
salt & peppar
oregano, timjan

Beskrivning
Koka upp vatten med salt. Tillsätt matvetet och låt koka på svag vörme 12-15 minuter beroende på sort. Dra av kastrullen och låt ånga av cirka 5 minuter.

Blanda ihop resten av ingredienserna utom mozzarellan. Blanda med matvetet. Låt svalna något innan mozzarellan tillsätts.

Filed under: Grynrätter, Mjöl & Gryn, Sallader, Veterätter | Tagged: , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Leave a comment »

Grynotto

Posted on 2013-08-01 by Matorama

Grynotto – kvarngryn från 4 sädeslag i risottostuk med parmesan.

Kvarngryn är en härlig fullkornsblandning av matgryn bestående av havre, vete, råg och korn. Matgryn är gott och tuggigt. Jag tycker om naken havre, dinkelvete och matvete sedan tidigare i sallader men också i risottostuk. Matig och fiberrikt, men också snabblagat och gott. Den här mixen av olika sorter är lite roligare och ser lite godare ut.

Skillnaden mot risotto är att de kokas i allt vatten på en gång och inte klibbar av sig naturligt så parmesanen bidrar med det och sedan är den inte krämig som en risotto. Det här kan ses som ett grundrecept för grynotto och andra ingredienser tillsätts efter smak.

Frebaco har den här blandningen.

ca 2 portioner

Ingredienser
2,5-3 dl kvarngryn
3 dl vatten
1 krm salt
ordentligt med olivolja
1 dl parmesan, riven
salt & svartpeppar

Beskrivning
Följ beskrivningen på matvetepaketet. För den sorten jag använder kokas vattnet upp med salt, matvetet tillsätts och får koka på svag värme under lock 12-15 minuter. Kastrullen dras sedan åt sidan så att matvetet får dra i 5 minuter utan lock.

Rör sedan i parmesan och olivolja. Smaka av med salt och peppar. Klart!

Filed under: Grynrätter, Mjöl & Gryn | Tagged: , , , , , , , , , , | Leave a comment »

Brezza Marina

Posted on 2013-07-23 by Matorama

Brezza Marina – lugn kvarterskrog på Söder med pizza, pasta m.m. samt med uteservering.

Enkel restaurang vid Bergsunds strand(Hornstull) med uteservering, nära vattnet. Mycket trevlig personal och god mat. Första gången var jag där med pappa och åt pizza för en vecka sedan. Stora och mycket fina pizzor. Jag är svårflirtad när det kommer till pizza då lägstanivån i Italien hitintills alltid överträffat högstanivån här. Men är de vedugnsbakade med färska ingredienser på så blir jag hyfsat nöjd. Precis så är dessa och jag är svag för ruccola på. Lucky Luciano var mums med både ruccola och prosciutto. Pappa valde i vanlig ordning Quattro Stagioni och vi var båda nöjda.

Idag var jag där med Carina, Nico och lilla Elvis. Superplus för att det var ok att lille lurvige Elvis fick följa med oss på restaurangbesök på uteserveringen. Ja, så liten är han ju inte, den lilla vargen. Hmm..är det 35 kilo nu?

VARMRÄTTER 

Papardelle kyckling

Bred bandpasta med kyckling, Karl Johan svamp, grädde, salvia, timjan, saffran

***

Husets Lasagne

Klassisk lasagne med köttfärs, lasagneplattor, béchamelsås, tomatsås och parmesan

***

Hamburgertallrik

227g hamburgare, pommes frites, sallad och dressing

***

Jag och Carina var nyfikna på The Tucson chimichanga – en stor burrito fylld med kyckling, tomater, koriander, mozzarella, lök och vitlök.
Friteras och serveras på salladsbädd med salsa, guacamole & gräddfil. Chimichanga, vad är det. Jo, vi minns båda ordet från 2½ män. Burrito vet vi ju vad det är, men vad är det som är friterat? Hela grejen eller. Friterat är ett magiskt ord för mig – jag älskar friterat. Men nu var den slut. Då vi var så nöja med maten blir det ett återbesök och då ska vi prova den här rätten.

Pastan var supergod. Inte ofta jag sett Karl-Johan svamp på menyn, som är så vanlig i Italien särskilt Toskana tror jag. Ändå är det en vanlig svensk matsvamp som växer lite här och där utan att skogsbesök krävs, lite mer i min stil som är asfaltsbarn. Mamma brukade plocka dem på vägen till mitt dagis minns jag. I mataffärerna har jag bara hittat torkad. Till min förtjusning var det munsbitar av svamp i rätten och de var delikata. Jag var lite tveksam till kombinationen saffran, timjan och salvia. Men det var hur gott som helst och något jag måste prova att laga hemma. Ja, när matlusten och lusten till att laga mat återkommer…om den återkommer vill säga.

Lasagnen och hamburgertallriken var också bra. Vi provade björnbärscidern från Somersby och den var hur god som helst. Förvånande nog lite orange. Jag hade trott att den skulle gå mer åt lila.

Prisvärt med rätterna strax under en hundring och uppåt. Även desserter eller varför inte en västerbottenspaj med parmaskinka till förrätt.

Andra inlägg om restaurangbesök: Restaurangbesök.

Filed under: Italienskt, Restaurangbesök | Tagged: , , , , , , , , , , , , | Leave a comment »

Ruccolasallad

Posted on 2013-06-10 by Matorama

Ruccolasallad – Ruccola med finriven parmesan & olivolja.

En sallad behöver inte vara krångligare än så. Tomatsallad i Italien är tomater och inget annat.

Jag älskar ruccola, den där lite starka smaken. Tillsammans med parmesesan blir den lite mildare och mums med olivolja. Nu är den här salladen väldigt enkel och jag äter den som mellis eller tillbehör. Standardsallad här hemma. Ibland med bitar av avocado i, i bland med ett par rostade pinjenötter. Annat snarr i skulle vara krutonger. Annars mosa ihop allt och gör en ruccolapesto.

Ingredienser
ruccola
parmesan, finriven
olivolja
salt & svartpeppar

Beskrivning
Blanda och smaka dig fram.

Filed under: Grönsaker, Italienskt, Sallader | Tagged: , , , , , , , , , , , , , , , | Leave a comment »

Vetotto

Posted on 2013-06-02 by Matorama

Vetotto – matvete i risottostuk med parmesan.

Kokt matvete är gott och tuggigt. Lite trist färg, typ havrebeige. Lätt att variera som här varmt som en risotto, annars kallt eller ljummet istället för pasta i en sallad eller varm med kanel, honung och mjölk som frukost. Jag är inte förtjust i gröt, men kokt matvete serverat på samma sätt tycker jag är gott.

Hittade en liten påse från Garant med matvete av emmervete. Har mest ätit dinkelvete innan. Kamutvete har jag provat och det räckte med att prova. Det kommer inte att komma in i min mun igen.

Det här kan ses som ett grundrecept för vetotto och andra ingredienser tillsätts efter smak. Snabbt, lätt och mycket gott! Jag tycker om sojabönor i, ca 2 dl till den här mängden vilket motsvarar 125 gram.

ca 2 portioner

Ingredienser
2 dl matvete
3,5 dl vatten
salt
ordentligt med olivolja
1 dl parmesan, riven
salt & svartpeppar

Beskrivning
Följ beskrivningen på matvetepaketet. För den sorten jag använder kokas vattnet upp med salt, matvetet tillsätts och får koka på svag värme under lock 12-15 minuter. Kastrullen dras sedan åt sidan så att matvetet får dra i 5 minuter utan lock.

Rör sedan i parmesan och olivolja. Smaka av med salt och peppar. Klart!

Filed under: Grynrätter, Mjöl & Gryn, Veterätter | Tagged: , , , , , , , , , , , , | 1 Comment »

Hasselbacken

Posted on 2013-06-01 by Matorama

Hasselbacken – historisk restaurang i Stockholm ute på Djurgården som har gett Hasselbackspotatisen sitt namn.

Redan i mitten av 1700-talet fanns det en typ av restaurang där i slänten, öl- & våffelstugan Dunderhyttan, på Hasselbacken.  Kort därefter etablerades namnet Hasselbacken i krogsammanhang och krogen var en röd koja. Namnet kom från de täta hasselsnåren som växte på platsen. Under en tid var restaurangen ett sommarnöje innan det i mitten av 1800-talet  köptes upp och en ny huvudbyggnad uppfördes. 1872 härjade en brand i 8 dagar och jämnade restaurangen vid marken. 2 år senare var en ny byggnad klar och restaurangen kunde återöppnas. Under en tid på 1900-talet bedrevs en restaurangskola på Hasselbacken.

För mig är Hasselbacken ett ställe som väcker magiska minne  från barndomen då vi varje år var på julgransplundring där. Efter alla festligheter gick man ut i den midnattsmörka natten och då stod en mjölkbil framkörd med kossan som delade ut julklappar. Det var alltid sådana fina julklappar. Men redan innan, när man kom till garderoben och fick byta om till finskorna, såg sig omkring och kristallkronorna glittrade …sammet i trapporna..röd tror jag.. Vackert! Servering till föräldrarna på bottenvåning och dans, korv & glass för barnen på övervåningen om jag minns rätt.

För övrigt är det Hasselbacken som har gett den smarriga potatisrätten Hasselbackspotatis sitt namn. Mumsi mums!

Nu besökte jag Hasselbacken på en sorts turistdag för arbetande inom hotellnäringen. Jag var förväntansfull. Det var lika vackert som alltid – wow och väckte ljuva barndomsminnen till liv. Vi serverades en buffé bestående av bland annat:  kycklingklubbor, ugnsstekt lax, falafel, fransk senapspotatissallad, bearnaisesås, sallad med majs och kidneybönor, balsamvinägermarinerade champinjoner m.m. Det var dock en stor besvikelse, ganska menlösa smaker förutom det som var för salt. Potatissalladen med fransk senap var stickande stark av senapen och jag tycker verkligen om fransk senap. De marinerade champinjonerna som jag ofta gjort själv hemma var dränkta i vinäger och om det inte var för att jag kunde se att det var champinjonerna kunde jag aldrig anat då det enda de smakade var just vinäger. Tråkigt. Falafeln var ok, om något torr. Laxen var ok, men saknade kryddning. Men brödet – det var helt fantastiskt!

Efter maten serverades Toscakaka – fantastiskt god. Skuren i små munsbitar vilket dessutom såg mycket dekorativt ut på de stora brickorna. Otroligt god – hur jag jag kunnat missa en sådan fantastisk delikatess.

Jag hoppas att kocken bara hade en dålig dag. Men jag kommer inte att chansa och gå dit att äta.

Hasselbacken

Filed under: Restaurangbesök | Tagged: , , , , , , | Leave a comment »

Restaurang Esperanza

Posted on 2013-03-23 by Matorama

Restaurang Esperanza – italienska restaurang med varm stämning i city.

Liten mysig italiensk restaurang med varm atmosfär längre upp på på Drottninggatan med vita dukar & stearinljus. Menyn är uppdelad på italienskst sätt med antipasti, primi, secondi, formaggi & dolci.

Underbart sällskap förhöjde naturligtvis mysighetsgraden. Jag träffade Joyce & Daniel i hotellbaren på deras hotell där vi tog ett par glas och småpratade. Därefter gick vi till restaurangen dörr i dörr för middag. Det var en lite overklig känsla att äntligen träffa vännerna jag pratat en hel del med och spelat mafia wars med i nästan ett år. Nu var de här i min hemstad från Joplin och Oslo.

FÖRRÄTT

Affettati misto
Ett urval av italienska charkuterier serveras med hemgjorda pickles.

VARMRÄTTER 

Linguini
Färsk linguini varvas med vitvinskokta vongole. Smaksatt med vitlök, persilja, tomat och citron.

***

Ravioli
Ugnsgratinerad och svampfylld ravioli i parmesansås, garneras med färska örter och vit tryffelolja

***

Agnello
Helstekt lamminnerfilé med färsk hemgjord pesto Genovese, garneras med ruccola, rödvinsås, peccorino och grillad citron. Serverad med en mixsallad som tillbehör.

Vi började med att dela antipasti, 2 eller 3 sorters charkuterier. Jag tror att det bara var 2 sorters salami. Till det pickles, bland annat morot och blomkål. Brödet som serverades först var mumsigt och perfekt till antipastin. Över lag var jag inte imponerade över förrätten, god men lite trist och snålt tilltagen. Picklade morötter och blomkål får inte mig att önska mer av samma dock.

Varmrätterna däremot var helt suveräna. Min ravioli doftade lika fantastiskt som den smakade. KarlJohan svamp är magiskt och svårt att gå förbi en rätt med den fantastiska svampen och pasta ska definitivt ätas på italiensk resturarang och ingen annan stans..mer än hemma. Skaldjusrspastan var också helt underbar. Om det inte varit för Karl Johan svampen hade jag valt den.

Men andra rätter lockade också, som lammet och hjortinnerfilén marinerad i recioto della Valpolicella serverad med murkelssås och palsternackschips.

Andra inlägg om restaurangbesök: Restaurangbesök.

Filed under: Italienskt, Restaurangbesök | Tagged: , , , , , , | Leave a comment »

Matildas bovetegröt

Posted on 2013-02-06 by Matorama

Matildas bovetegröt – gröt kokt på boveteflingor med kanel, valnötter linfrön och överringlad med honung.

God gröt & riktigt mumsig med dessa tillbehör. Yummie!  Matilda åt den som mellis på hotellet. Det både doftade härligt och såg gott ut. Jag frågade vad det var, blev rätt tveksam när jag hörde gröt, doftade igen och frågade om jag fick smaka. smaka. Den har en lite tuggig konsistens och knaprighet från nötterna och helt otroligt är det den första gröten förutom tomtegröt jag tyckt om. Nyttig är den också och det förstod jag då Matilda åt den. Kan tillsätta lite rivet äpple eller bananbitar också. Funkar bra att göra på hirs också och ska prova det.

Snabblagad frukost eller mellanmål.

1 portion

Ingredienser
1 dl bovete, hela gryn eller krossat
2 dl vatten
1 nypa salt

Tillbehör
Kanel, malen
Valnötter, hackade
Linfrön
Honung, flytande

Beskrivning
Koka gröten ett par minuter till önskad fasthet, cirka 3.

Rör i kanel, valnötter och linfrön. Ringla över honung. Servera i skål med mjölk till.

Filed under: Grynrätter, Mjöl & Gryn, Veterätter | Tagged: , , , , , , , , , , , , , | Leave a comment »

« Föregående sida — Nästa sida »